Andreas Gustavsson skriver inledningsvis:

”När den borgerliga morgontidningen Svenska Dagbladets ledarsida inte befinner sig på ett franskt slott för att frottera sig med regeringen och näringslivet, lånar man hemskt gärna ut sin betydande plattform till diverse särintressen. Nu är det dags igen.

Hans Bergström, som tillsammans med sin hustru Barbara Bergström äger Internationella engelska skolan, numera ”bara” 14 procent – värde: 330 miljoner kronor – eftersom Barbara sålt av till amerikanska riskkapitalister för drygt 900 miljoner.

Men det där framgår inte alls för den som läser hans senaste artikel – ”gästinlägg” – på Svenska Dagbladets sajt. Där presenteras Hans Bergström kort och gott som Hans Bergström, för den som inte klickar sig vidare ett steg till. Som vore han vem som helst. Papperstidningen ger lite mer kött på benen: ”Docent i statsvetenskap, före detta chefredaktör för Dagens Nyheter och verksam i skolsektorn.” Det är dock magert kött, extremt otydligt. Lite som när Dagens Industri tidigare har kallat honom ”engagerad i skoldebatten”.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Flera friskolor, bl.a Thorén Business School, har lagt sig till med vapensköldar. Konstruktionen av denna vapensköld har inspirerats av Harvarduniversitetet i USA. Men avståndet mellan denna friskolekoncern, som just nu befinner sig i blåsväder, och Harvarduniversitet är inte bara stort rent geografiskt utan i snart sagt alla avseenden.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu har åter den svenska Melodifestivalen eller "Mellon" drabbat Sverige. Samtidigt är pressen och medierna fulla med reportage om "Eurovision". Det uppstår varje år en riktig mediafeber och fest kring "Mellon". Vem är favorit?, vem kan vinna? med flera viktiga "Mellofrågor".

Inget annat europeiskt land engagerar sig så starkt och omfattande för tävlingen som just Sverige. Varför? Melodifestivalen var ursprungligen inte tänkt som en hård och tuff musiktävling mellan Europas länder. Det skulle snarare bli ett lättsamt program och underhållning med ny musik och med en typ av "poänglek".  Helt enkelt ett sätt att välja en "Schlagerhit" för Europa i det nybildade EEC/EU. Schlagerlåten var då det viktigaste i poängtävlingen.

Melodifestivalen var även en möjlighet för de europeiska länderna att på den tiden samtidigt presentera sin kultur, sitt språk och musik i tv. Det skulle helt enkelt vara ett program med fin, trevlig och melodiös populärmusik på de olika europeiska språken. 

The Eurovision Song Contest/ESC är namnet på den internationella versionen av tävlingen idag. Grundidén från 1956/57 har totalt försvunnit i dimman. I den internationella ESC- tävlingen sjunger de flesta ländernas artister numera på engelska. Därför kallar jag personligen tävlingen, som tyvärr mer och mer har utvecklats till ett högljutt och nationalistiskt(?) spektakel, för The English Song Contest".

"Contesten" ska visst avgöras i den engelska staden Liverpool i maj i år. Det passar ju bra. Lycka till!

C-G Pernbring

(Insändaren publicerades under annan rubrik i Helsingborgs Dagblad/HD den 3/3-2023 och publicerades också  i Norra Skåne/NSK och i Kristianstadsbladet/KB den 4/3).    

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sven-Bertil Taube - När skönheten kom till byn 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Annabell Olsson

Annabell, Annabell
Annabell Olsson,
hon sitter och drömmer
när månen går opp.
Hon vandrar i trädgår’n
och luktar på blommor
och sjunger bland liljor
och rosendeknopp.

Annabell, Annabell
Annabell Olsson
hon torkar ej disken
och bäddar som vi.
Hon väljer bland pärlor
och trär dem på snoddar,
i siden och sammet
hon dansar förbi.

Annabell, Annabell
Annabell Olsson
är inte som andra
som bråkar och slåss.
Hon är en förtrollad
prinsessa från sagan,
som råkat gå vilse
och bor här hos oss.

Lennart Hellsing 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår skrev Håkan Lindgren i en artikel Blunda inte för AI-hotet mot kulturen  i Svenska Dagbladet avslutningsvis:

”Myten om AI är en av vår tids viktigaste ideologier. Den vill få oss att tro att en framtid av överlägset tänkande maskiner är ödesbestämd, trots att programmen inte är mer medvetna än en miniräknare.

Vad vi behöver i stället för ChatGPT är teknologier som stimulerar människans kreativitet, ibland rent av försvårar för oss, inte teknik som gör vår fantasi överflödig genom att dränka den i digitalt brus. Den som tar ifrån oss svårigheter och lärande tar också vår ännu outvecklade skicklighet ifrån oss.

Textgenererande program gör inget annat än att producera statistiskt sannolika ordföljder. Visst kan de ibland vara imponerande bra på det, men jag vet något som är ännu mer imponerande – nämligen tänkande människor. Man kan fortfarande träffa på dem.

Om vi verkligen vågade tänka stort skulle vi se till att 2000-talet blev den mänskliga intelligensens årtusende.”

Jag anser inte att man behöver vara rädd för språkteknologins utveckling. Den står inte motsättning till självständigt tänkande och kan heller aldrig ersätta självständigt mänskligt tänkande. Språkteknologi är ett hjälpmedel, inget annat. 

När jag startade min schacklänksamling, Schackportalen  2001, beslöt jag snart att översätta den till engelska, tyska, spanska och franska, de främmande språk som jag mer eller mindre behärskar. Min ambition var att bidra praktiskt till ett mångspråkigt internet.  På den tiden fanns det inga kvalificerade översättningsprogram från svenska till de nämnda fyra främmande språken. Det ledde till att jag inhandlade ett ryskt översättningsprogram, Promt, och lät det översätta mina texter på engelska till tyska, spanska och franska, eftersom svenska inte kunde användas som källspråk. Men jag var självfallet inte så dum att jag trodde att dessa maskinöversättningar var felfria. Det första steget var att jag själv korrekturläste de tyska, spanska och franska översättningarna och det andra steget att min korrekturlästa version skickades till modersmålstalare på tyska, spanska och franska för finslipning  – senare skickades också den engelskspråkiga versionen till en modersmålstalare. Resultatet blev också att särskilt min spanska och franska förbättrades avsevärt. Poängen med maskinöversättningsprogram är att de snabbar upp översättningsarbetet. Idag finns det flera utmärkta, gratis och webbaserade översättningsprogram, exempelvis DeepL. Under en tid var Schackportalen en av världens mest välbesökta schacklänksamlingar; den hade särskilt många besökare från Latinamerika, eftersom den egentligen saknade spanskspråkiga konkurrenter. Men jag var tvungen att till slut sälja Schackportalen, eftersom arbetet med den kom i konflikt med mitt arbete med Språkförsvaret.

Jag har också införskaffat en röstöversättningsapparat (direktöversättare), Muama Enence. Den fungerar, men är fortfarande inte tillräckligt användarvänlig.  Jag kommer att ta med mig den på min nästa semesterresa för att testa den ”på fältet”. Utvecklingen av röstöversättningsapparater befinner sig bara i sin linda.

ChatGPT – och liknande AI-program –är ett mycket intressant fenomen. Rätt  använda kommer de att ha stor betydelse i framtiden.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Institutet för språk och folkminnen har lagt ut en intressant webbutställning om språk och folkminnen runt Vasaloppet, som rekommenderas.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Föräldrarna borde alltid själva få betala för elevernas skolavgifter på friskolorna, skriver C-G Pernbring.

Det är inte ovanligt att bland annat Internationella Engelska Skolan (IES) får kritik för sitt agerande i pressen och i medierna. Dessutom diskuteras det ofta om fördelarna med de privata friskolorna kontra de kommunala skolorna. Jag har personligen ingenting emot privata friskolor.

Men det är ändå märkligt att IES och flera andra svenska friskolor använder engelskan som huvudspråk och första undervisningsspråk i undervisningen. I svenska skolor ska alltid svenskan vara huvudspråk. Det är självklart! Det är ju vårt modersmål och Sveriges officiella språk. Engelska ska givetvis också undervisas både i kommunala skolor och i friskolor, men i mer normal omfattning.

Besynnerligt är det också att de privata friskolorna i Sverige, inklusive IES, skattefinansieras via en så kallad skolpeng. Det är ju vi skattebetalare som står för hela kalaset. Föräldrarna borde alltid själva få betala för elevernas skolavgifter på friskolorna, anser jag. Något som redan händer i andra europeiska länder.

Tyvärr diskuteras varken engelskan i undervisningen eller skolpeng till friskolor så ofta och ingående i medierna som jag hade hoppats på. Varför?

C-G Pernbring

(Insändaren publicerades i Göteborgs-Posten den 28/2 2023 – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

I samband med en uppmärksammad dom i hovrätten, där betydelsen av ordet snippa fått avgörande betydelse, ställs många frågor till Språkrådet (Isof). Här kommenterar Språkrådet saken.

I hovrättens arbete har ordboksdefinitionerna av ordet snippa varit centrala, och i första hand hänvisar vi till och instämmer i ordboksredaktören Emma Sköldbergs svar på fråganLänk till annan webbplats.

Språkrådet, eller någon annan myndighet eller ordboksredaktion, kan inte avgöra vad snippa eller något annat ord betyder i enskilda fall. Alla ord får sin betydelse i ett sammanhang.

Ordboksdefinitioner är till för att leda användaren till en generell och möjlig definition av ett ord, inte till en definitiv betydelse som gäller i alla sammanhang och för alla som använder, hör eller skriver ordet.

Ordboksförklaringar kan därför inte användas som underlag i juridisk bevisning, till skillnad från till exempel de legaldefinitioner som återfinns i lagtext.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)