(Texten är hämtad från Isof:s webbplats)

I samband med Meänkielidagen den 27 februari anordnar Isof ett halvdagsseminarium om språkteknologi. Det går att delta på plats i Stockholm eller följa via webben.

Bland talarna finns Meri Alarcón och Elina Kangas som är språkvårdare i meänkieli på Isof samt Rickard Domeij och Marie Mattson som arbetar med språkteknologi på myndigheten.

Seminariet är en del av projektet Små språk i Norden som finansieras av Nordiska ministerrådet under Norges ordförandeskap.

Läs mer om meänkielidagen här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hur många svenskspråkiga vet vad det engelska ordet ”briefing” betyder? Numera finns tyvärr verbet ”briefa” med i både SAOB och SAOL, och dessutom står substantivet ”briefing” med i SAOL. I stället för ”pressbriefing” skulle det kunna stå ”kortfattad information till pressen”. Engelskans utträngande av svenska språket är sorgligt att bevittna, och ännu värre blir det om Sverige går med i krigsorganisationen Nato. Då blir det engelska för hela slanten. 

”Statsministern håller pressbriefing efter säkerhetskonferensen i München”

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Alla kvalificerade gissningar accepteras!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Söndagens svenskspråkiga sång

Magnus Uggla - Världen är din

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vårt liv är en vindfläkt

Vårt liv är en vindfläkt, en saga, en dröm,
en droppe som faller i tidernas ström.
Den skimrar i regnbågens färg en minut,
brister och faller och drömmen är slut.

Th. Öhman 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Gilbert Nakweya skriver på University World News:

"Ett initiativ som har skapat en plattform för universitetsstudenter i Afrika för att skapa innehåll om kontinenten på Wikipedia på afrikanska språk för att öka tillgången till information om regionen, har redan gett 200 artiklar på minst nio lokala språk, däribland igbo, kinyarwanda, kiswahili, isiZulu, dagbani, lologooli, yoruba och sepedi, vilket har genererat mer än 150 000 visningar på webbplatsen.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Isofs webbplats)

Vilket tecken tycker du ska utses till årets tecken 2022? Var med och påverka!

Varje år utser Isof årets tecken. Tecknet kan stå för något som hänt i världen eller i teckenspråkssamhället. Det kan vara ett nytt eller äldre tecken som du tycker kännetecknar året som gått.

Presenteras på Teckenspråkets dag

Årets tecken 2022 kommer att presenteras på Teckenspråkets dag den 14 maj 2023.

Lämna ditt förslag senast 10 mars

Nomineringar skickas via mejl till eller som ett meddelande på Facebooksidan Svenskt teckenspråk – IsofLänk till annan webbplats., senast fredagen den 10 mars 2023. Mer information finns på sidan Årets tecken.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Författarna beskriver akademisk publicering som en sektor som domineras av en liten handfull globala företag och som struktureras av vad de kallar ’bibliometrisk kolonialism’- en uppsättning sammanlänkade sociala och tekniska infrastrukturer som fördelar och upprätthåller akademisk trovärdighet.

- De uppgifter som produceras av kommersiellt ägda citeringsindex definierar i allt högre grad legitim akademisk kunskap, hävdar författarna.

Enligt boken är de största kommersiella citeringsindexen för tidskrifter Web of Science, som ägs av Clarivate, och Scopus, som ägs av Elsevier. Omkring 90 procent av de tidskrifter som indexeras i Scopus är engelskspråkiga tidskrifter och nästan 80 procent publiceras i Europa och Nordamerika.

– Publicering i prestigefyllda 'high impact'-tidskrifter (tidskrifter med stort genomslag – vår anm.)  kan bytas mot akademisk befordran, anställning och anställningstrygghet, tillägger författarna.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Isof:s webbplats)

Den 21–22 februari 2023 anordnar Isof och Skolverket den årliga konferensen Modersmålsdagarna 2023.

Modersmålsdagarna 2023 kommer att ske digitalt via Zoom. Vi kommer att presentera ett varierat program med föreläsningar, erfarenhetsbyte och möjlighet till diskussion. Modersmålsdagarna vänder sig till dig som är modersmålslärare i något av de nationella minoritetsspråken.

Deltagandet är kostnadsfritt.

Se anmälningsformulär här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)