Mångspråkig information på campingplatsen vid Mälaren i Bredäng i Stockholm!

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Välgjord kurs i svenska på engelska! Dock är det kanske lite si och så med lärarens eget uttal av svenska fonem, men överlag är det en kunnig framställning. I skrivande stund har klippet visats 138 167 gånger på YouTube.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hellre en skylt uppochner på svenska, som här på Swedenborgsgatan på Södermalm i Stockholm, än en rättvänd skylt på engelska. Engelsk skyltning i Sverige, som har svenska som officiellt språk, är såväl uppochner som bakochfram.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jacke Sjödin, sångare, som framför en sång om munskydd, skriver:

”Kära vänner! Det är dags för EN NY SÅNG!! Slut på semestern! Den här gången handlar det om munskyddsdebatten som pågår. Och låten bjuder på några handfasta råd om tillgången på skydden skulle tryta.”

Dessutom är sången på svenska!

En som bär munskydd då det är för trångt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en debattartikel i Aftonbladet skriver Nadim Ghazale:

”Språket är huvudnyckeln. Det finns inget konstigt med att ställa krav på motprestation för att få ta del av allt vad Sverige har att erbjuda. Det finns heller inga ursäkter för att inte lära sig språket. Lär dig språket och bli svensk.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi saxar från webbplatsen:

”Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist.

Veckans språkfrågor

Varför säger man att människor är långa men andra saker är höga? (från Leo 7 år)

Varför finns dialekter (från Nilo 11 år)

Hur hänger orden jobba och jobbig ihop och vilket av dem kom först? (från elever på Kålgårdsskolan i Jönköping)

Finns det några regler för hur i och på används för att benämna tid, som till exempel i onsdags, i höst, på onsdag eller på sommaren? (från elever på Lövgärdesskolan i Göteborg)

Varför finns det både stora och små bokstäver? (från Ella)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.”

Lyssna här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har fått diverse mer eller mindre vettiga förklaringar på varför det officiella Sverige vill att vi ska börja säga "Belarus" istället för det minst sagt inarbetade "Vitryssland".Personligen skulle jag aldrig komma på tanken att ersätta en inhemsk variant av ett lands namn med en form av namnet som känns utländsk och fullkomligt främmande...

Dessutom: Hur är stor är chansen att få exempelvis engelsktalande länder att börja använda "Sverige" istället för "Sweden"? Det svenska språket behöver nya inhemska ska ord för att fortsätta att utvecklas och allra minst att vi rakt av importerar utländskklingande ord i allmänhet och engelskklingande ord i synnerhet. Samtidigt ska vi slå vakt om inhemska benämningar och inte ersätta dem med utländska.

Jag anser exempelvis att vi ska se till att uttrycket "ex-" ska bli ett "före-detta-uttryck"!

Per-Owe Albinsson  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Riktigt dum svengelska är namnet på det företag som startats för att ägna sig enbart lokal nyhetsrapportering i Leksand och Rättvik: Siljan News.

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)