Nordiskt samarbete skrev igår:

”Trots att engelskan har stort inflytande på unga i Norden så anser två av tre mellan 16-25 år att språkförståelsen är en viktig del av den nordiska gemenskapen. Om inte nordborna förstår varandras vardag så kan de inte heller lösa de stora utmaningarna tillsammans är budskapet från Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur som vill stärka nordisk undervisning i skolan genom ett nytt förslag.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Juridik skriver idag:

”Gör den omständigheten att en stämningsansökan i ett tvistemål inte skrivits på svenska att den är för ofullständig för att läggas till grund för en rättegång? Det ansåg både tingsrätten och hovrätten när man avvisade ett käromål med en stämningsansökan på engelska.

Frågan kommer nu att prövas i högsta instans, efter prövningstillstånd från Högsta domstolen. Ett svenskt aktiebolag väckte talan mot Hagfors kommun i ett fordringsmål. Stämningsansökan var dock skriven på engelska. Detta var inte acceptabelt enligt Värmlands tingsrätt och domstolen förelade därför aktiebolaget att inkomma med en översättning till svenska.

Bolaget svarade men skickade inte in någon översättning. Man skrev istället att man vid en eventuell avvisning på denna grund skulle överklaga till hovrätten. Tingsrätten beslutade då att avvisa stämningsansökan.”

Läs vidare här!

Det hedrar såväl Värmlands tingsrätt som hovrätten att de har avvisat denna stämningsansökan. Det är extra fräckt att ett svenskt företag försöker undergräva svenskans ställning som juridiskt språk. Det är viktigt att ta reda på vilket företag det är fråga om och även ta del av själva stämningsansökan. Kommer vi att få uppleva att svenskar skriver bättre engelska än svenska, kanske till och med bättre engelska än de engelsktalande själva?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är tyvärr mer en regel än ett undantag att det offentliga rummet, i det här fallet en tunnelbanevagn, förpestas av fånig svengelska. Varför inte skriva ”Frihet” i stället för ”Freehet”? Nästa steg blir förmodligen ”Freedom” i landet där svenska är nationalspråket men engelska breder ut sig som en jättelik bläckfisk.

Christina Johansson  

(Denná nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ja, det finns sannerligen ämnen att diskutera inför valet vad gäller skolan. Ett av dessa ämnen är varför svenska politiker, som de enda folkvalda i världen, tillåter skolor i landet att degradera det egna huvudspråket. Fullt skattefinansierat via skolpengen dessutom!

Det är faktiskt exakt vad som sker runt om i Sverige idag vid alla, och till antalet snabbt ökande, språkbytesskolor och med verksamhet från förskoleklass och ända upp till nionde klass.Även på förskole- och gymnasienivå förkommer språkbytesverksamhet i ökande grad.

Företrädare för dessa språkbytesskolor samt vurmande politiker brukar försvara verksamheten med att den är tvåspråkig. Detta är rappakalja! En verkligt tvåspråkig verksamhet förutsätter att bägge språken har en jämbördig status och används parallellt och fullt ut.Så är det i n t e vid språkbytesskolorna. Engelskan är istället överordnad svenskan som vore Sverige en gammal koloni och där svenskan är vårt inofficiella lokala språk. Något som man kan sköta lite med "vänsterhanden".

Hur? Genom att engelskan används i tyngre (inte sällan också i fler) ämnen än svenskan och dessutom är arbetsspråket vid språkbytesskolorna. De utländska lärarna kan dessutom ofta ingen svenska.

Hur f-n är ovanstående ens möjligt?I synnerhet när svenska sedan 2009 är lagstadgat officiellt huvudspråk i Sverige och som sådant "samhällets gemensamma språk som alla ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom samtliga samhällsområden".

Engelskan å sin sida må vara stark i vårt samhälle men språket har ingen som helst officiell ställning i landet.Svenskar tillhör sedan årtionden den yppersta toppen i världen vad gäller engelskkunskaper, utöver de som har språket som sitt modersmål. Det räcker gott och väl! Engelska är det sista språk som behöver mer utrymme i svensk skola anno 2021.

Nu är det det svenska språket som måste stärkas, både och framförallt gentemot engelskans oftast onödiga expansion men även gentemot det faktum att allt fler i Sverige talar undermålig eller ingen svenska.

Här har ni en valfråga politiker och ni är oss medborgare svaret skyldiga:

Hur ser ni på språkbytesskolorna och det faktum att Sverige är ensamt i världen om att tillåta dem och hur vill ni stärka det svenska språket inom utbildningen och därigenom i förlängningen även i samhället i dess helhet? Som jag ser det handlar det om att omsätta den helt demokratiskt klubbade språklagen i praktiken. Denna anger att svenskan ska ha en särställning i Sverige och då rimligtvis även inom utbildningsväsendet. Allt annat är odemokratiskt!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret 

(Denna nätdgbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna-Lena Laurén skriver i dagens DN i artikeln "Om vikten att våga hålla mun":

"Detsamma gäller den besynnerliga vanan många har att växla till engelska så fort motparten talar svenska på ett sätt man inte är van vid. För att inte tala om att automatiskt inleda på engelska med en person som inte är rågblond. Jag säger bara: Sluta med det, ohyfsade tölpar."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som jag ser det misstolkar Tolgfors  (medvetet eller ej) utredningens förslag. Det är ju inte för att missgynna små idéburna friskolor på landet som skolpengen föreslås att differentieras, utan för att sätta stopp för den orättmätiga överkompensation och med tillhörande vinstrace som de stora vinstdrivande friskolekoncernerna idag kan tillskansa sig.

Bland dessa återfinns i princip alla språkbytesskolor i Sverige idag. Tolgfors plötsliga omsorg om "små byskolor" kan ju också vara en "täckmantelargument" för att skydda de stora vinstdrivande friskolekoncernernas fortsatta vinster.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag såg ett inslag på Aktuellt om arbetsplatsolyckor i Italien. Det har tydligen blivit en större fråga i Italien än här i Sverige. Här i Sverige har vi de senaste åren också haft ovanligt många arbetsskador och arbetsplatsolyckor. Det har tydligen bara blivit statistik. Men som vanligt när jag hör och läser reportage om Italien i medierna, så påpekas det alltidatt Italien har stora skulder och budgetunderskott.

Italienkorrespondenten Jennifer Wegerup var inget undantag. Hon var inte sen att påpeka dessa underskott i sin nyhetsrapportering. Tydligen hänger dessa skulder och underskott ihop med arbetsplatsolyckorna i landet??? Det känns lite som "skadeglädje". EU- landet Italien har ständigt stora underskott. Däremot har EU-landet Sverige god och sund ekonomi. Eller som det brukar heta "en budget i balans". Hurra, Hurra, vad vi är duktiga!

Italien kan i så fall peka på att EU-landet Sverige ännu inte har euron (valutan) utan vi kör fortfarande med gamla svenska kronor/SEK. Positivt för svensk export, men är det EU-solidariskt? Eller skulle kanske italienska medier kunna skriva om de ständiga signalfelen inom svensk järnväg?Nej, nu är jag riktigt trött på alla dessa ständiga italienska skulder och budgetunderskott i svenska medier. Det har vi lärt oss för länge sedan.

Varför kan inte SVT istället importera och visa fler italienska program och filmer på TV? Dessutom skulle det kanske kunna påverka Italiens skulder/budgetunderskott positivt?  Och inte minst lite omväxling från alla amerikanska/brittiska program på svensk TV. 

C-G Pernbring   

(Insändaren publicerades i Skånska Dagbladet den 16/8 2021 och i en något förkortad version på Fria ord/Göteborgs-Posten den 6/9 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)