Kirk Johansson visar ett tydligt prov på IES version av tvåspråkighet = alla talar engelska!

Alla svenskar tvingas finansiera denna språkbytesskolas verksamhet via skattsedeln.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Frågan är hämtad från Familjeliv)

”På mitt jobb har vi ett fåtal som talar engelska. Nån från England och flera från Indien. Dom har alla bott i Sverige i över 10 år. Dessa är med på rätt många möten och man märker hur samtalet alltid hämmas av det jämfört med när alla är svensktalande på mötet. Visst vi jobbar inom IT och många ord är alltid engelska, men själva diskussionerna om detaljer tappar ändå flytet. 

Ska man aldrig behöva lära sig svenska hur länge man än bor i Sverige? Hade dom varit specialister och oersättliga hade jag haft förståelse men så är det inte i det här fallet. Vad tycker ni andra?”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tänk så olika man kan reagera! I programmet ”Det politiska spelet” som sändes i Sveriges Radio P1 lördagen den 16 september kl. 13.30 samtalade Parisa Höglund, Fredrik Furtenbach och Helena Gissén bl.a om språket i kungens tal och hur mycket ledigare det hade blivit med åren. Som jämförelse spelade man upp avslutningen i hans första, enda och sista trontal hållet i januari 1974 – och brast ut i hejdlöst skratt. Själv fick jag tårar i ögonen när jag hörde den unge kungen kämpa med de redan då och sedan länge ålderdomliga uttrycken och, trots sin dyslexi, lyckas läsa upp dem lika tydligt som hans farfar och farfars far och jag vet inte hur många kungar före dem hade gjort: ”Nedkallande Guds välsignelse över eder och edert ansvarsfulla arbete förklarar jag riksmötet öppnat, och förbliver jag eder med all konungslig nåd och ynnest städse välbevågen.” Jag citerar ur minnet den formulering jag redan som barn fascinerades av då vi hemma lyssnade på radioutsändningen från riksdagens högtidliga öppnande. Nu går det lätt att göra sig lustig över den, men när kung Carl XVI Gustaf läste upp den avslutade han en epok, och det finner jag mer rörande än löjeväckande.

Bengt Lidal

Stockholm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ringde Hellasgården i Nacka/Stockholm och fick då bland annat "njuta" av följande förinspelade meddelande:

"Hej du har kommit till Hellasgården! För (notera!) information in English, please press nine".

Kanske har personen bakom rösten "lärt sig svenska" på språkbytesskolan "Internationella" engelska skolan, som under 30 år nu har saboterat vårt officiella huvudspråk för våra barn = kommande generationer. Allt skattefinansierat och påtvingat oss själva att betala via skatten!

Vill ni själva avnjuta Hellasgårdens "svenska"? Ring med fördel 08-716 39 61. Påtala gärna även deras usla svenska. Blir vi tillräckligt många som gör det får vi i framtiden kanske höra riktig svenska då vi ringer till Hellasgården i Nacka/Stockholm/Sverige.

Det vore högst rimligt när allt kommer omkring!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Robert Broberg - Svampplockaren

Söndagens svenskspråkiga dikt

SVAMPPLOCKARNA

Med stövlarna på, medan regnet

föll över svamparna i skogen

och regnet som föll över hustaken,

sov vi, under de öppna fönstren.

Hösten ändrades utanför: Löven

som sakta föll mot andra löv.

Det fanns ett hav någonstans,

blått och lent som en barnsocka.

Regnet som föll över en gat-

lampas grå intighet tömdes

och klarnade. Ett ändlöst,

borttassande, stritt regn.

Trots hösten var luften väl sval.

Dagarna gick konjaksråa och tunga

med rivna segel bortom ljushålen.

Det är tänkbart att en fågel. En morgon?

Ovanpå sängarna och lätt omtöcknade,

sov vi när äpplen föll som blind-

gångare i mörkret. Vinden gled viskande

nerför husväggarna, som lätt regn.

Vi hade tänt ljuset på bordet,

svagt osande som vått trä.

Fönstren stod öppna som musslor

mot den osynliga parken.

Träden hördes utanför, bleka harts-

fioler på avstånd i nattmörkret.

Vi gungade likt puppor i sömnen,

och talade igenkännande till varandra.

Det finns en dröm som heter två sånger.

Nils-Åke Hasselmark

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jonna Sima skrev på Aftonbladets ledarsida den 10/11 2020 bland annat:

”Men svenskan är trots allt huvudspråk i Sverige. Det slogs till och med fast i den språklag som vi fick 2009. I den lagen står det också att det allmänna, det vill säga skattefinansierad verksamhet, har ett särskilt ansvar för att svenska används och utvecklas.

Trots det håller svenska språket på att avskaffas som undervisningsspråk i grundskolan på många håll. Det sker obegripligt nog i det tysta, utan stora politiska protester.

Den främsta orsaken till utvecklingen är friskolekoncernen Internationella Engelska Skolan, IES, och liknande skolor. På knappt två decennier har IES vuxit till en av de ledande fristående aktörerna inom utbildning i Sverige. Enligt skolans ägare, Hans och Barbara Bergström, som har gett omfattande donationer till amerikanska Republikanerna, står 200 000 svenska barn dessutom i kö till deras skolor.

Skolpengen och det extrema svenska friskolesystemet har gjort paret Bergström rikt. Barbara Bergström har blivit inte mindre än miljardär tack vare de svenska skattebetalarna. Hennes skola har också förändrat det svenska skolsystemet – och därmed det svenska samhället – i grunden.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

… lyder rubriken på en debattartikel i ”Vi Lärare”.

11. Undervisning på svenska i grund- och gymnasieskola!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdabok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Pressmeddelande från Chalmers)

Att använda engelska som undervisningsspråk inom högre utbildning har en tydligt negativ påverkan på studieresultaten när studenterna har ett annat modersmål. Det visar en ny studie från KTH och Chalmers. När 2 000 studenter delades in i en engelskspråkig eller en svenskspråkig version av en introduktionskurs i programmering fick studenterna som undervisades på engelska betydligt sämre resultat och fler hoppade av kursen i förtid.

Engelska används alltmer som undervisningsspråk i högre utbildning globalt, så kallad ”English-medium instruction,” eller EMI, enligt en rapport från Språkrådet 2022. En viktig utgångspunkt för EMI är att undervisningsspråket inte ska påverka kvaliteten på studenternas lärande. Tanken är att en student som läser en kurs på engelska ska lära sig precis lika bra som om studenten läste den på sitt förstaspråk. Men nu visar en ny studie att det antagandet kanske inte stämmer.

Studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade märkbart sämre, och de hoppade dessutom av i mycket högre utsträckning jämfört med studenter som läste exakt samma kurs på svenska.

- Vår studie är ovanlig inom fältet eftersom principen för grupptilldelning byggde helt och hållet på slumpmässighet. Det innebar att den enda påverkande faktorn var undervisningsspråket, och vi blev överraskade av resultatet, säger Hans Malmström, biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers, och en av forskarna bakom studien.

Fler korrekt besvarade testfrågor när svenska var undervisningsspråk

2 263 studenter anmälde sig till en introduktionskurs i programmering och delades därefter slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version. Kursen var helt digital och studenterna bestämde själva studietakten. Hur väl studenterna klarade kursen mättes dels i antal korrekt besvarade testfrågor, dels i hur många som hoppade av utan att slutföra kursen. När forskarna jämförde antalet korrekt besvarade testfrågor i de två versionerna av kursen visade det sig att studenterna som läste på svenska i genomsnitt svarade rätt på 73 procent fler testfrågor.

- Det är viktigt att komma ihåg att den enda skillnaden är just undervisningsspråket. Det faktum att studenterna i den svenskspråkiga kursen var signifikant bättre antyder att engelska som undervisningsspråk har negativ inverkan på lärandet, i alla fall under vissa omständigheter, säger Olle Bälter, docent i människa-datorinteraktion och en av forskarna från KTH.

Fler avhopp i förtid från den engelskspråkiga kursen

När forskarna mätte genomströmningen i kursen bekräftades resultatet; 25 procent fler studenter hoppade av den engelskspråkiga kursen och även här var skillnaden mellan de två versionerna av kursen statistiskt signifikant.

- Den som hoppar av kursen kan inte rimligen ha lärt sig lika mycket som den som slutför kursen. Också i detta avseende ser vi alltså att engelska som undervisningsspråk kan leda till sämre lärande, säger Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH.

Studien väcker nu frågor om fördelar och nackdelar med att så stor del av undervisningen på universitet och högskolor är på engelska, en mycket vanlig företeelse i Sverige såväl som i andra länder där engelska inte är förstaspråk för en majoritet av befolkningen.

- Det är viktigt att komma ihåg att en enskild studie inte bör användas som utgångspunkt för en radikal förändringsagenda vad gäller språk- eller utbildningspolitiken inom högre utbildning, vare sig på lokal eller nationell nivå. Men vi tror att resultaten från den här forskningen kan bidra till en mer informerad diskussion om konsekvenserna av att använda engelska som undervisningsspråk, säger Hans Malmström.

Studien i korthet

• 2 263 studenter deltog i en studie som undersökte hur undervisning på engelska påverkar studenters akademiska prestation.
• Deltagarna delades slumpmässigt in i en engelskspråkig och en svenskspråkig version av en programmeringskurs.
• Akademisk prestation mättes på två sätt: antal korrekt besvarade testfrågor och genomströmning/avhopp.
• Utformningen av studien – en randomiserad kontrollstudie – gjorde det möjligt att kontrollera för störande variabler; den enda påverkande faktorn var undervisningsspråket.
• Studenterna som läste den svenskspråkiga kursen svarade i genomsnitt rätt på 73 procent fler testfrågor.
• Studenterna som läste den engelskspråkiga kursen hoppade av kursen i 25 procent högre utsträckning.
• Slutsatsen är att undervisning på engelska påverkade kursdeltagarnas akademiska prestation negativt.

Studien English-medium instruction and impact on academic performance: a randomized control study har publicerats i Applied Linguistics Review och genomfördes av Olle Bälter, Viggo Kann, Chantal Mutimukwe och Hans Malmström. Forskarna arbetar vid KTH och Chalmers tekniska högskola.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)