PRESSMEDDELANDE                              Älvdalen den 8/12 2022                 

Historiskt boksläpp – 10 titlar på älvdalska släpps samtidig.
Vilket lyft för älvdalskan!

Aldrig tidigare har så många böcker skrivna på det unika språket älvdalska släppts samtidigt. Nyskrivna böcker och översatta böcker - den yngste författaren är 12 år och den äldsta 90 år.
Vid boksläppet utlovas också ett annat unikt släpp – en överraskning som kommer att glädja många, både unga och gamla.

Det Arvsfondsfinansierade projektet Wilum og Bellum är avslutat, men leveransen av böcker producerade inom projektet fortsätter. Direkt från tryckeriet har i dagarna flera pallar med böcker levererats till Älvdalen. Böcker med kända och okända karaktärer av kända och mindre kända författare. Vad sägs om Emil i Lönneberga och Mamma Mu på älvdalska, nyskrivna barnböcker av Verf Lena Egardt, en samlingsvolym med Björn Rehnströms små sagoböcker, en Antologi med texter skrivna av bland annat barn och ungdomar OCH den episka boken Alice i Underlandet?   

Illustrationerna till flera av böckerna är gjorda av älvdalsungdomar. Översättningen från svenska till älvdalska av exempelvis Emil i Lönneberga och Mamma Mu har Inga-Britt Peterson, 90 år, gjort. Emil Andersson, 20 år, ungdomssamordnare i Wilum og Bellum har korrekturläst och även Ulla Schütt, som jobbat i projektet, har gjort ett gediget arbete med bokproduktionen. Ett riktigt generationsöverskridande samarbete.

Ing-Marie Bergman, projektledare för Wilum og Bellum är strålande glad:

”Vilken litteraturskatt och vilket lyft för älvdalskan. Det är precis det här som behövs för att ett utrotningshotat språk ska ha en chans att överleva – böcker för barn och unga!”

Nu på söndag, i samband med biovisningen av den tecknade filmen Pelle Rumplos på älvdalska blir det boksläpp i biografens lokaler.

Varmt välkommen!

Dag: söndagen den 11 december 2022
Tid: cirka kl. 15.30 (direkt efter filmen)

Kontaktperson:  Ing-Marie Bergman, projektledare för Wilum og Bellum
Telefon: 070-670 54 17

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
E-post: ing-marie.bergman@alvdalen.se 

Gunnar Lund skriver på Facebook:

”Inte nog med att de demolerar svenskan, deras engelska är usel också. Cue kan betyda liten portion av bröd och/eller öl, men det är en föråldrad betydelse. Det kan också betyda en form av startsignal för något annat att börja, till exempel slutet av en replik signalerar starten på en annan inom teatern.

 

Hur någon har kunnat placeras i dessa skolor är dock en gåta för mig. Total inner security var ordet."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Namninsamlingen finns också utlagd här som komplement!

(Denna nätdagbok är lnuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag läste om ChatGPT i Björn Jefferys artikel ”Nya mjukvaran tar internet med storm” i Svenska Dagbladet idag och beslöt att ställa en enkel fråga till detta AI-program.

Jag ställde frågan: ”Vad är meningen med livet?”. Och fick svaret: ”Det är olika för olika människor.” Det är i och för sig sant, men helt nöjd med svaret är jag inte.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars Lingvall skriver på Twitter idag:

"Om man översätter till svenska är det bra om man översätter ALLA ord och inte bara försvenskar stavningen. Engelskans ”galvanize” betyder här sporra, entusiasmera, inspirera eller något liknande."

Galvanisera på svenska betyder enligt Norstedts svenska ordbok "överdra (metallföremål) med skikt av annan metall, med hjälp av elektrolys för att skydda mot rost etc.". Se exempelvis galvaniserad plåt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Lisa Irenius nyhetsbrev  – Kulturchefens Nyhetsbrev Svenska Dagbladet)

”Lanseringen av ChatGPT är veckans stora samtalsämne i techvärlden: en AI-mjukvara som man kan chatta med, fritt tillgänglig för allmänheten. Den kan svara på alla möjliga frågor, och gör det ofta riktigt väl (om än med en del faktafel). Som SvD Näringslivs Björn Jeffrey konstaterar kan denna innovation få stora konsekvenser för bland annat Google. I DN Kultur skriver Linus Larsson att vi inte längre kan veta om det är en människa vi samtalar med. I en kommande text i SvD Kultur lyfter historikern Björn Lundberg hur AI-utvecklingen skakar om universitetsvärlden: ChatGPT skulle redan idag kunna få godkänt på en del utbildningar. Han har också skrivit om detta på sin blogg.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varje år hålls skidskyttetävlingar i finländska Kontiolax, vilka SVT sänder och övriga medier skriver om. SVT har dock valt att konsekvent använda sig av det finska namnet för orten (”Kontiolahti”), vilket jag kontaktat dem om vid två tillfällen och upplyst om att det finns två namnformer i det tvåspråkiga Finland och att de enligt sitt sändningstillstånd har ett ansvar att värna det svenska språket (utöver att det är nedsättande mot finlandssvenskar att använda finska namnformer på svenska). Svaren har varit synnerligen märkliga, av vilka jag snarast får intrycket att de tror att de motarbetar kolonialism genom att förtiga svenskan i Finland … Tyvärr verkar SVT:s namngivning vara normbildande då alltfler medier följt efter och nu använder den finska namnformen (t.ex. TV4 har följt efter), utifrån vad jag sett var det i år endast Dagens Nyheter som använde den svenska namnformen.

Johan Engblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Hämtat från Dagens Nyheters Noterat av DN:s läsare den 5 december '

"I fredagens SVT-pratshow med Carina Bergfeldt var Barbara Bergström, grundare av Engelska skolan, inbjuden. På bästa sändningstid fick hon göra reklam för sin friskola, Internationella Engelska skolan. Inga kritiska frågor ställdes om skolans glädjebetyg (som av Bergström omnämndes som skolans framgångsrika resultat), lärares brist på utbildning, lärarnas låga löner eller om de enorma vinster ägarna erhållit genom skolpengen som ges genom våra skatter. Inte heller ifrågasattes det olämpliga att elever (som ofta har ett annat förstaspråk än svenska) får sin undervisning på engelska. Dessa elever borde naturligtvis ha svenska som undervisningsspråk eftersom de oftast talar sitt förstaspråk i hemmet. Hur skall de annars utveckla sina kunskaper i svenska språket?  Det är upprörande att programledaren inte ställde några som helst kritiska frågor till Barbara Bergström, som helt oemotsagd göra reklam för sin skola på bästa sändningstid.

Helen Ålander, gymnasielärare"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)