Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Säkra svenskan som undervisningsspråk – Värmlands Folkblad 11/1 2023

Språkförsvarets styrelse med flera: Säkra svenskan som undervisningsspråk! – Skillingaryd.nu 8/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Engelskan hotar på sikt sammanhållning och demokrati – Folkbladet 8/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Säkra svenskan som undervisningsspråk - Nya Wermlands-Tidningen 5/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: "Svenska som förstaspråk i skolan måste säkras" – Dagens Nyheter 3/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Säkra svenskan som undervisningsspråk - Smålands-Posten 1/1 2023 och under annan rubrik i  Blekinge Läns Tidning (låst)

Horace Engdah och Björn Ranelid vill rädda det svenska språket – Dala-Demokraten 30/12 2022 (låst)

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: "Svenskans ställning  i skolan måste stärkas" – Svenska Dagbladet 29/12 2022

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Svenskan måste bli skolans förstaspråk – Expressen 29/12 2022

Bernt Abrahamsson m.fl.: Säkra svenskan som undervisningsspråk – Östersunds-Posten 28/12 2022

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Helsingborgs Dagblad berättar:

”Uppgifter om kollektiv bestraffning och felaktiga avstängningar gör att Skolinspektionen startar en tillsyn av Engelska skolan i Landskrona. På torsdag kommer också IES skolchef i Sverige till Landskrona för att prata med missnöjda föräldrar.”

Artikeln i övrigt ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Till:brev@spraktidningen.se

Språktidningen innehåller alltid mycket intressanta, lärorika och tankeväckande stoff – artiklar och inlägg. I det senaste numret finns bland mycket annat Anders Svenssons artikel om ”Att skriva att i onödan”.  Det var en nyttig översikt som många borde läsa och ta lärdom av.

Den fick emellertid mig att tänka på motsatsen, alltså att infinitivmärket att numera ofta utelämnas, där det borde finnas, nämligen i formuleringar som ska uttrycka framtid. Ibland dyker det upp längre fram i en mening. Ibland kan man få se formuleringen att någonting ”kommer komma”.

Det är bra, att professionella språkvetare angriper onödiga ”att”, men varför är de likgiltiga inför att det behövliga ”att” försvinner?

Verbet komma kan i sig själv ha flera innebörder, såsom att nå fram eller anlända, inställa sig, infalla, inträda men också, i andra sammansättningar, att hända.

Det förekommer också i många (mer eller mindre?) fasta konstruktioner med prepositioner och adverb, däribland dessa:

Komma an, komma av sig, komma bort, komma för, komma ifrån, komma igen, komma ihop sig, komma ihåg, komma in, komma loss, komma med, komma omkring, komma på, komma samman, komma sig, komma sig för, komma sig upp, komma till, komma ut, komma upp, komma vid, komma åt, komma över, komma överens. Samt komma att!

Konstruktionen ’komma att’ för att uttrycka futurum lär vara belagd sedan år 1592. (Enligt Nationalencyklopedins ordbok)

Det var för omkring tjugo år sedan som jag började lägga märke till att den fasta konstruktionen ”komma att” började upplösas och försvinna. Det kan ha börjat med slarvigt uttal av ”att” – t.ex ”det kommer å regna”.

Men kan det möjligen ha något att göra med undervisningen i svenska? Det har jag ingen inblick i.

I den tyska grammatik som jag använde i högstadiet och gymnasiet (och alltjämt har nytta av) står så här:

” ’skola’, ’ska’ = ´komma att´ heter werden”

Och som exempel:

”Die Reise wird eine Menge Geld kosten. Resan kommer att kosta en mängd pengar”. (Min understrykning)

I min engelska grammatik från samma tid står under rubriken ”Skall, skulle”:

Och i min svenska språklära från årskurs 8 står som exempel på tempus:

”Presens; ropar ...... Futurum: ska ropa (kommer att ropa)”

I Norstedts engelsk-svenska ordbok – professionell kan man slå upp att will betyder kommer att.

Och, omvänt, i den svensk-engelska ordboken, att komma ska heta come (plus flera andra konstruktioner) och komma att heter will och shall.

(Men det går naturligtvis att ändra i kommande versioner, som en kvalitetsredaktör hos Svenska Dagbladet genmälde en gång, då jag påpekade saken.)

Likaså kan man i Norstedts dansk-svenska ordbok finna att ville (bl.a.) motsvaras av komma att.

Att jag har lärt mig konstruktionen ”komma att” beror inte på att jag skulle vara mera begåvad än andra. Det är helt enkelt så, att jag fått lära mig den, att någon har lärt mig den.

Vad ska jag nu säga till de invandrare som så ambitiöst kommer till språkkaféer? Får man över huvud taget lov att påvisa regler i språket? Får man lov att rätta? Det händer att de frågar. Nyligen frågade en av dem om det ska heta ”de viktiga dokument, som ...” eller ”de viktiga dokumenten, som ...”.  Det var en aning knepigt att förklara hur det hänger ihop med ”determinativt den”, men vi redde ut det. Men det är en annan historia.

Språkliga ambitioner finns.

Anders Schærström

(Denna nätdagbok mär knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kära Språkförsvarare,

Jag läste er artikel i Expressen och den verkade vara lite overklig. Lite som om den skrivits av någon som inte riktigt lever i nuet, något från förgångna tider. Problemet som ni oroar er för verkar vara ett spöke som inte riktigt finns, men vilket jagar er så att ni inte kan sova. 

Detta intryck gjorde mig nyfiken, vilka är dessa skribenter. Så jag sökte lite på internet, och resultatet var interest. Språkförsvaret verkar vara någon form av pensionärsförening för gamla lärare och andra självproklamerade försvarare och beskyddare av det svenska språket.  Vill man vara lite elak skulle man ju kunna ana ett visst självintresse hos dessa åldringar, att engelskan inte breder ut sig och används i Sverige. Kanske är det inte så enkelt att förstå och hänga med i diskussionerna. 

Men tillbaka till grundproblemet som oroar er. Faran är inte att svenska elever, vid sidan av svenska, också lär sig engelska. I dagens internationella samhälle är detta snarare en absolut nödvändighet. Möjligen med undantag om man bara vill bli gymnasielärare i svenska eller ser fram emot ett stress och kravlöst liv på livslångt svenskt socialbidrag. I dessa fall kan nog engelska ses som överflödig. Men för den stora majoriteten av de svenska eleverna som går i skolan idag kommer engelskan att vara en essentiell beståndsdel av deras framtida yrkesliv. Det man lär i skolan är, eller borde i varje fall vara, lärdom för livet, inte för skolan i sig. Även om jag med avsky kommer ihåg min gamla engelsklärarinna som ansåg det viktigare att man kunde läsa och "förstå" Shakespeares verk än att man kunde förstå vanliga tidningsartiklar eller konversationer människor emellan. Hon var ju oerhört, vilket många gamla lärare var, kulturell. 

Det finns ett verkligt språkproblem i den svenska skolan idag, men det verkar helt ha undgått er uppmärksamhet. Det finns ett stort antal barn med utländska föräldrar, mestadels av utomeuropeisk härkomst som kan vare sig svenska eller engelska. Och att någon kan kommunicera, och det ofta också endast ytterst torftigt, på arabiska, kurdiska, swahili eller farsi underlättar vare sig integration i det svenska samhället eller framgång i det framtida yrkeslivet.

Dessa grupper bör erbjudas, eller kanske snarare tvingas, till mer undervisning i både svenska och engelska. 

Bruno Antonsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets styrelse har besvarat Hans Bergstroms debattartikel i Expressen. Debatten går vidare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Folkbladet ansluter sig till de dagstidningar som har publicerat Språkförsvarets öppna brev.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

…för att travestera en avliden svensk författare. Elisabet Lindberg skrev i Arbetet den 29/6 2018  bland annat:

"Förutom de rapporterade glädjebetygen och att företaget 2012 såldes till ett amerikanskt riskkapitalbolag har IES två misslyckade försök att etablera sig utomlands på sitt samvete.

I Storbritannien blev IES ett avskräckande exempel på hur vinstdrivande skolor fungerar.

Första försöket att etablera sig utomlands skedde 2007–2008 i Spanien.

Som en sann kapitalist drog IES sig ur när finanskrisen slog till. Ett land som inte kunde betala för sig var inte ett land IES ville befinna sig i.

Hur många begåvade barn det än bor där.

Andra försöket kom 2012 när man startade en skola i Storbritannien.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det heter naturligt inte "Lucia train" på engelska. Nu sviktar den "totala inre säkerheten" i fråga om engelskkunskaperna hos IES-personalen igen. Stackars elever.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)