Linnea Lindqquist skrev på sin blogg den 26 april  bland annat:

"För drygt ett år sedan skrev jag om IES i Kista. Läs gärna det inlägget. IES säger själva att de har flera tusen elever i kö till sina skolor. Det borde innebära att de inte är drabbade av minskade elevkullar. När man får ha kö som det inte finns någon insyn i så är det bara att ta in nya elever om någon slutar. Trots den kilometer långa kön lyckas man inte behålla eleverna, eller fylla skolorna.

När jag går igenom statistiken för innevarande läsår är det tydligt att eleverna fortsätter att fly från IES. Det handlar inte om minskade elevkullar utan om bristerna i skolornas verksamhet. IES har, som ni vet vid det här laget fått skarp kritik från Skolinspektionen på flera av skolorna. Det handlar om att man mörkar ofredande mot elever, fusk med behörighetsregler och fördelningen av undervisning på engelska. SVT rapporterade att alla skolor inom koncernen bryter mot lagen.

Det är dessutom stökigt på IES. Många av skolorna har sämre trygghet och studiero jämfört med kommunala skolor.

Kort och gott: Internationella Engelska Skolan är ett luftslott som nu börjar krackelera."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Arne Rubensson - Hoppas inte jag blir kär i dig!

Söndagens svenskspråkiga dikt

En barnsaga vid brasan

— Och prinsen bad och bevekte

och bad och bevekte, men

prinsessan hon log och lekte

och svarade: ”Kanske sen.”

När vårsolen åter smekte

ranunklerna, kom han igen.

— Prinsessan hon log och lekte

och svarade: ”Kanske sen.”

Prinsessan hon log och lekte.

Men prinsen kom aldrig igen.

De farande åren blekte

de gyllene håren till tenn.

Så levde de allt intill döden 

allena i var sitt land,

och om deras senare öden

vet ingen det minsta grand.

Prinsessan var du — och sedan

så var det inte mer,

ty klockan är elva redan,

och brasan har kolnat ner.

Karl Asplund 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

NATO anpassar sitt officiella språk när det gäller frågor som klimat, jämställdhet och mångfald för att undvika eventuella sanktioner från den sittande amerikanska presidenten Donald Trumps regering. Enligt rapporter i dagstidningen Politico kommer alliansen i framtiden att undvika begrepp som ”kön” eller ”kvinnor, fred och säkerhet” och ersätta begrepp som ”gröna teknologier” med mer neutrala formuleringar som ”innovativa teknologier”. Även ”klimat” kommer nu att kallas ”operativt miljö”. Bakgrunden är Trump-regeringens motstånd mot program för mångfald, jämställdhet och inkludering (förkortat DEI på engelska). Mångfaldsprogram infördes i USA för att motverka historiskt betingade diskrimineringar. President Trump förklarar dock att initiativen ofta saknar kompetens och att de själva främjar diskriminering. (Källa: Frankfurter Rundschau)

(Dennaa nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

ICA-Kuriren berättar:

”Norrmannen Jakob Oftebro talar både danska och svenska flytande, vilket gjort arbetsmarknaden som skådespelare större. Han har även kunnat studera vad som skiljer länderna åt.

– I grund och botten är vi väldigt lika, men visst finns det skillnader. ­Norge är en ung nation som har fått mycket pengar på kort tid. Ett nyrikt land, vilket säkert präglar oss. Norge är mer impulsivt, Sverige mer konservativt – lite äldre, lite klokare, lite långsammare. I Sverige är man mer angelägen om att söka samförstånd. I Norge fattar man ett beslut och kör på det, medan man här i Sverige måste stämma av allt med alla instanser.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Travel News skriver:

”Finnair har från april slutat använda svenska i sina utrop ombord – både på inrikes och utrikes flyg. Beslutet, som rapporterats av Hufvudstadsbladet, grundas på en kundundersökning där passagerare efterfrågat färre språk. Numera används endast finska och engelska.”

Läs vidare här!

(Dennaa nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Jag letar efter översättningar på de två svenska orden

jordgubbe och smultron

Dessa två ord betecknar två olika bär/frukter som finns här i Sverige. Ordet jordgubbe  är ju dessutom dubbeltydigt. 1969 blev ju Neil Armstrong den första jordgubben på månen. Neil talade ju ett språk,där man inte kan göra denna ordlek trolig.

Jordgubbe heter strawberry vilket är det bär man trär upppå ett strå - dvs smultron.

Så vad heter då smultron på olika språk? 

På Xhosa betyder iqunube lasendle  = bär + vild  = smultron

På Engelska blir det  wild strawberries

På Engelska kallas smultron Wild strawberry, d v s Vild jordgubbe.

I övriga nordiska länder:

Norge                                  markjordbær

Danmark                            skovjordbær

Island                                 villijarðarber

Finland                               ahomansikka eli metsämansikka

samiska                              gieddemuorji

estniska                              metsmaasikas

Men om man vill veta vad jordgubbe heter på Xhosa så får man detta dravel från Google Översätt:

Ndingathanda ipere yezinto zokukhafula kwiishethi vilket betyder på svenska:

Jag skulle vilja ha ett par magiska föremål i lakan.

Vem ansvarar för detta? Vad heter jordgubbe på Xhosa ?

Inga Johanssson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bakgrund till namnet "Vintergatan"

Det svenska namnet "Vintergatan" har historiska och kulturella rötter som skiljer sig från de latinska och germanska språken där galaxen ofta kallas "mjölkvägen" (t.ex. engelska Milky Way, tyska Milchstraße, latin Via Lactea). På svenska (och även i isländskan och tyskan) har namnet istället anknytning till vintern och gamla färdvägar

I äldre tider kallades de vägar som gick över frusna sjöar och myrar för "vintervägar" eller "vintergator". Dessa var viktiga leder för resor under vintern, när det var lättare att färdas över is och snö. Det diffusa vita bandet på natthimlen, som vi idag vet är vår galax, påminde människor om just sådana vintervägar: ett ljust stråk över en mörk yta.

Därför fick galaxen på svenska namnet "Vintergatan", vilket är känt sedan 1500-talet och har paralleller i andra nordiska språk, till exempel isländskans vetrarbraut och tyskans Winterstrasse.

Varför inte "Mjölkvägen"?

Namnet "mjölkvägen" har sitt ursprung i antikens Grekland och Rom, där galaxen associerades med mjölk utifrån mytologiska berättelser. Enligt en grekisk myt bildades galaxen av mjölk som sprutade ut över himlen från gudinnan Heras bröst, därav namnet Galaxias (av grekiskans γάλα = mjölk), vilket blev latinets Via Lactea.

Många språk har översatt eller anpassat detta namn, därav engelska Milky Way och tyska Milchstraße.

Svenskan har dock inte följt denna tradition. Istället har det folkliga och poetiska namnet "Vintergatan" slagit rot, troligen för att det passade den nordiska miljön och människors erfarenheter av vinterlandskap och vintervägar

. Det finns alltså ingen gammal svensk tradition att kalla galaxen för "Mjölkvägen", även om det hade varit språkligt möjligt.

Sammanfattning

• "Vintergatan" syftar på likheten mellan det ljusa bandet på himlen och vintervägar över snö och is, vilket var en bekant företeelse i det svenska landskapet.

• "Mjölkvägen" är en direktöversättning av det grekiska/latinska/mytologiska namnet, men har aldrig etablerats i svenskan.
• Namnvalet speglar alltså både naturförhållanden och kulturella traditioner i Sverige.

"Namnet är känt sedan 1500-talet och har paralleller i isländskans vetrarbraut ’vinterväg’ och tyskans Winterstrasse ’vintergata’. Bakgrunden är säkert att det vita bandet över himlen har liknats vid en vinterväg över den snötäckta marken."

Det är därför vi säger "Vintergatan" på svenska och inte "Mjölkvägen".

P.S På flera språk, huvudsakligen semitiska, i Mellanöstern  heter i stället Vintergatan Hötjuvens eller Halmtjuvens väg  och på hindi Himlens Ganges.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)