Christo Singh skriver:

“Efter över ett års väntan har min anhållan om att få översätta dataspelet Minecraft slutligen godkänts av spelkonstruktörerna. När väl översättningen är slutförd, kommer vemsomhelst varsomhelst i världen som vill spela Minecraft på älvdalska att kunna göra det."

Se vidare gruppen "Älvdalska som minoritets-/landsdelsspråk” på Facebook!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hans Arbman från DN:s Insidan (artikeln, som publicerades igår, går inte att länka) har träffat sex kvinnor med utländska rötter som gick tillsammans i Katolska skolan på Södermalm för nästan sextio år sedan. Han ställde bland annat denna fråga:

”Vad kan ni se för paralleller till dagens debatt om att assimileras i det svenska samhället eller att behålla sin kulturella särart?

- Man måste lära sig svenska. Annars har man ingen chans att komma in i svenska seder och regler. Däremot kan man behålla sin egen kultur inom familjen, säger Helena Blazewicz.

- Först försökte jag förneka min bakgrund. Trots att jag velat leva så svenskt som möjligt så har jag likt förbaskat velat återvända till mina rötter. Men de två världarna går att föra samman, säger Giuliana Gabbanelli bestämt. 

Inte heller på 50-talet togs de erfarenheter som vuxna från andra länder hade tillvara av det svenska samhället. 

- Min pappa var en mycket känd kompositör och chefsdirigent för operan i Lettland. I Sverige fick han ägna sig åt att skriva noter, säger Maria Medins-Knops.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Solna kommun (eller stad som de lite grandiost kallar sig) är en av Sveriges mest anglofila kommuner. Mall of Scandinavia, Friends Arena, Victoria Tower... Listan kan göras lång!

Trevligt att se att kommunen (fortfarande?) kommunicerar interna angelägenheter med allmänheten på svenska.

Jag hoppas att de gör det om ytterligare 75 år!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från P4 Dalarnas webbplats)

En glad symbol, en tårta, en sol eller kanske en tumme upp. Över 2 600 emojis finns och användandet av de små symbolerna ökar för varje år. Och idag firas Världsemojidagen.

Läs mer på Institutet för språk och folkminnens webbplats!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår rapporterade SvD:s Näringsliv om läkarappen Kry, som idag är i särklass störst på den svenska närläkarmarknaden, som det heter. Jag tänker inte inlåta mig i någon diskussion om appens tillväxtpotential utan vill bara påpeka att namnet är väl valt. Om Kry också expanderar utomlands, så kommer namnet troligtvis fortfarande att fungera även där. Däremot kommer namnet nog att uttalas på många olika sätt.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nätdagboken har tidigare publicerat rapporter från Språkförvarets insatser under Almedalsveckan, men vi har faktiskt missat att länka till en oberoende rapport från Mikael Strömberg, skribent på Aftonbladet. Han skriver bland annat om Språkförsvarets seminarium ”Hur mår svenska språket?”:

”Efter några seminarier i ämnet blir det uppenbart att språket och politiken drar åt olika håll. Å ena sidan vill de flesta partier införa svensk språkplikt för nysvenskar. Å andra sidan vill samtliga partier utom SD att språkinternationaliseringen ska genomsyra all högre utbildning.

I mina öron låter det som om svenska språkets framtid är osäker. ”

På den här punkten måste Mikael Strömberg ha hört fel. SD skiljer sig inte från de övriga riksdagspartierna vad gäller ”språkinternationaliseringen”. Det framkom inte alls under debatten.  I ett svar från Ludvig Aspling, Sverigedemokraterna, som är politisk sakkunnig för Jimmie Åkesson, på ett brev från ett antal medlemmar i Språkförsvaret skriver för övrigt denne:

”Anledningen till engelskans frammarsch i Sverige är, enligt oss egentligen inte politiskt, utan beror att engelskan är dagens lingua franca. Det är inget politiskt beslut som ligger bakom världsutvecklingen. Även om vi i princip håller med er invändning, exempelvis vad gäller skyltarna på Arlanda, så är samhällsutvecklingen i stort med större inslag av engelska, inget vi kan ändra…”

Men engelskans frammarsch är i allra högsta grad ekonomiskt och politiskt betingad, summan av en rad ekonomiska och politiska beslut, som har burits upp först av Storbritannien med världens största kolonialvälde och efter andra världskriget av USA:s dominans. Denna dominans håller idag på att brytas av Kina, men det kommer att dröja innan detta får språkliga konsekvenser. Dessutom kan vilket som helst land anta språklagar och olika språkpolitiska regleringar. Att på påstå att engelskans frammarsch är oundviklig är vulgärdeterminism. Ett språk sprids aldrig av sig självt, beroende på några inneboende egenskaper.

”De skolor som undervisar på engelska till viss del, Engelska skolan  t.ex följer lagen som den ser ut idag.”

Javisst följer de lagen. Men är det en rimlig lag, som tillåter ett skattefinansierat språkbyte (skolpengen)? Sverige är unikt i detta avseende.

”Att begränsa användningen av engelska i samhället generellt, till exempel inom marknadsföring inom det allmänna rummet, skulle bli mycket svårt med tanke på vår starka tro på yttrandefriheten  och är inget vi har några konkreta förslag på idag.”

Under alla förhållanden kan engelskans frammarsch bromsas inom den offentliga sektorn, särskilt om språklagens räckvidd utvidgas. Tack vare JO-anmälningar från bland annat Språkförsvaret har rätten till att skriva forskningsansökningar och anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska inom högskolan garanterats. Det är Luftfartsverket som har beslutat att ett antal svenska flygplatser numera ska heta Airport och ett stort antal myndigheter gick nyligen samman i ett projekt med namnet ”Hack for Sweden”. Den nya Myndigheten för digital utveckling förkortas inte MDF utan DIGG (efter digital governance). Detta har inte varit ödesbestämt på något sätt.

I Språkförsvarets förslag till språklag 2006 gick vi betydligt längre än den språklag som så småningom antogs 2009:

”4 §

Lagens tillämpningsområde

1. Denna lag är tillämplig för hela den offentliga sektorn, statschef, regering, departement, ämbetsverk och affärsdrivande verk, domstolar samt övriga statliga myndigheter, landsting och kommunala myndigheter, liksom för alla institutioner, som finansieras med skattemedel, som exempelvis utbildningsväsendet, för företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare eller företag med huvudkontor i Sverige och alla företag, som har upprättat någon form av avtal med svensk myndighet, om inte något annat särskilt föreskrivs (vår fetstil).

2. Särskilda föreskrifter bör utarbetas om språkanvändningen i privata företag, organisationer, institutioner, påverkar berättigade intressen hos allmänheten.”

Det finns redan en språklag, nämligen den katalanska, som har angett en liknande räckvidd.

Men ingenting hindrar att man bedriver opinionsbildning mot engelskans frammarsch inom marknadsföring, eller hur? Det kan även politiska partier göra.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Povel Ramel och Wenche Myhre sjunger " Jag diggar dig". Det finns många andra sånger av Povel Ramel på YouTube.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi är så noga med att alla invandrare lär sig svenska, men vi är inte så noga med att diverse reklamföretag kan uttrycka sig begripligt på svenska.

Här är ett exempel från ett företag som kallar sig BuzzCatcher och som vill ge oss råd hur man lämpligen använder aluminium (inte ett ord om att det är skadligt eller farligt). Har de inga svenskkunniga korrekturläsare på BuzzCatchers innan de sprider denna text?

Inga Johansson

Från: Inga Johansson  (e-postdress borttagen)
Skickat: den 13 juli 2018 15:19
Till: Inga Johanson
Ämne: Stollesvenska

1. Frizz i fullständig säkerhet

Om du vill curl ditt hår medan du skyddar det mot överdriven värme från ditt krusjärn, placera en bit aluminiumfolie mellan järnet och ditt hår.

Om du har kokat mycket feta matar, belägga en skål med aluminiumfolie och häll fettet i det.

7. Gör dina egna kakeskärare

Du kan skapa någon form i minuter med detta material.

... du kan skapa din egen pekskärmspennus.

9. Tät plastpåsarna

...och tät den med ett järn.

För att skydda din mat från pannan, lägg ett lager av aluminiumfolie i kaminens botten. 

Det är också ett bra sätt att laga mat utan olja. Men var försiktig så att du inte äter pappret efter!

Du kan enkelt rengöra ett limpistol med en bit aluminiumfolie.

Inget bättre än en boll av aluminiumfolie för att städa ett järn.

Om du har döda batterier och tidningen är stängd, använd aluminiumfolie.

19. Skär saks

20. Oskad kläder

...dina kläder blir fällfria på båda sidor på nolltid.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)