Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 4 nov 08:00

I dag talas det engelska inom vetenskap, innovation och till och med inom den akademiska världen. Kan vi diskutera medicinska framsteg på franska, tala om hur en dator fungerar på tyska eller borra efter olja på norska? Är denna ”domänförlust” till engelskan oundviklig och oåterkallelig? Det är den inte, förutsatt att vi bryr oss.


På 1990-talet började nordiska forskare oroa sig för den utbredda användningen av engelska inom vetenskap och högre utbildning. År 2005 publicerade det tyska terminologirådet RaDT ett positionspapper om förlusten av förmågan att kommunicera på tyska inom specialiserade områden. I Italien skapade den nationella språkakademin Accademia della Crusca Incipit-gruppen 2016. Gruppen har till uppgift att övervaka neologismer och främmande ord, främst från engelskan, och eventuellt föreslå hållbara alternativ. Många språk, inte bara i Europa, konfronteras med konsekvenserna av att engelskan är lingua franca inom många vetenskapliga och ekonomiska områden och med de språkliga influenser som följer av detta.


Att förlora förmågan att uttrycka specialiserade begrepp på ett språk (domänförlust) innebär en kulturell förlust och en mer sårbar ställning för språket i fråga. Det innebär att den allmänna, demokratiska tillgången till specialiserad kunskap kan försvåras, eftersom goda kunskaper i engelska har blivit en förutsättning för kunskapsinhämtning, kunskapsdelning och kunskapsutveckling. Om vetenskapliga eller ekonomiska debatter endast förs på engelska kommer experter med dåliga språkkunskaper att uteslutas, trots att de kan komma med bra idéer. Detta kan få betydande socioekonomiska konsekvenser.


En globaliserad värld behöver säkert ett eller flera lingua francan för internationell kommunikation. Men genom att främja användningen även av mindre språk kan man upptäcka en mängd tidigare dolda kunskaper. Det är möjligt att begränsa eller vända förlusten av domäner till engelska (eller något annat språk). Domäner kan erövras eller återerövras genom medveten språkpolitik och planering. Regelbundet språkutvecklingsarbete säkerställer att de språkliga medel som krävs för att kommunicera, diskutera, främja och undervisa om en specialiserad domän på alla nivåer skapas, hålls uppdaterade och får stor spridning. Olika tillvägagångssätt kan bidra till att uppnå detta mål.

I de nordiska länderna har man diskuterat ”parallellspråkighet”. Det innebär att två språk används parallellt inom ett område, i allmänhet det nationella språket och engelska, och att inget språk ersätter det andra. Detta kräver (fortsatt) utveckling av specialiserad terminologi på de nationella språken för att skapa de språkliga medel som behövs för att uttrycka specialiserade begrepp inom många domäner. Ett framgångsrikt exempel är Terminol-projektet som utarbetade oljeterminologi på norska för att göra det möjligt att använda det nationella språket - vid sidan av engelska - inom denna viktiga industrigren. I Afrika driver avkoloniseringsprocessen på projekt för att översätta vetenskaplig forskning till lokala språk för att möjliggöra och främja vetenskaplig kommunikation på icke-europeiska språk. Att medvetet utveckla terminologin för högt specialiserade och innovativa områden på mindre språk gör det i allmänhet lättare och mer konsekvent att förvärva, dela, undervisa och delta i kunskap.


Språkpolitik och språkplanering är dock inte tillräckligt i sig och kan vara ineffektivt när språkanvändarna ser begränsade fördelar eller inte har något intresse av dem. I slutändan är det upp till språkgemenskaperna själva att ta hand om och vårda sina (specialiserade) språk.


Elena Chiocchetti

 

Artikeln publicerades urskrungligen i eurac research den 28/6 2023 – här översatt med DeepL


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 3 nov 14:40

“Sorry, I don’t speak German”


Journalisten Marie-Luise Goldmann lärde sig tumregeln ”Anpassa dig till värdlandet och lär dig språket” under ett ettårigt studentutbyte i Venezuela i slutet av 2010-talet. I WELT beskriver hon nu sitt intryck av att denna tumregel inte längre gäller i Tyskland, särskilt inte i huvudstaden Berlin. I de trendiga stadsdelarna Kreuzberg och Friedrichshain får hon oförstående blickar när hon beställer kaffe på tyska: ”Sorry, I don’t speak German”, är ofta svaret från servitrisen. I Berlin har det bildats en internationell gemenskap av mestadels unga, ganska välbetalda anställda som arbetar på företag, barer eller inom den kreativa scenen. De delar inte samma bakgrund eller kultur, utan deras gemensamma nämnare är det engelska språket. Detta har en stor inverkan på de unga berlinarnas vardag. Goldmann berättar att i de flesta gruppchattar och vänskapskretsar som hon tillhör sker kommunikationen alltid på engelska så snart det finns en enda person som inte har tyska som modersmål. ”Tyskan tenderar att masochistiskt undertrycka sig själv”, säger Goldmann. Ett synligt bevis på detta är också ”inflationen av engelska, dvs. det överdrivna anammandet av engelskt ordförråd”. Enligt Goldmann har Berlins engelska fetisch, trots dess ”inkluderande, kosmopolitiska framtoning”, en exkluderande karaktär, vilket innebär att i synnerhet äldre människor och utlänningar utan kunskaper i engelska lämnas utanför. Källa:  welt.de (betalmur)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 3 nov 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång

 

Molly Hammar - Regnar och regnar


Söndagens svenskspråkiga dikt

 

Jag har kyssar av dej på min mun.

I min hand har jag värme av din.

Jag har känt, att en susande stund

har en lycka i kväll varit min.

 

Ture Nerman


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 2 nov 08:00

Norran har publicerat en artikel ”Våga anställa personer som pratar engelska – ger nya perspektiv” (länk bakom betalmur) av Malin Christoffersson”.


Men om dessa personer istället lär sig svenska - så får de istället nya perspektiv. Ja, det är dags för dessa att kliva ur "Northvolt-bubblan". När allt kommer omkring är det det mest rimliga då de har valt att bosätta sig i Sverige.


Per-Owe Albinsson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 1 nov 15:00

Vår planet blir allt varmare i en alarmerande takt. Klimatförändringarna är en av de allvarligaste globala frågorna i dag. Dess konsekvenser påverkar varje enskild människa på jorden. Därför verkar det helt logiskt att vetenskapliga publikationer om global uppvärmning skrivs på det globala språket: Engelska.


Ändå är det just på grund av att de är skrivna på engelska som klimatvetenskapen i stort sett är otillgänglig för majoriteten av världens befolkning.


För att förklara denna uppenbara motsägelse måste vi titta på några siffror. Nästan 90 procent av alla vetenskapliga publikationer i världen är på engelska. Detta är en häpnadsväckande dominans av bara ett språk. Men engelska, som ofta kallas ett globalt språk, talas bara av en minoritet av världens befolkning.


Hur vet vi att de flesta människor i världen inte talar engelska? Engelska är det samhälleliga huvudspråket i endast en handfull länder: Storbritannien, Irland, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Befolkningen i dessa länder uppgår tillsammans till cirka 400 miljoner - en mycket liten andel av världens befolkning.


I många andra före detta brittiska kolonier, som Indien, Nigeria och Malaysia, talas engelska parallellt med andra språk. I dessa sammanhang tenderar engelskan att vara ett elitspråk, som mestadels används av välutbildade människor i städerna och av medelklassen. På andra håll fungerar engelskan som ett lingua franca, som främst används i transnationell kommunikation.


Med tanke på dessa olika scenarier är det extremt svårt att uppskatta antalet personer som talar engelska med någon precision. För cirka 20 år sedan föreslog lingvisten David Crystal att antalet kan ligga någonstans mellan 1 och 2 miljarder. Även om vi tar den övre gränsen för detta extremt stora intervall talar vi om endast en fjärdedel av världens befolkning. Detta innebär att tre av fyra människor i världen inte talar engelska.


Det betyder att minst tre fjärdedelar av världens befolkning inte talar det språk på vilket vetenskapen om klimatförändringar sprids globalt. Samtidigt är andra språk än engelska marginaliserade och kämpar för att få utrymme i den globala kommunikationen av vetenskap.


Denna språkliga ojämlikhet skapar alltså en obalans i spridningen av vetenskaplig kunskap om klimatförändringarna. Men den förstärker också två andra typer av existerande ojämlikhet.


Den ena har att göra med produktionen av vetenskaplig kunskap i allmänhet, som i oproportionerligt hög grad kommer från de två största engelskspråkiga länderna: USA och Storbritannien. Av de 100 vetenskapliga tidskrifter som har störst genomslag och prestige är 91 baserade i dessa två länder.


Den andra formen av ojämlikhet har att göra med social orättvisa. Vetenskaplig litteratur är nästan uteslutande skriven på engelska. Men detta språk är praktiskt taget okänt för de flesta människor, särskilt i utvecklingsländerna. Därför är de samhällen som drabbas hårdast av klimatförändringarna just de samhällen där tillgången till vetenskaplig litteratur om klimatförändringarna är mycket begränsad.


Vad är lösningen på detta? Unescos Open Science-initiativ, försöker ta itu med problemet. Det syftar till att ”göra vetenskaplig forskning inom alla områden tillgänglig för alla, till nytta för forskare och samhället i stort”. Ett av målen är att ”säkerställa att vetenskapliga samarbeten överskrider gränserna för geografi, språk och resurser”.


Att överbrygga språkbarriärer

 

Att uppnå de mål som Open Science har satt upp är ingen lätt uppgift. Ett sätt är att bryta den engelska enspråkigheten genom att främja flerspråkighet.


Å ena sidan måste det skapas möjligheter för forskare från hela världen att kommunicera sin forskning och sina stipendier på andra språk än engelska.


Å andra sidan bör de stora tekniska framsteg som gjorts inom maskinöversättning, särskilt i och med AI, utnyttjas för att se till att innehåll finns tillgängligt på andra språk än engelska. Det är just detta som är målet för Climate Cardinals, en ideell organisation vars uppdrag är att ”göra klimatrörelsen mer tillgänglig för dem som inte talar engelska” genom att översätta information till mer än 100 språk.


Den här typen av konkreta insatser ger hopp om klimatkunskap och därmed om åtgärder för att minska klimatförändringarnas effekter.


Mario Saraceni


Artikeln har tidigare publicerats i The Conversation den 29/10 2024.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 31 okt 08:00

(Detta är en brevväxling mellan Ola Nilsson och Axess – här återgiven med Ola Nilssons tillstånd)


Hej Ola,


Tack för ditt mail! Uppskattar verkligen att du påpekar detta. Jag försöker att alltid se till att vi får den ursprungliga versionen av de dokumentärer som vi köper in. Tyvärr är jag tydligen inte tillräckligt noggrann att inskärpa detta till de vi köper av, och dubbelkolla att vi verkligen får rätt version tillsänd oss. När den väl är köpt går filmen direkt till översättning och sedan sändning. Det är inte alltid jag har tid att titta på den igen innan dess.


Nu har jag just varit på tv-mässan i Cannes och pratat med åtskilliga produktionsbolag och tv-säljare. Jag ska se till att vi i största möjligaste mån verkligen köper ursprungsversionen framgent.


Med vänlig hälsning,

Nicole


Från: Ola Nilsson
Skickat: den 24 oktober 2024 20:15
Till: info@axess.se
Ämne: Varför engelsk berättarröst när ni visar franska serier???


  

Hej,


Jag är enormt besviken över att nu även Axess verkar ha fallit för "SVT-sjukan", att visa franska serier med engelsk berättarröst istället för fransk. Varför gör ni så? Som tittare har jag ju ändå texten. Jag vet att SVT motiverar detta med att de är rädda att tittarna annars ska byta kanal. Själv blir jag tvärtom så irriterad på oskicket att inte våga sända fransk berättarröst att jag byter kanal av det skälet. Ikväll är det den annonserat franska serien om att göra Solkungen nöjd om bygget av Versailles som har en engelsk berättarröst, dessutom med amerikansk accent. Dessförinnan är det serien om att resa i Odysseus spår som var likadan, en fransk serie med engelsk berättarröst, dessförinnan serien om Rumäniens stulna revolution. Det är som att äta en god filé med sliskig karamellsås. Nej tack. Jag förstår att ni köper program på en internationell marknad och att de där finns i en "internationell" version, men det hindrar väl inte att ni ser till att få den ursprungliga versionen? Det finns garanterat en sådan om ni frågar. Som tittare är jag less på att bara höra engelska, och jag har tidigare trott att Axess hade högre tankar om sina tittares förmågor än SVT, så därför blir jag desto mer besviken när det inte är så.


Jag vore väldigt tacksam för en förklaring och ännu mer tacksam om ni ser till att skärpa er.


Vänliga men något irriterade hälsningar


Ola Nilsson


(Denna nätdagbok  är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 30 okt 08:00

TuttoTondo berättar om skolan på sin webbplats:


”I augusti 2026 öppnar Italienska Skolan TuttoTondo, en svensk-italiensk grundskola för barn från sex till tretton års ålder (årskurs F-7), som fokuserar på att ge eleverna en mångsidig utbildning så att de kan utveckla färdigheter och förmågor för att känna sig som 2000-talets Leonardo da Vinci.


Italienska Skolan TuttoTondo är en tvåspråkig friskola som syftar till att få eleverna att känna sig trygga och flytande i både italienska och svenska, utforska nya ämnen och områden samt utveckla elevers talanger genom projektbaserat lärande en dag i veckan.”


Det är omöjligt för mig att avgöra om TuttoTondo är en bra skola eller inte. Däremot är risken för att italienskan skulle expandera på svenskans bekostnad mikroskopisk i Sverige – i motsats till engelskspråkiga friskolor.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 29 okt 08:00

Jag  läser just nu Philip Seargeants bok ”The Future of Language” 1) och stötte för första gången på ordet conundrum. Eftersom jag inte omedelbart kunde lista ut dess innebörd, var jag tvungen att slå upp ordet i ett lexikon. Det betyder enligt mitt lexikon 1) gåta, särskilt som bygger på ordlek; 2) kvistig fråga, kinkigt problem; eller 3) dilemma. Seargeant använder det mest i den tredje betydelsen.  Ordet har en uppenbar latinsk form, men verkar vara ett låtsas-latinskt ord enligt en brittisk etymologisk ordbok:


1590s, an abusive term for a person, perhaps meaning "a pedant;" c. 1600, "a whim;" 1640s, "pun or word-play," a word of unknown origin, said in 17c. to be Oxford University slang. Perhaps the sort of ponderous mock-Latin word that was once the height of humor in learned circles; Skeat suggests Latin conandrum "a thing to be attempted" as the source. Also spelled quonundrum.


From 1745 as "a riddle in which some odd resemblance is proposed between things quite unlike, the answer often involving a pun." (An example from 1745: "Why is a Sash-Window like a Woman in Labour? because 'tis full of Panes"). (Källa: https://www.etymonline.com/word/conundrum)


Översättning: 1590-talet, ett skällsord för en person, kanske med betydelsen ”en pedant”; ca 1600, ”ett infall”; 1640-talet, ”ordlek”, ett ord av okänt ursprung, som på 1700-talet sades vara Oxford University slang. Kanske den typ av tungt låtsas-latinskt ord som en gång var höjden av humor i lärda kretsar; Skeat föreslår latinska conandrum ”en sak som ska försökas” som källa. Stavas även quonundrum.


Från 1745 som ”en gåta där någon udda likhet föreslås mellan saker som är helt olika, och där svaret ofta innebär en ordvits”. (Ett exempel från 1745: ”Varför är ett Sash-fönster som en kvinna i arbete/som håller på att föda? för att 'det är fullt av rutor”).


Den etymologiska ordboken online anger också lustigt nog  att användandet av ordet har fått ett uppsving under senare år.


Det hela påminner om ordet ”eksmera”´(uppskatta) i hälsingedialekterna, som fascinerade mig som barn, innan jag förstod att det var franskans ”estimer” som hade inlånats och anpassats. Men formen estimera förekommer i rikssvenskan.


1) Se intervju med Philip Seargeant i Live Science den 24/9 2024 


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

143 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards