Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 sept 08:00

På  Biblioteksgatan 5 i Stockholm låg biografen Röda Kvarn som troligen har fått sitt namn efter en av huvudstadens gamla väderkvarnar. Röda Kvarn uppfördes 1915-1917 och var den näst äldsta bevarade biografen i Stockholm fram till 2006 då den byggdes om till gallerian Urban Outfitters. Sedan 2018 huserar saluhallen Eataly i lokalen. 


Stadsmuseet i Stockholm har blåmärkt fastigheten, vilket innebär att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden.


Det är en sorglig utveckling att en ärevördig biograf läggs ner och först förvandlas till en galleria med ett engelskt namn och sedan till en saluhall med ett namn på låtsasengelska.


Christina Johansson 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 sept 14:22

Nyhetsbyrån Järva berättade den 20 september:


”En elev ska ha blivit mobbad på Engelska Skolan i Kista till den grad att hen har velat ta sitt liv. Mamman till barnet ska då ha försökt kommunicera med skolan för att hitta en lösning, men har upplevt att hon inte tagits på allvar. Hon har därför anmält skolan till Skolinspektionen och menar att rektorn på skolan har hämnats genom att göra en orosanmälan mot henne till socialtjänsten.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 sept 08:00

 

Härligt med en affär i Stockholm  som har ett svenskt namn! Det börjar sorgligt nog bli sällsynt,  trots att svenska är Sveriges nationalspråk! 


Christina Johansson 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 26 sept 12:00

I min artikel, Språkförsvaret förordar mångspråkighet i såväl teori som praktik, från den 2 september, kritiserade jag Per-Owe Albinssons teorier om Sverige har en alltför generös inställning till invandrarspråken. Han har sedan i sin tur besvarat min kritik i form av ett antal kommentarer i anslutning till samma inlägg.

 

Per-Owe skriver exempelvis:


”Sverige har r e d a n ett högst påtagligt språkligt parallellsamhälle. Jag ser det dagligen.”


Och vidare:


”Jag ska också ge dig det efterfrågade exemplet på det språkliga parallellsamhället. Det finns i min absoluta närhet. Jag känner väl flera personer som arbetar på, talar med sin partner på, har sina barn i skolan på, umgås på fritiden på, deltar i föreningsverksamhet på - Engelska!


Även i samhället i stort kör de på engelska, eftersom de vet att 99 gånger av 100 så svänger de andra snällt om och växlar över till engelska. Är inte detta ett språkligt parallellsamhälle, Per-Åke? Jag anser det! Dessa människor behöver de facto inte svenskan (längre) utan kan leva sina liv fullt ut på annat språk.”


Per-Owe anger inte hur stor hans ”absoluta närhet” är. Hur många individer ingår i den? Är urvalet representativt? Är underlaget statistiskt signifikant? Om han inte kan ange det, så är det bara fråga om anekdotiskt vetande och löst tyckande.

 

Vilket parallellsamhälle?

 

Det är bara naturligt att första generationens invandrare talar sina modersmål med varandra. Det sker i hela världen. Om en första generationens invandrare från Syrien träffar en annan första generationens invandrare från Syrien här i Sverige, är det helt naturligt att de pratar arabiska med varandra. Är detta ett parallellsamhälle? Om två första generationens svenska utvandrare, som är permanent bosatta på Kanarieöarna eller på solkusten i Spanien träffas, kommer de också att tala svenska med varandra. Varför skulle de tala spanska med varandra? I det utkast till språklag, som ett antal medlemmar i Språkförsvaret utarbetade 2006, var vi mycket noga med att dra en gräns för dess räckvidd. Det hette i 4§3: ”Denna lag är icke tillämplig för språkanvändningen i icke-officiella sammanhang, i privat och intern kommunikation, eller i tjänster, ceremonier, ritualer eller andra slag av verksamhet hos religiösa organisationer.” Några regeringar som förbjudit eller försökt begränsa användningen av ett annat språk i det offentliga rummet är Franco i Spanien, d.v.s katalanskan, och diverse regeringar i Turkiet, senast Erdogan, läs kurdiskan.

 

För att klättra hela vägen måste man kunna svenska

 

Ingen kan heller göra karriär fullt ut i Sverige på något annat språk än svenska, inte ens på engelska och definitivt inte på något annat språk. Jag känner inte till att det finns någon regeringsledamot eller riksdagsledamot, som bara talar engelska eller något annat språk men inte svenska; detsamma gäller ledamöter i region- eller kommunalfullmäktige runtom i landet. En person, som bara talar engelska, kan göra en begränsad karriär, d.v.s på en toppost inom näringslivet, i databranschen, i viss utsträckning inom högskolan och de engelskspråkiga friskolorna, som tillfälligt rekryterad läkare etcetera. Situationen är densamma i USA. Det finns runt 40 miljoner spansktalande i USA, men finns det någon som har gjort en politisk karriär enbart på spanska? Finns det några som enbart är spansktalande i kongressen och i de olika delstatsförsamlingarna?  En spansktalande, som behärskar engelska dåligt eller inte alls, kan givetvis överleva i ett område i USA, där en majoritet eller en stor minoritet talar spanska. Sak samma i Sverige; en äldre invandrare, som behärskar dålig svenska och som står utanför den samhälleliga produktionen, kan givetvis överleva i Sverige tack vare släktingar och landsmän. De olika invandrarkoncentrationer som finns i USA har uppstått just därför.


Svenska är lingua franca – i förorterna

 

Svenska fungerar dessutom som lingua franca i de invandrartäta bostadsområdena i Sverige. Det faller för övrigt på sin egen orimlighet att en första generationens somaliska invandrare skulle tala något annat än ett lingua franca med exempelvis en första generationens turkiska invandrare. I de flesta fall är detta svenska, om inte de berörda råkat lära sig engelska i hemlandet. När det gäller andra generationens invandare, har de i de flesta fall gjort ett språkbyte till svenska, eller talar svenska flytande, och talar alltså svenska med varandra. Jag har bott i Rinkeby/Tensta sedan 1975 och aldrig märkt att något annat språk än svenska skulle fungera som lingua franca här. Jag har dessutom ett relativt stort kontaktnät i Södra Järva i form av f.d elever, eftersom jag undervisade på Tensta gymnasium/Västerorts vuxengymnasium 1989 – 2004. För några år sedan var de lokala ordförandena i Spånga-Tensta för Socialdemokraterna, Miljpartiet och Vänsterpartiet samtliga somalier. De talade alla utmärkt svenska – och en av dem var t.o.m f.d elev. Då hör det till saken att enligt en uppgift så uppgår de etniska svenskarna idag bara till tio procent i Rinkeby; i Tensta är andelen något högre på grund av fler bostadsrätter och ett radhusområde.  Sedan är det en annan sak att andragenerationens invandrarelever behärskar svenska sämre än elever med två föräldrar med svenska som modersmål, men detta ska ses som ett statistiskt genomsnitt. På 1990-talet genomfördes systematiskt läsförståelsetester, s.k Clozetester, i årskurs 1 vid Tensta gymnasium. Dessa visade att läsförståelsen hos elever med två svenska föräldrar och elever med bara en svensk föräldrar bara skilde sig åt marginellt (båda över 80 procent), medan elever med två invandrarföräldrar som talade olika språk hade runt 75 procent och elever med invandrarföräldrar som talade samma språk hade strax under 70 procent. Det fanns givetvis stora individuella variationer.

 

Språklig assimilering är ofrånkomlig

 

Invandrare assimileras språkligt överallt, om de migrerar till ett land där majoritetsspråket är ett annat än deras eget. Språkbytet kan ske redan i första generationen, vanligtvis i andra generationen, men till sist i tredje generationen. Det behövs inte ens något tvång. De grupper som inte assimileras i tredje generationen är vanligtvis etniska eller religiösa grupper, som tillämpar ingifte (endogami), som amish och ortodoxa judar i USA. De språkhistoriska erfarenheterna från värdens mest utpräglade immigrationsländer, d.v.s USA, Kanada, Argentina, Uruguay, Australien och Nya Zeeland, bestyrker denna tendens. De är världens mest utpräglade immigrationsländer, eftersom den överväldigande majoriteten av befolkningen utgörs av ättlingar till sentida erövrare och invandrare, med undantag för Nya Zeeland, där en sjättedel av befolkningen utgörs av ursprungsbefolkningen, maorier. Orsaken till denna assimilation är enkel: Invandrare, som i regel sprids ut i immigrationslandet, måste förhålla sig till – och möts överallt av – ett redan etablerat majoritetsspråk.  Den största invandrargruppen till USA har varit tyskar, men de kom senare än engelsmännen till USA, varvid engelskan redan var etablerad och är det fortsatt. Den största invandrargruppen till Argentina är italienare, men spanskan var redan etablerad när de ankom. Inget språkbyte skedde. Inte ens erövrarfolk i historien, som har befunnit sig i kraftig minoritet i förhållande till ursprungsbefolkningen, har lyckats åtstadkomma ett språkbyte i det erövrade landet; det gäller till exempel västgoter, franker, bulgarer, normander, mongoler och manchuer med flera. De assimilerades själva språkligt.


Tålamod är betecknande nog en bristvara

 

Vissa saknar helt tålamod i den här frågan; förmodligen är skälen randiga. Våren 2009 genomförde jag en liten undersökning (1) om språkbytesprocessen hos ett antal invandrarelever på Brännkyrka gymnasium. Med invandrarelev menades här en andragenerationens invandrare som antingen var född i Sverige eller hade anlänt till Sverige före 7 års ålder. Det visade sig att 93 procent av de tillfrågade ansåg att de behärskade svenska bättre än föräldrarnas modersmål, att 60 procent av dem talade svenska med sina syskon och att 20 procent av föräldrarna talade svenska med sina barn. Detta resultat bekräftade erfarenheterna från de tidigare nämnda immigrationsländerna. Jag är fullständigt säker på att om denna undersökning upprepades i större skala, med ett statistiskt säkerställt urval, skulle resultatet bli i stort sett detsamma.


Om man ser till tidigare immigration, d.v.s före andra världskriget, till Sverige, så ser man att alla invandrargrupper har assimilerats språkligt, d.v.s de har bytt huvudspråk eller helt övergivit de ursprungliga invandrarnas modersmål; de må gälla lågtyskar, svedjefinnar, valloner, skottar, holländare och judar. Jag är osäker på grund av bristande information vad gäller de s.k svenska romerna, som ursprungligen utvandrade från Ryssland i slutet av 1800-talet.  Efter andra världskriget har Sverige haft en omfattande invandring från Finland, de tre baltiska länderna, Ungern, Italien, Tjeckoslovakien, Polen, Jugoslavien, Grekland, Turkiet, Chile och Bosnien etcetera fram till 1990-talet. Men hur stor del av ättlingarna till dessa invandrare har idag finska, estniska, lettiska, litauiska, ungerska, italienska, tjeckiska/slovakiska, polska, serbokroatiska, grekiska, turkiska/kurdiska/syrianska, spanska och bosniska som huvudspråk? Det tar tid för invandrare att assimileras språkligt; processen fullbordas sällan i den första generationen.


Ett enskilt invandrarspråk med låg status kan inte hota svenskan


Per-Owe skriver också:


”Även bland stora invandrarspråk, exempelvis arabiska som för några år sedan gick om finska som Sveriges näst största språk finns potential att, åtminstone lokalt (och i viss mån även regionalt) skjuta undan svenskan som samhällsbärande.

Till skillnad från finskan, som talas som modersmål av en åldrande befolkning så talas arabiskan av generellt sett unga människor och bland gruppen är det ofta tradition att skaffa många barn. En snabb förändring av demografin stärker naturligvis språket som är på frammarsch avseende numerären av antalet talare.

Ett språk kan alltså växa utan att ha hög status, som du i princip alltid hänvisar till.”


Jag skullevilja att Per-Owe redovisar ett enda exempel från språkhistorien, där ett invandrarspråk har trängt undan ett etablerat majoritetsspråk, som i svenskans fall dessutom har fungerat som skriftspråk (med latinskt alfabete) och samhällsbärande språk sedan 1200-talet. USA har lyckats språkligt assimilera det överväldigande invandrare, trots att högst 25 procent av de ursprungliga invandrarna har varit engelsktalande. I Sverige har runt 80 procent av invånarna svenska som modersmål, samtidigt som invandrarna talar en rad olika språk (cirka 200). Detta avspeglar sig också i förorterna, som är multietniska. Det övergår mitt förstånd varför Sverige därför inte skulle kunna språkligt assimilera invandrare, som är splittrade på 200 olika språk.


Per-Owe hänvisar också till att det bland arabisktalande ”ofta (är) tradition att skaffa många barn”, d.v.s att arabiska kvinnors födelsetal är kulturellt betingat. Men detta är bara en skröna.


Kvinnors födelsetal beror i första hand på deras ekonomiska situation. Ju högre levnadsstandard, som fungerar som en effektiv barnbegränsningsmetod, desto lägre födelsetal uppvisar kvinnorna. Givetvis spelar också utbildning, yrkesarbete, offentlig barnomsorg, kunskap om preventivmedel och religiöst betingade föreställningar roll vad gäller kvinnornas födelsetal. Enligt Världsbanken var det genomsnittliga födelsetalet i höginkomstinländerna 2019 1,6 barn per kvinna (för att en befolkning i ett land ska förbli konstant måste varje kvinna föda 2,1 barn), medan det i låginkomstländerna låg på 4,5 barn per kvinna. Arabvärlden låg på 3,2 barn per kvinna, men arabvärlden uppvisar stora skillnader i fråga om födelsetal inom sig. Det går alltså inte att bunta ihop ”arab som arab”.  Sudan uppvisar det högsta födelsetalet (2) med 4,3 barn per kvinna, medan Förenade Arabemiratens födelsetal å andra sidan uppgick till 1,3 barn per kvinna. Förutom Förenade Arabemiraten hade Bahrain (1,9) och Qatar (1,8), samtliga höginkomstländer, låga födelsetal. Som jämförelse uppgick födelsetalet per kvinna i Sverige vid samma tid till 1,7 barn.


Per-Owe tycks heller inte känna till att kvinnor, som utvandrar till länder med högre levnadsstandard än ursprungslandet, tenderar att anpassa sitt barnafödande till det rådande genomsnittet i mottagarlandet, speciellt om kvinnor uppmuntras att yrkesarbeta och barnomsorgen är välorganiserad. Det gäller speciellt andragenerationens invandrarkvinnor; en invandrarkvinna, som redan har fött tre barn i hemlandet, kan däremot inte göra den saken ogjord.


Detta är inte mer märkligt än att födelsetalen succesivt har sjunkit i Sverige. Min farmor födde åtta barn; det var inte alls kulturellt betingat utan berodde på att hon var torparhustru i Hälsingland. Ingen av hennes fyra döttrar födde fler än tre barn. Min mormor, som var bondhustru i Hälsingland, födde däremot endast fyra döttrar, som i sin tur födde 10 barn tillsammans, d.v.s 2,5 barn per kvinna.


Vi kan alltså lugnt avfärda teorin om att arabiskan skulle expandera i Sverige på grund av höga födelsetal. Det är dessutom en teori, som utesluter att arabisktalande fortgående kan assimileras språkligt och kulturellt; den överdriver de språkliga och kulturella likheterna mellan olika arabisktalande. Faktum är att en marockan som talar sitt arabiska folkspråk inte kan förstå en irakier som talar sitt arabiska folkspråk. Folkgruppen assyrier/syrianer från Mellanöstern, som anlände till Sverige i slutet av 1960-talet och enligt Wikipedia anges omfatta 120 000 individer i Sverige och som är bosatt i koncentrationer i bl.a Södertälje och Botkyrka, håller på att förlora sitt språk. Enligt en aktuell kommentar i SVT är språket utrotningshotat. (3) Orsakerna till detta är flera: de är kristna (och har lätt att identifiera sig med det svenska majoritetssamhället), de upprätthåller inga omfattande kontakter längre med hemlandet och de ingår i ökad utsträckning blandäktenskap.


Dålig patentförklaring

Per-Owe skriver vidare:


”En befolkning som har en internationellt sett mjugg inställning till sitt modersmål. Jag tror att den mjugga inställningen beror på Sveriges, vid en internationell jämförelse, exceptionellt långa period av fred och relativt väldstånd. Om man inte har behövt stå upp på allvar för något på väldigt länge blir man dålig på att göra det även när det behövs. Det gäller att väckas ur törnrosasömnen och det kan ta tid – i värsta fall för lång tid!”


Jag förstår inte riktigt vilka vetenskapliga studier, egna eller andras, som Per-Owe bygger på när han hävdar att svenska folket ”har en internationellt sett mjugg inställning till sitt modersmål”. Men han har alltid möjlighet att redovisa dessa studier. Om vi jämför svenskans relation till engelskans inflytande med de andra germanska språkens, så skrivs naturvetenskapliga avhandlingarna i Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna – och Tyskland ! – till runt 90 procent på engelska. Nederländerna har störst andel kurser på engelska vid sina universitet. I Österrike måste forskningsansökningar skrivas på engelska (ett krav som Språkförsvaret stoppade i Sverige). Norskan tar enligt en vetenskaplig undersökning in fler importord från engelskan än svenskan – och även tyskan överträffar svenskan i det avseendet enligt min erfarenhet. Danskarna anpassar stavningen av engelska låneord i betydligt mindre utsträckning än speciellt norrmännen men även svenskarna. Danmark har inte ens en språklag för att åtminstone försöka reglera engelskans inflytande. Vad har Danmark, Norge, Nederländerna och Tyskland gemensamt? De har bara haft fred sedan 1945. Sverige sticker ut med sina engelskspråkiga friskolor. När det gäller reklam på engelska är situationen i princip densamma i Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland.


Slutord

 

Språkförsvaret står på tre ben: 1) Vi försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad; 2) vi förordar mångspråkighet; och 3) mellannordisk språkförståelse. Dessa tre frågor hänger ihop, men det innebär också att Språkförsvaret begränsar måltavlan. Att börja orera om parallellsamhällen i språkligt hänseende, trots att dessa förortsområden egentligen är multietniska och förutsätter ett lingua franca som gemensamt kommunikationsmedel, innebär att måltavlan utvidgas på ett okunnigt och kontraproduktivt sätt. Det är fortfarande svenska, inte engelska, som i huvudsak fungerar som lingua franca i förorterna. Samtliga riksdagspartier idag ställer också olika krav på språkkunskaper i svenska i samband med medborgarskap eller i yrkeslivet. Visserligen är de flesta av riksdagspartierna i praktiken hycklande, eftersom de inte lyfter ett finger för att stoppa de engelskspråkiga friskolorna eller inser konsekvenserna av engelskan frammarsch i Sverige.  Om de däremot öppet förordade integration på engelska, vore det en mycket farlig signal.  Inget invandrarspråk kan dock ersätta svenskan som samhällsbärande språk.


Engelskans inflytande på svenskan beror inte i första hand på invandring av engelsktalande utan på engelskans nuvarande ställning som internationellt lingua franca, dess ställning som vetenskapsspråk, dess ställning i underhållningsindustrin, data och IT-branschen etcetera. Detta gör att engelskan för närvarande utövar ett starkt inflytande på andra språk, särskilt på de närbesläktade germanska språken. I långa loppet beror dock engelskans inflytande på USA:s ekonomiska, politiska, militära och kulturella inflytande, som sakta men säkert är i avtagande.


Per-Åke Lindblom

 

(1)  http://sprakforsvaret.bloggplatsen.se/2009/06/20/1776871-rapport-om-en-liten-undersokning-om-sprakbytesprocessen/

(2)  https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_sovereign_states_and_dependencies_by_total_fertility_rate

(3)  https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/hor-sprakforskaren-om-stadsdirektorens-tal-viktigt-symbolvarde-i-det


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 26 sept 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Mats Paulson - Barfotavisan


Söndagens svenskspråkiga dikt


Mitt barn -

ingen känner gräsets melodier 

som du.


Tuvorna smeker dina fotvalv,

och syrsorna spelar på fiolerna.


Fåglarna flyger

genom ditt solstrimmiga hår

på väg mot nya vindplatser.


En gång skall du också bära skor

och trampa sönder syrsornas fioler,

gräsets melodier. 


Margot Sachitzki


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 25 sept 13:01

Jag är övertygad om att Starbucks, men även andra amerikanska företag, inte sällan går på pumpen eftersom de anpassar sig alldeles för lite efter landet de önskar etablera sig i.


 


Det gäller såväl utbud som val av språk. Ofta kör de på som att de är kvar på hemmaplan. Själv har jag aldrig ens övervägt att besöka Starbucks. Varken utbudet eller utformningen av "fiken" tilltalar mig. Känns alldeles för storskaligt och enkelriktat... men framförallt:


Duger inte mitt språk, så duger inte ert (blaskiga ?) amerikanska) kaffe!


Per-Owe Albinsson,

medlem Språkförsvaret 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 24 sept 08:00

Kommentar till artikeln Viktigt att barnen exponeras för det svenska språket i Dagens Nyheter.


Det är också viktigt att barn med en starkare svenska, infödda som invandrade, exponeras för det svenska språket, istället för att de får sin utbildning vid språkbytesskolor där engelskan har tillåtits att ersätta svenska som första undervisningsspråk.


Dessa skolor återfinns numer från förskolan och till och med gymnasiet = inom hela den grundläggande utbildningskedjan.


I n g e t  annat land har tillåtit skattefinansierade skolor att degradera det inhemska huvudspråket till ett andraspråk.


Situationen inom svensk skola rimmar dessutom inte alls med den svenska språklagen.


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 sept 08:00

Arvsfondsdelegationen beslutade vid sitt möte den 22 september att förlänga älvdalskaprojektet Wilum og Bellum ett år.  

 

Wilum og Bellum, med målet att bevara, utveckla och revitalisera det älvdalska språket med målgruppen barn och unga, har pågått i tre år och skulle ha avslutats sista september i år. På grund av pandemin har dock många av projektets aktiviteter inte kunnat genomföras. För att nå målen och genomföra planerade fysiska aktiviteter lämnades en ansökan om förlängning in till Arvsfonden.  Arvsfonden har vid delegationsmötet den 22 september beviljat 12 månaders förlängning vilket betyder mycket för projektet. 


Ing-Marie Bergman, projektledare för Wilum og Bellum, jublar över det positiva beskedet. ”Nu kommer vi att kunna genomföra de aktiviteter som fått pausas eller ställas in på grund av pandemin, säger en leende Ing-Marie.  


Projektet går i mångt och mycket ut på språkliga möten mellan människor, bland annat genom generationsöverskridande aktiviteter, lektioner i skolan, sånger och läsning för de yngre barnen och aktiviteter där ungdomar får träffas och dalska.


Även Peter Egardt (S), politikern i projektets styrgrupp, är mycket glad över beskedet om förlängning för projektet. ”Det här beskedet är välkommet. Nu får vi ett år till på oss att slutföra projektet enligt plan. Det ger också kommunen ännu bättre förutsättningar att jobba mot och nå de politiska mål som är satta för älvdalskan. Det goda arbete som görs i projektet ger oss ett mycket värdefullt arv att förvalta när kommunen tar över projektverksamheten om ett år.”  


Arvsfonden biföll även önskemål om extra medel för att kunna genomföra ett ”litet” projekt i projektet – dubbning av den nya tecknade filmen Pelle Svanslös till älvdalska. Här kommer projektet att samarbeta med Älvdalens Musikskola, Film i Dalarna och Högskolan Dalarna.


Björn Rehnström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Soråkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28
29
30
<<< September 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se