Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 april 11:00

Hej!


På Sveriges Radios webbplats  står följande:


"Upptäckten är över 2000 år gamla och ovanligt välbevarade trots det vulkanutbrottet Vesuvius som lämnade staden i aska".


Men på dessa få ord finns flera grammatikfel och ett sakfel:


- Ordet "upptäckten" är singularis men "gamla" och "välbevarade" är pluralformer.

- Som meningen är formulerad står det att upptäckten är 2000 år gammal men då vore det knappast en nyhet. Du menar nog att det som upptäckts är 2000 år gammalt.

- Det står "trots det vulkanutbrottet Vesuvius som lämnade staden i aska."  

  *ordet "det" ska vara "att" men meningen blir inte rätt ändå

  *det är inte ett vulkanutbrott som heter Vesuvius utan det Vesuvius som hade ett utbrott

  *ett sakfel för det är inte trots askan utan tack vare askan som mosaiken mm bevarats i gott skick under 2000 år.


Du måste lära dig både grammatik och mer om det du skriver om. Vi måste alla hjälpas åt att bevara det svenska språket så att det går att kommunicera med varandra.


Hälsningar

Annika Rullgård

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 april 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-14

 

Söndagens svenskspråkiga sång

 

Sara Eng - Trollkarlen från Indialand 


Söndagens svenskspråkiga dikt

 

Den norske viking som grundade Limerick

säkert samma dag, samma timme fick

idén till ett rim

och simsalabim

hele verden begynte å rimme slik.


Ebbe Schön

 

(Denna nätdagbok är knuten till näterket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 april 22:00

 

 


Och denna "verksamhet", som också förstör elevernas kunnskaper i samt känsla för att vilja använda det svenska språket, betalar samtliga svenska skattebetalare för via skatten (skolpengen).


Enligt den svenska språklagen från 2009 så har det allmänna, det vill säga skattefinansierad verksamhet så som skolan, ett särskilt ansvar för att det svenska språket används och utvecklas. När det gäller IES "verksamhet" har jag endast en sak att säga när det gäller denna punkt. "Kyss mig! - Ju snabbare vi blir av med språkförstörande och betygsfuskande parasiter som IES, desto bättre".


Sunt förnuft

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 april 00:00

Och ändå ger IES fuskbetyg till eleverna samt har försett sig med ett erkänt lättundervisat elevklientel!

Två tummar ner.


 


Språkförsvarare

 

(Denna nätdaboka är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 12 april 17:22

 

Pascal Brisson for mayor of Sundsvall - eller något? (Ur Aftonbladet)

 

 

 

Valpåverkan - Aja baja, "Brisse"!


 


Uppmärksam


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 12 april 15:00

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 12 april 12:58

Det påpekas ofta att spanska borde talas eller förstås i större utsträckning inom den vetenskapliga världen med tanke på antalet talare runt om i världen, en siffra som Instituto Cervantes anger till nästan 600 miljoner.


Men miljontals talare ger inte nödvändigtvis ett språk styrka i den akademiska världen. Detta måste odlas på en vetenskaplig, politisk och kulturell nivå, med ihållande ansträngningar från många institutioner och specialister.


Det vetenskapliga samfundet bör kommunicera på så många språk som möjligt

 

Enligt vissa uppskattningar publiceras så mycket som 98 % av världens vetenskapliga forskning på engelska, medan endast omkring 18 % av världens befolkning talar engelska. Detta gör det nödvändigt att publicera på andra språk om vi ska kunna föra ut vetenskaplig forskning till samhället i stort.


Värdet av flerspråkighet inom vetenskapen har betonats av många framstående organisationer, med offentliga deklarationer och uttalanden i frågan från European Charter for Researchers, Helsinki Initiative on Multiligualism, Unescos rekommendation om öppen vetenskap, OPERAS Multiligualism White Paper, Latin American Forum on Research Assessment, COARA Agreement on Reforming Research Assessment och deklarationen från det femte mötet mellan ministrar och vetenskapliga myndigheter i de iberoamerikanska länderna. Dessa organisationer är alla överens om en sak: alla språk har ett värde i den vetenskapliga kommunikationen.


I den sista av dessa deklarationer påpekas att lokalt, regionalt och nationellt relevant forskning ständigt publiceras på andra språk än engelska. Denna forskning har en ekonomisk, social och kulturell inverkan på den omgivande miljön, eftersom när vetenskaplig kunskap sprids filtreras den genom till icke-akademiska yrkesverksamma, vilket skapar en bredare kultur av kunskapsdelning.


Större mångfald möjliggör också en smidig dialog mellan akademiker som talar samma språk, eller som talar och förstår flera språk. I Iberoamerika, till exempel, kan spanska och portugisiska ofta förstås ömsesidigt av personer som inte har språket som modersmål, vilket gör att de kan dela den vetenskapliga scenen. Samma sak gäller i Spanien med de flesta av landets inofficiella språk.


Inga hierarkier, inga kategorier

 

Alltför ofta betraktas vetenskaplig forskning på något annat språk än engelska automatiskt som andra klassens forskning, utan någon större hänsyn till kvaliteten på själva arbetet.


Denna skadliga fördom bortser från de inblandades arbete, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap. Den undergräver också i hög grad det globala akademiska samfundets förmåga att dela med sig av kunskap till samhället.


Genom att försvara och bevara flerspråkigheten för forskarsamhället forskningen närmare dem som behöver den. Om man misslyckas med att nå detta mål kan den akademiska världen inte utveckla eller utvidga sin publik. Vi måste arbeta noggrant, systematiskt och konsekvent på alla språk som står till vårt förfogande.


Logistiken för att stärka den språkliga mångfalden inom vetenskapen

 

Att göra ett språk starkare i den akademiska världen är en komplex process. Det sker inte spontant, utan kräver noggrann samordning och planering. Insatserna måste komma från offentliga och privata institutioner, media och andra kulturyttringar, liksom från politiker, vetenskapsdiplomater och forskarna själva.


Många av dessa faktorer måste fungera i harmoni, vilket framgår av det spanska nationella forskningsrådets arbete i ES CIENCIA, ett projekt som syftar till att förena vetenskapliga och politiska insatser.


Akademisk publicering och AI-modeller: en ny utmaning

 

Den globala akademiska miljön håller på att förändras till följd av den digitala övergången och nya modeller för öppen tillgång. Forskning om utgivare av vetenskapligt innehåll på andra språk kommer att vara avgörande för att förstå denna förändring. En sak är dock klar: att göra vetenskapligt innehåll som produceras på ett visst språk synligt och sökbart online är avgörande för att säkerställa dess styrka.


När det gäller akademiska böcker har övergången till öppen tillgång knappt påbörjats, särskilt inom den kommersiella förlagssektorn, som ger ut cirka 80 procent av de vetenskapliga böckerna i Spanien. Precis som för onlinepublicering kommer en tydlig förståelse att göra det möjligt att utforma politik och modeller som tar hänsyn till de olika sätten att sprida vetenskaplig forskning, inklusive de som kommunicerar lokalt och på andra språk. En större språklig mångfald inom bokutgivningen kan också göra det möjligt för oss att på ett korrekt sätt erkänna det arbete som förlagen utför för att sprida forskning till icke-engelsktalande.


Att göra publikationer, dataset och andra icke-språkliga forskningsresultat lätta att hitta är en annan viktig faktor som kräver både vetenskapligt och tekniskt stöd. Detsamma gäller för att utöka den vetenskapliga litteraturen på spanska och andra språk, särskilt eftersom den används i generativa modeller för artificiell intelligens.


Om det vetenskapliga innehållet inte är språkligt varierat kommer AI-systemen att sprida information som är ofullständig, partisk eller vilseledande: i en färsk rapport från den spanska regeringen om tillståndet för spanska och andra officiella språk påpekas att 90 procent av den text som för närvarande matas in i AI är skriven på engelska.


Djupgående studier av terminologi är avgörande

 

Forskning om terminologi är av yttersta vikt för att förhindra användning av improviserat, oprecist språk eller obegriplig jargong. Det kan också ge enorma fördelar för kvaliteten på både mänskliga översättningar och maskinöversättningar, specialiserad språkundervisning samt indexering och organisering av stora mängder dokument.


Terminologiarbete på spanska utförs idag tack vare bearbetningen av stora språkkorpusar av AI och forskare i TeresIA-projektet, en gemensam insats som samordnas av det spanska nationella forskningsrådet. Det krävdes dock 15 år av upp- och nedgångar för att få igång ett sådant projekt på spanska.


Baskien, Katalonien och Galicien har däremot arbetat intensivt och systematiskt med sina respektive språk. De har inte bara tagit itu med terminologin som en offentlig språkpolitisk fråga, utan har också under lång tid engagerat sig i etablerade terminologiprojekt.

 

Detta behov av en bredare mångfald gäller även Iberoamerika som helhet, där insatser samordnas för att främja spanska och portugisiska i den akademiska världen, särskilt av Iberoamerikas generalsekretariat och Mexikos nationella råd för humaniora, vetenskap och teknik.


Även om detta verkligen behövs kan vi inte främja regionens två mest talade språk och samtidigt bortse från dess mångfald av inhemska och inofficiella språk. Dessa är också involverade i produktionen av kunskap och är ett medel för överföring av vetenskaplig information, vilket framgår av insatser i Spanien.


Varje land har sin egen unika roll att spela när det gäller att främja en större språklig mångfald i den vetenskapliga kommunikationen. Om detta kan uppnås kommer de iberiska språkens - och alla språks för den delen - styrka inom den akademiska världen inte att vara beroende av välmenande men sporadiska insatser. Det kommer i stället att vara resultatet av det vetenskapliga samfundets engagemang för en kultur av kunskapsdelning.


Elea Giméz Toledo

 

Denna artikel publicerades ursprungligen på spanska. Denna text är översatt från den engelska versionen i The Conversation den 27/2 2024.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards