Magdalena Andersson gjorde i december ett statsministerbesök i Finland, vilket Thomas Hermansson kommenterade i Barometerna den 10/12:

”Med tanke på den mättade betydelse som ligger i detta statsbesök höjdes det därför på mer än ett ögonbryn när presskonferensen i anslutning till Anderssons vistelse ledsamt och förvånansvärt nog hölls helt på engelska, i stället för svenska.

Det blev som ytterligare ett exempel på de otaliga förnedrande fall då svenskar skämt ut sig då man reagerat med förvåning på att finnar kan tala god svenska. Den alltför utbredda föreställningen i Sverige om att finnar ej skulle förstå svenska späs nu på, samtidigt som användandet av engelska symboliskt skapar bilden av ett visst avstånd mellan Sverige och Finland.

Risken är att detta ytterligare förstärker den opinion i Finland som ser med avsky på studiet och bruket av svenskan, och hellre rentav vill se undervisning av ryska i skolan.

För att inte tala om hur detta också osynliggör det faktum att Finland har en livaktig minoritetsbefolkning med svenska som förstaspråk.”

Det bästa hade naturligtvis varit att Magdalena Andersson hade talat svenska och Sanna Marin finska och att simultanöversättning hade funnits tillgänglig för såväl de båda talarna som deltagarna på presskonferensen. Tekniskt är detta lätt ordnat. Sanna Marin kan svenska, men inte flytande, så hon skulle annars ha hamnat i underläge. Sverige och Finland ingick i samma rike fram till 1809 och det var fullt möjligt att tala finska i riksdagen, eftersom översättning ordnades. Hur ofta det förekom är en annan fråga. Än idag kan små organisationer ordna simultanöversättningar, t.o.m utan tekniska hjälpmedel.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till  nätverket Språkförsvaret)

Dessa klistermärken kan beställas från sprakforsvaret@yahoo.se och genom en förskottsbetalning till PlusGiro 421118-1. Dessvärre måste vi ta betalt för klistermärkena, eftersom Språkförsvaret är en medlemsfinansierad organisation. Självkostnadspriset är 2,5 kr/st och 13 kr i porto. Medlemmar får klistermärken gratis mot erlagt porto.

Språkförsvaret ger inga instruktioner om hur de ska användas. Det överlåter vi åt beställarens eget omdöme.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Hur orkestreras infiltrationen av engelska i svenskan? Man vill ju inte gärna tro på konspirationer lika lite som att helt avvisa sådana – vilket en del vill. Och särskilt när man ser vilka det är som så resolut tar avstånd. När det gäller språket kan väl engelskan ta samma väg som nytt innehåll till ett gammalt ord. För 50 år sedan var ”höjdare” ett uttryck för en kritisk hållning till personer högt upp på samhällsstegen. Den betydelsen anges i Svensk Ordbok (1986) - ”högt uppsatt person (skämts.): alla -na i förstaklasskupén”. För ungefär 20 år sedan började man använda en ny betydelse: ”något mycket bra”: Den här glassen var ingen höjdare”. Och ingen använde längre den förra betydelsen.

I förrgår kväll såg jag ett inslag i Lokala Nyheter på SvT Skåne om pandemin i Danmark, där man inte längre betraktar covid som ”samhällskritisk sjukdom”, enligt uppläsaren Victor Pandurescu. Samma uttryck använde idag regeringens socialminister Lena Hallengren: ”samhällskritisk sjukdom”. Att en sjukdom kan komma in i ett kritiskt skede visste jag, men att en sjukdom kan vara samhällskritisk – det var något nytt. Är det meningen att samhällskritik ska ses som sjukdom?

Bo

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)

Senaste numret av norska Språkrådets Språknytt innehåller en intervju med kultur- och jämställdhetsministern Anette Trettebergstuen, ur vilken vi citerar:

”Kultur- og likestillingsminister Anette Trettebergstuen (Ap) proklamerte kjærleiken sin til både språk, språkpolitikk og Språkrådet i talen ho heldt på Språkdagen den 9. november. Kva er eigentleg grunnen til dette engasjementet?

– Ja, kva er grunnen til det eigentleg? spør kulturministeren seg sjølv. Ho treng ikkje å tenkje seg lenge om før ho svarar.

– Eg synest det er eit svært viktig politikkområde. Eg er oppteken av utviklinga og vernet av det norske språket. Både bokmål, nynorsk, minoritetsspråka og norsk teiknspråk. I likskap med andre språk merkar vi presset frå engelsk på stadig nye område av samfunnet, og vi må jobbe for å stå imot denne stadig sterkare påverknaden frå engelsk i til dømes akademia og næringsliv.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Expressen igår skrev Axel Lundqvist:

”Medellönen för en grundskollärare i Sverige är 37 764 kronor, enligt den senaste statistiken från Lärarförbundet. 

Flera IES-lärare uppger att de fått en lön om 25 000-26 000 kronor när de började, och att de svenska lärarna kunde tjäna nästan 10 000 mer i månaden. 

– Jag trodde att det var lönen som alla lärare fick när de började, men så var det inte, berättar en kvinnlig lärare som jobbat vid en IES-skola i Stockholmsområdet.

– Inom den första månaden jag var där, efter att ha hört snacket på skolan, insåg jag att det inte var en bra lön. Då förstod jag att jag borde förhandlat, fortsätter hon.

De lärare som Expressen talat med, såväl som de som The Local varit i kontakt med, uppger att när de sedan försökt förhandla upp sin lön, så har de mött hårt motstånd.

– De ifrågasätter ens bakgrund, man kanske får höra att man inte är en kvalificerad lärare, säger en manlig lärare i Stockholmsområdet.”

Samtidigt skryter Internationella Engelska Skolan (IES) på sin webbsida att skolan har ”världens bästa lärare”, som alltså inte ens betalas Sveriges högsta lärarlöner. Tvärtom finns det klara inlåsningseffekter för de engelskspråkiga lärarna på IES, d.v.s svårigheter att byta jobb på grund av bristande kunskaper i svenska och på grund av att deras uppehållstillstånd i Sverige är villkorat till en fortsatt anställning på skolan.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det står inte rakt ut i denna debatttext i Göteborgs-Posten men texten berör ju, på pricken, Internationella engelska skolan samt flera ytterligare språkbytesskolegrupper.

Undervisningsspråket i Sverige ska och måste vara - svenska! Framförallt ska utländska ägare inte kunna mjölka svenska skattebetalare på enorma summor och samtidigt söka ersätta svenskan som undervisningsspråk och därmed även i förlängningen också som samhällsbärande språk.

I alla andra länder är skattefinansierade språkbytesskolor bannlysta.

Avslutningsvis: Den helt demokratiskt beslutade svenska språklagen från 2009 är mycket tydlig med att svenska är officiellt huvudspråk i landet och att skattefinansierad verksamhet, såsom skolan, har ett särskilt ansvar för att så förblir fallet.  Av detta följer att språkbytesskolornas verksamhet måste vara bannlyst även i Sverige.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  Den här reklamaffischen i Stockholms tunnelbana fastnade min blick på häromdagen. Centralt placerad är en mikrofon som påminner om ”Globen”, tidigare ”Ericsson Globe” och ”Stockholm Globe Arena” men nu omdöpt till ”Avicii Arena”. Högst upp på mikrofonens topp står en fåtölj som en person sitter i, och nedanför mikrofonen är det fullt med folk. Tvärs över mikrofonen står ”SECRET SONG” med jättebokstäver i versaler. Därunder står med minimala  bokstäver ”SVERIGE” - i alla fall inte ”SWEDEN”! Allra längst ner står med små bokstäver i gemener ”En sång. Tusen känslor”. Bakom denna sorgliga svengelska namngivning ligger TV4.

Jag googlade på ”SECRET SONG SVERIGE” och ”TV4” och fick då upp följande på TV4:s nätsida:

”Secret Song Sverige är TV4:s nya stora söndagsunderhållning

I Secret Song Sverige hyllas och överraskas kända gäster av nära och kära och av artister de beundrar. Det är en enda sång, men tusen känslor. Maria Forsblom som tittarna känner igen från TV4 Nyhetsmorgon leder det nya programmet. Secret Song Sverige har premiär i januari på TV4 och på TV4 Play.

—Det känns jättekul att få leda Secret Song Sverige! Det är ett varmt, positivt och känslosamt program. Efter inspelningarna var det många medverkande som sa att det är just ett sådant program vi behöver nu efter en lång tid av mörker, säger Maria Forsblom. 

Det är ett nytt format för TV4, men programmet har redan gjort succé i Finland och Frankrike.

—Jag hade väldigt roligt under inspelningarna och skrattade mycket, men det kom också många tårar när gästernas familjer, vänner och kollegor berättade om hur viktiga de är för dem, och vad de betyder för varandra, avslöjar Maria Forsblom.

I en ensam stol vänd mot en stor scen väntas ett musiknummer framkalla känslorna hos närmare 30 svenska kändisar. Några av de vi kommer att få se är Charlotte Perrelli, Eric Saade, Måns Möller, Amelia Adamo, Titti Shultz och Lotta Engberg. 

— Efter flera år i nyhetsverksamheten är jag både glad och tacksam att få jobba med ett underhållningsprogram. Mötet med gästerna känns igen från Nyhetsmorgon, men att stå på en stor scen inför publik och utan manuspapper i handen var en större utmaning än jag trodde på förhand. Det var så klart nervöst i början, men när något är utmanande blir det också utvecklande och utveckling mår man bra av, säger Maria Forsblom.

Programmet kommer sändas på TV4 och TV4 Play under åtta söndagskvällar med start i januari 2022.

— Det blir en varm avslutning på veckan med sång, överraskningar och starka känslor, säger Joa Heimer som är exekutiv producent på TV4.”

Programidén förefaller således vara hämtad från Finland och Frankrike. I Finland är de officiella språken finska och svenska, i Frankrike är det officiella språket franska, och i Sverige slutligen är det officiella språket svenska. Varför väljer TV4 att kalla en svensk programserie som är inspirerad av en finsk och en fransk programserie för ”SECRET SONG SVERIGE” på svengelska? Det är frågan. Det är ju inte så att orden ”secret” och ”song” inte finns på svenska. Även om SECRET SONG SVERIGE” är allitteration, det vill säga orden börjar på samma bokstav, motiverar det inte att använda engelska. Dessutom är det störande att blanda två språk. Antingen skriver man ”SECRET SONG SWEDEN” om programserien är en engelskspråkig produktion. Om programserien är en svenskspråkig produktion, vilket är fallet här, är den självklara namngivningen förstås  ”HEMLIG SÅNG SVERIGE”.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Elisabeth Lindberg skrev 2018 i Arbetet bland annat:

”Förutom de rapporterade glädjebetygen och att företaget 2012 såldes till ett amerikanskt riskkapitalbolag har IES två misslyckade försök att etablera sig utomlands på sitt samvete.

I Storbritannien blev IES ett avskräckande exempel på hur vinstdrivande skolor fungerar.

Första försöket att etablera sig utomlands skedde 2007–2008 i Spanien.

Som en sann kapitalist drog IES sig ur när finanskrisen slog till. Ett land som inte kunde betala för sig var inte ett land IES ville befinna sig i.

Hur många begåvade barn det än bor där.

Andra försöket kom 2012 när man startade en skola i Storbritannien.

Dåvarande premiärministern David Cameron hade nyfiket kikat på Sveriges friskolemodell och IES var inte sena att visa upp sig.

Men skolan gick direkt med förlust och sattes under övervakning av brittiska motsvarigheten till Skolinspektionen på grund av bristande undervisningskvalitet och skolmiljö.

Cameron ändrade sig och IES expansion stannade upp.”

Det är bara i Sverige som Internationella Engelska Skolans parasitära utnyttjande av skattemedel tillåts.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)