Söndagen den 6 september var Besttransport tillbaka i närheten av där jag bor, och den här gången hann jag ta ett kort på bilen. Onekligen undrar man vad som döljer sig bakom den orangefärgade plåten.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Anna-Lena Löfgren - Lyckliga gatan

Söndagens svenskspråkiga dikt

En gång skall du vara en av dem som levat för längesen

En gång skall du vara en av dem

som levat för längesen.

Jorden skall minnas dig

som den som minns gräset

och skogarna

det multnade lövet.

Så som myllan minns

och så som bergen minns vindarna.

Din frid skall vara oändlig

så som havet.

Pär Lagerkvist

(Denna nätdagbokär knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den senaste tiden har många elevers (så väl invandrare som infödda) svaga förmåga att uttrycka sig på korrekt svenska debatterats flitigt i landets större tidningar. I en debattartikel i dagens (4/9-20) Göteborgs-Posten pläderar nu debattörerna för att fler logopeder i skolan skulle stärka elevernas svenska. Det står mycket vettigt att läsa i deras debattartikel.

Enligt min mening finns i skolan idag dock ett annat och betydligt större problem och som snarast måste lyftas upp i dagen. Nämligen den, internationellt sett, unikt stora och enkla möjligheten att bedriva undervisning på främmande språk (läs engelska) inom svensk skola - från förskola och uppåt. Inget annat land har så slappa regler på detta område! Stora språkbyteskoncerner slår nu grova mynt av våra gemensamma skattepengar (skolpengen).

Svenska elever har tillhört toppskiktet i världen vad gäller engelskkunskaper under många årtionden. Det finns med andra ord ingen som helst risk för att svenska elever inte lär sig god engelska. Ämnet är ju för övrigt också, som bekant, första främmande språk och ett obligatoriskt ämne sedan tiden kring andra världskriget, då det ersatte tyska.

Nu är det hög tid att istället lägga fokuset på det svenska språket. Den absoluta majoritetens modersmål i landet och det lagstadgade huvudspråket i Sverige sedan 2009 - alltså elva år!

Svenskan måste ges en naturlig särställning som undervisningsspråk i svensk skola. Engelskan har redan en mycket stark ställning i det svenska samhället och allt fler elever kommer dessutom från invandrarfamiljer där svenskan inte är en naturlig del av vardagen - om den överhuvudtaget talas!

Möjligheterna att bedriva undervisning på främmande språk måste begränsas kraftigt. Det är svenskan och inte engelskan som är den minsta gemensamma nämnaren i det svenska samhället. Enligt min personliga åsikt ska all undervisning i svensk grund- och gymnasieskola, språkämnen undantagna, ske på svenska.

Med nuvarande utveckling sker en successiv degradering av vårt officiella huvudspråk till förmån för engelska. Det är inte tal om något mindre än en självfinansierad språklig kolonisering. Ekvationen går inte ihop!

Jag avslutar med en uppmaning till auktoriteter på utbildningens område och med utbildningsministern i spetsen: Gör om och gör rätt - ju förr desto bättre!

Per-Owe Albinsson,

medgrundare av Språkförsvaret och skribent i språkfrågor med fokus på det svenska språkets ställning

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bra att det står på svenska överst och i stor stil men varför överhuvudtaget skriva på ett i landet icke-officiellt språk, engelska??

Det är inte direkt raketforskning för icke-svensktalande att, med härledning av bilden, kunna räkna ut vad paketet innehåller. Det kan dessutom rent av vara bra att träna på svenskan då man har valt att slå ner bopålarna i detta land.

Det hade varit mer logiskt och dessutom klädsamt att under svenskan ha skrivit på de nationella minoritetsspråken i landet.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Webbplatsen hette någonting på engelska tidigare...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den frågan ställer Maria Bylin i Språkrådsbloggen idag. Hon skriver inledningsvis:

”I Utbildningsradions program Skrivglappet ställs frågan: Har förmågan att skriva försämrats bland unga? Och nära till hands i frågan om ungas skrivförmåga har försämrats eller ej, ligger frågan om huruvida skolans svenskundervisning har försämrats eller ej. Att svenskundervisningen har förändrats för att följa med sin tid vet vi, men blev det bättre eller sämre?”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats den 1 september)

Välkommen till en nordisk klarspråkskonferens den 19–20 november, med temat nya metoder och nya samarbeten för klarspråksarbete. Det går att delta i konferensen antingen på plats i Stockholm eller digitalt.

Konferensen Klarspråk 2020 går att följa antingen på plats i Stockholm eller digitalt var du än befinner dig.

Den 19–20 november arrangerar Språkrådet, Isof, en klarspråkskonferens i samarbete med det nordiska klarspråksnätverket. Under två heldagar kommer föreläsare från hela Norden att dela med sig av sin kunskap och delta i samtal och diskussioner. Temat för konferensen är nya metoder och nya samarbeten för klarspråksarbete.

Det går att delta i konferensen antingen på plats på Nalen i Stockholm eller på distans, för dig som hellre vill följa programmet digitalt. Mellan föreläsningarna finns det möjlighet till mingel och att ta del av andra aktiviteter – oavsett var du befinner dig.

Mer om Klarspråk 2020

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Om svensk rationalitet vad gäller vår mathistoria. Gäller många gånger också det språkliga och kulturella! 

Mister ett folk sitt språk så mister de även sin historia - vilka är de då?

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)