Med anledning av Svenska kyrkan tillhandahåller mångspråkig information inför kyrkovalet 2021 kritiserar Per-Owe Albinsson i ett inlägg fenomenet att tillhandahålla ”service på diverse främmande och i landet icke-officiella språk i alla upptänkliga situationer”.  Inför kyrkovalet i år sprider Svenska kyrkan information på lätt svenska, teckenspråk, engelska, arabiska, finska, franska, persiska, meänkieli, tre romanivarieteter (kale, kalderash och lovari), tre samiska varieteter (lule-, nord- och sydsamiska), somaliska, spanska och tyska.

För det första: Man kan genast konstatera finska, meänkieli, samiska och romani har officiell ställning som minoritetsspråk i Sverige. Jiddisch saknas, men det kan bero på att Svenska kyrkan anser att det är ett alltför litet minoritetsspråk och/eller att man utgår från att intresset hos de jiddischtalande att delta i kyrkovalet är mycket ringa. De övriga språken är antingen stora invandrarspråk (arabiska, persiska och somaliska) eller språk, som är stora i fråga om antalet talare i världen eller i Europa, relativt stora också som invandrarspråk, och i vilka det sker undervisning i den svenska skolan (engelska, tyska, franska och spanska). Bara Svenska kyrkan vet hur många av deras väljare, som har något av de uppräknade språken som modersmål eller huvudspråk och som har problem med att förstå svenska.

Vad menas med ”alla upptänkliga situationer”? Är kyrkovalet, som hålls vart fjärde år en sådan ”upptänklig” situation? Information i samband med ett kyrkoval måste betraktas som samhällsviktig information. Vilka övriga språkgrupper ges ”full service på sina respektive språk!?” Hur många minoritets- och invandrarspråk har Svea rikes lag, lagförslag och regeringspropositioner översatts till? Hur stor andel av reklamen är på något minoritetsspråk eller invandrarspråk, förutom engelska förstås? Frågan vad som är en ”upptänklig situation” måste diskuteras konkret och inte i svepande termer. Exempelvis anser jag att det är fel – och helt onödigt – med stationsutrop på engelska i Stockholms tunnelbana.

För det andra skriver Per-Owe att ”Ja, incitamenten för att lära sig svenska skulle öka om man inte bara använder sig av morötter utan även piskan ibland.” Han tycks mena att om svenska myndigheter publicerar information på ett invandrarspråk, så minskar intresset hos vederbörande invandrare att lära sig svenska i motsvarande grad. Jag känner inte till någon vetenskaplig undersökning från något land, som styrker slutsatsen att information på invandrarspråk försvårar inlärning av ett lands majoritetsspråk.

Information på invandrarspråk vänder sig till de förstagenerationens invandrare, som har otillräckliga kunskaper i svenska och behärskar sina modermål betydligt bättre än svenska. Det är ett fåtal första generationens invandrare, som kan byta huvudspråk i vuxen ålder, även om de flesta lär sig tillräckligt bra svenska för att kunna ta del av grundläggande samhällsinformation. Men det kommer alltid att finnas invandrare, som på grund av ålder, bristande utbildning, bristande språkkunskaper, exempelvis enspråkighet, och olika funktionsnedsättningar kommer att ha svårt att lära sig fullgod svenska. Om Sverige vill ha invandrare, som snabbt lär sig svenska, förutsätter det att bara unga och välutbildade immigranter tillåts invandra. Vissa anglosaxiska länder som USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland har tidvis tillämpat en sådan immigrationspolitik, men en diskussion om immigrationspolitik ligger utanför Språkförsvarets språkpolitiska plattform.

Majoriteten av andra generationens invandrare brukar behärska svenska bättre än sina föräldrars modersmål. Enligt en enkät som jag gjorde 2009 på Brännkyrka gymnasium, så svarade 93 procent av de tillfrågade andragenerationseleverna att de behärskade svenska bättre än sina föräldrars modersmål.

Det finns i princip två huvudlinjer vad gäller mottagandet av invandrare i olika stater. Den ena linjen går ut på att invandrare får klara sig själva från dag ett. Denna linje har i princip tillämpats på federal nivå i USA, även om det sedan kan variera från delstat till delstat (på samma sätt som engelska är officiellt språk i vissa delstater, andra inte; dödsstraff tillämpas i vissa delstater, andra inte; att delstaterna har olika åldersgräns för körkort och rätten att dricka alkohol på restaurang).  Detta betyder också att immigranter till USA historiskt sett i stor utsträckning sökt sig till områden, där det redan finns landsmän, för att få hjälp att etablera sig i det nya landet. Resultatet har blivit att det har bildats etniska enklaver, varvid vissa består än idag. De mest extrema fallen är amish och ortodoxa judar; andra är enklaver som Chinatowns, Little Italy, Harlem eller svenskbygderna i Minnesota etcetera.

Den andra linjen innebär att staten genomför ett organiserat mottagande, upprättar flyktingboenden, ger enskilda invandrare bidrag under en övergångsperiod, organiserar språkundervisning i landets huvudspråk och publicerar information på invandrarspråken. Denna linje tillämpas av Sverige och andra länder i Västeuropa, givetvis i olika utsträckning och med olika nationella förtecken. Denna linje underlättar integrationen i samhällen, som bärs upp av en relativt homogen majoritetsbefolkning, även om det också förekommer nya etniska enklaver i Europa, men i betydligt mindre utsträckning än i USA.

För det tredje har inte Per-Owe språklagen på sin sida.Språklagen säger ingenting om att bara svenska ska användas vid samhällsinformation:

”2 § Syftet med lagen är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Lagen syftar också till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk.”

Om minoritetsspråken säger språklagen:

”De nationella minoritetsspråken

7 § De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

8 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

Det svenska teckenspråket

9 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.”

Om tillgång till språk säger språklagen:

”Den enskildes tillgång till språk

14 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska
   1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och
   2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.

Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.”

Det är ett felslut att tro att information på minoritetsspråk eller invandrarspråk på något sätt skulle hota svenskans ställning; det är bara ett språk, som hotar svenskans ställning, nämligen engelska, som helt ersätter svenskan inom vissa domäner. Övriga språk har heller ingen allmän hög status i Sverige.

Slutligen: Språkförsvarets språkpolitiskalinje – eller plattform ­– brukar sammanfattas i tre ben:  (1) Språkförsvaret försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion; (2) förordar mångspråkighet; och (3) mellannordisk språkförståelse. Mångspråkighet innebär att vi förordar linjen att varje svensk medborgare bör lära sig två främmande språk utöver sitt modersmål, att vi respekterar minoritetsspråken  (och som bekant kämpar Språkförsvaret för att älvdalskan ska erkännas som ett sådant) och rätten att lära sig sitt hemspråk. Om vi vacklar på frågan om mångspråkighet, finns det ingen anledning att ta oss på allvar. Språkförsvarets nuvarande inriktning innebär att vi kan rekrytera medlemmar från ett mycket brett politiskt spektrum och vinna inflytande inom samma spektrum. Hittills har alla riksdagspartier någon gång ställt upp på debattmöten, eller besvarat olika enkäter, som Språkförsvaret organiserat. Varför? Det går inte att bunta ihop oss med något bestämt parti eller politisk gruppering. Språkfrågorna står över klasserna och partierna.

Per-Åke Lindblom

2/9 2021

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Så kommer du in i svenska samhället: ”Dina kläder… "

En högst vettig slutsats kring hur man kommer in i det svenska samhället. Det ska dock gälla a l l a språkgrupper - Även engelsktalande! Vi ska riva de språkliga fribiljetterna.

Svenska är sedan 2009 lagstadgat huvudspråk i Sverige - Ingenting annat!

Medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår berättade Ulrika By i DN  om ett nytt mottagningscenter  i Stockholm:

”Den så kallade etableringstiden för nyanlända till Stockholm ska kortas. Förhoppningen är att nyinvigda Welcome house på Medborgarplatsen blir nyckeln till framgång.

– Det här är en hub av möjligheter, säger Karin Ernlund (C), arbetsmarknads- och integrationsborgarråd.”

Men varför heter det ”Welcome house”? Engelska är varken huvudspråk eller har någon officiell status i Sverige. Tror de ansvariga att de nyanlända inte hittar dit om huset har ett svenskt namn? Ska de nyanlända inte ändå lära sig svenska eller ska de integreras på engelska?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som vanligt när jag läser och hör förespråkare för friskolorna undviker de alltid att nämna huvudfrågorna i debatterna. Vilka är då dessa huvudfrågor? I Sverige har vi skattfinansierade privata friskolor via skolpengen. Många av dessa skolor drivs nämligen som aktiebolag och flera av dessa ägs dessutom av riskkapitalbolag i utlandet. Det betyder att massor av skattepengar lämnar landet. Är det försvarbart och rimligt?

Men borde ändå inte föräldrarna själva få betala för utbildningen på dessa skolor? Så fungerar det vanligtvis i utlandet. Skattefinansierade privata friskolor via en skolpeng existerar definitivt inte i övriga Europa/EU.

En friskola bland många idag är Internationella engelska skolan/IES. Skolan har vuxit ordentligt de senaste 5 till 8 åren. Nu senast i Kungsbacka.Här hittar vi ytterligare ett problem. På IES är engelska första undervisnings- och huvudspråk. Modersmålet, svenska, har av någon konstig anledning ersatts av engelska. Skolan är därför en så kallad "språkbytesskola".

Givetvis bör alla registrerade skolor i Sverige alltid ha vårt modersmål, svenska, som första undervisnings- och huvudspråk. Det är självklart! Vad anser NH-läsarna om skattefinansieringen via skolpengen och att engelska är första undervisnings- och huvudspråk på "språkbytesskolan" IES? Och ska vi så småningom införa engelska som officiellt språk i Sverige?

C-G Pernbring                                                                                                                                              

(Insändaren publicerades i Norra Halland den 31/8 2021 och i Kungsbacka-Posten den 2/9 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

M å n g a språk är det nu! Min reflektion är:

Det skulle högst sannolikt gagna språkinlärningen (i svenska) att inte tillhandahålla service på diverse främmande och i landet icke-officiella språk i alla upptänkliga situationer.Ja, incitamenten för att lära sig svenska skulle öka om man inte bara använder sig av morötter utan även piskan ibland.

Hur ska man fullt ut kunna delta som medborgare i Sverige om man inte lär sig svenska!? Genom att vi svenskspråkiga ger upp vårt språk och går över till engelska och samtidigt ger övriga språkgrupper full service på sina respektive språk!?

Nej! Gör om och gör rätt: Språklagen från 2009 finns där, se till att omsätta den i praktiken. Svenska och inget annat språk är officiellt huvudspråk i Sverige och i rollen som det även lingua franca i Sverige = samhällets gemensamma språk.

Per-Owe Albinsson,

medlem I Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Kjell Höglund - Vilka är det som stjäl?

Söndagens svenskspråkiga dikt

Bestjäl oss och kalla det nationalekonomi.

Gör oss hemlösa och kalla det regionplanering.

Förnedra oss och kalla det socialvård.

Gör oss galna och kalla det mentalhygien.

Förgifta oss och kalla det miljövård.

Söv ner oss och kalla det konsumtionsideologi.

Gör oss arbetslösa och kalla det rationalisering.

Vilseled oss och kalla det reklam.

Sälj våra kroppar och kalla det sexuell frihet.

Bedra oss och kalla det inkomstpolitik.

Förtingliga oss och kalla det levnadsstandard.

Håna vårt arbete och kalla det förtidspension.

Ljug för oss och kalla det ordets frihet.

Förtryck oss och kalla det demokrati.

Claes Andersson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket  Språkförsvaret)

Se Lars-Gunnar Anderssons artikel!

Dessutom alla dessa förkortningar/akronymer: HD är ett motorcykelmärke—eller en domstol, HP är en sås på flaska, HK är högsta kustlinjen, HL är en hektoliter, HM är en klädfirma, HQ är huvudkontor, HS är homosexuell, HT är höstterminen och HR är personal. Orkar vi numera inte uttala ord i stället för bokstäver?

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Bilderna i Stenströms nyhetsbrev har borttagits av utrymmesskäl))

Hej Stenströms!

Varför skickar ni information om era kläder/produkter på engelska? Jag bor i Sverige och mitt modersmål är svenska. Skicka den till engelska marknaden istället. Till Tyskland/Frankrike då givetvis på tyska/franska. Er reklam på engelska i Sverige är bara fånig.

Kontakta mig och förklara gärna er engelska i Sverige.

Mvh,

Pernbring

Se den den engelska brödtexten i Stenströms nyhetsbrev nedan!

"Back to business
 
We know that the modern businessman doesn’t negotiate with style and comfort. He chooses both.?

With a more flexible attitude to the once formal expectancy we see garments such as the checkered shirt along with a cool patterned tie and a modern cardigan working to create a natural style. It’s as simple as that.?

Where the fashion stakes used to be raised by Wall Street, today we are much more ‘Silicon Valley’ and the new stylistic mojo for men. Autumnal colors which blend from blues through to browns and burnt red prevail.

Introducing: Extra comfort
These comfortable shirts have elastic fibres that allows you to have the freedom of movement, without compromising your style.
 
Office wear
 
We know that the modern businesswoman doesn’t negotiate with style and comfort. She chooses both.?

We highlight this season's best blouses that brings power, engagement and new energy to the office.

The blouse with gathering details in the collar, front placket and in the cuffs is the perfect office and after work garment. Explore office wear now

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)