Direktlänk till inlägg 2 september 2021

Språkförsvaret förordar mångspråkighet i såväl teori som praktik

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 september 2021 08:00

Med anledning av Svenska kyrkan tillhandahåller mångspråkig information inför kyrkovalet 2021 kritiserar Per-Owe Albinsson i ett inlägg fenomenet att tillhandahålla ”service på diverse främmande och i landet icke-officiella språk i alla upptänkliga situationer”.  Inför kyrkovalet i år sprider Svenska kyrkan information på lätt svenska, teckenspråk, engelska, arabiska, finska, franska, persiska, meänkieli, tre romanivarieteter (kale, kalderash och lovari), tre samiska varieteter (lule-, nord- och sydsamiska), somaliska, spanska och tyska.


För det första: Man kan genast konstatera finska, meänkieli, samiska och romani har officiell ställning som minoritetsspråk i Sverige. Jiddisch saknas, men det kan bero på att Svenska kyrkan anser att det är ett alltför litet minoritetsspråk och/eller att man utgår från att intresset hos de jiddischtalande att delta i kyrkovalet är mycket ringa. De övriga språken är antingen stora invandrarspråk (arabiska, persiska och somaliska) eller språk, som är stora i fråga om antalet talare i världen eller i Europa, relativt stora också som invandrarspråk, och i vilka det sker undervisning i den svenska skolan (engelska, tyska, franska och spanska). Bara Svenska kyrkan vet hur många av deras väljare, som har något av de uppräknade språken som modersmål eller huvudspråk och som har problem med att förstå svenska.


Vad menas med ”alla upptänkliga situationer”? Är kyrkovalet, som hålls vart fjärde år en sådan ”upptänklig” situation? Information i samband med ett kyrkoval måste betraktas som samhällsviktig information. Vilka övriga språkgrupper ges ”full service på sina respektive språk!?” Hur många minoritets- och invandrarspråk har Svea rikes lag, lagförslag och regeringspropositioner översatts till? Hur stor andel av reklamen är på något minoritetsspråk eller invandrarspråk, förutom engelska förstås? Frågan vad som är en ”upptänklig situation” måste diskuteras konkret och inte i svepande termer. Exempelvis anser jag att det är fel – och helt onödigt – med stationsutrop på engelska i Stockholms tunnelbana.


För det andra skriver Per-Owe att Ja, incitamenten för att lära sig svenska skulle öka om man inte bara använder sig av morötter utan även piskan ibland.” Han tycks mena att om svenska myndigheter publicerar information på ett invandrarspråk, så minskar intresset hos vederbörande invandrare att lära sig svenska i motsvarande grad. Jag känner inte till någon vetenskaplig undersökning från något land, som styrker slutsatsen att information på invandrarspråk försvårar inlärning av ett lands majoritetsspråk.


Information på invandrarspråk vänder sig till de förstagenerationens invandrare, som har otillräckliga kunskaper i svenska och behärskar sina modermål betydligt bättre än svenska. Det är ett fåtal första generationens invandrare, som kan byta huvudspråk i vuxen ålder, även om de flesta lär sig tillräckligt bra svenska för att kunna ta del av grundläggande samhällsinformation. Men det kommer alltid att finnas invandrare, som på grund av ålder, bristande utbildning, bristande språkkunskaper, exempelvis enspråkighet, och olika funktionsnedsättningar kommer att ha svårt att lära sig fullgod svenska. Om Sverige vill ha invandrare, som snabbt lär sig svenska, förutsätter det att bara unga och välutbildade immigranter tillåts invandra. Vissa anglosaxiska länder som USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland har tidvis tillämpat en sådan immigrationspolitik, men en diskussion om immigrationspolitik ligger utanför Språkförsvarets språkpolitiska plattform.


Majoriteten av andra generationens invandrare brukar behärska svenska bättre än sina föräldrars modersmål. Enligt en enkät som jag gjorde 2009 på Brännkyrka gymnasium, så svarade 93 procent av de tillfrågade andragenerationseleverna att de behärskade svenska bättre än sina föräldrars modersmål.


Det finns i princip två huvudlinjer vad gäller mottagandet av invandrare i olika stater. Den ena linjen går ut på att invandrare får klara sig själva från dag ett. Denna linje har i princip tillämpats på federal nivå i USA, även om det sedan kan variera från delstat till delstat (på samma sätt som engelska är officiellt språk i vissa delstater, andra inte; dödsstraff tillämpas i vissa delstater, andra inte; att delstaterna har olika åldersgräns för körkort och rätten att dricka alkohol på restaurang).  Detta betyder också att immigranter till USA historiskt sett i stor utsträckning sökt sig till områden, där det redan finns landsmän, för att få hjälp att etablera sig i det nya landet. Resultatet har blivit att det har bildats etniska enklaver, varvid vissa består än idag. De mest extrema fallen är amish och ortodoxa judar; andra är enklaver som Chinatowns, Little Italy, Harlem eller svenskbygderna i Minnesota etcetera.


Den andra linjen innebär att staten genomför ett organiserat mottagande, upprättar flyktingboenden, ger enskilda invandrare bidrag under en övergångsperiod, organiserar språkundervisning i landets huvudspråk och publicerar information på invandrarspråken. Denna linje tillämpas av Sverige och andra länder i Västeuropa, givetvis i olika utsträckning och med olika nationella förtecken. Denna linje underlättar integrationen i samhällen, som bärs upp av en relativt homogen majoritetsbefolkning, även om det också förekommer nya etniska enklaver i Europa, men i betydligt mindre utsträckning än i USA.


För det tredje har inte Per-Owe språklagen på sin sida.Språklagen säger ingenting om att bara svenska ska användas vid samhällsinformation:


”2 § Syftet med lagen är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Lagen syftar också till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk.”


Om minoritetsspråken säger språklagen:

”De nationella minoritetsspråken

7 § De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

8 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

Det svenska teckenspråket

9 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.”


Om tillgång till språk säger språklagen:

”Den enskildes tillgång till språk

14 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska
   1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och
   2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.

Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.”


Det är ett felslut att tro att information på minoritetsspråk eller invandrarspråk på något sätt skulle hota svenskans ställning; det är bara ett språk, som hotar svenskans ställning, nämligen engelska, som helt ersätter svenskan inom vissa domäner. Övriga språk har heller ingen allmän hög status i Sverige.


Slutligen: Språkförsvarets språkpolitiskalinje – eller plattform ­– brukar sammanfattas i tre ben:  (1) Språkförsvaret försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion; (2) förordar mångspråkighet; och (3) mellannordisk språkförståelse. Mångspråkighet innebär att vi förordar linjen att varje svensk medborgare bör lära sig två främmande språk utöver sitt modersmål, att vi respekterar minoritetsspråken  (och som bekant kämpar Språkförsvaret för att älvdalskan ska erkännas som ett sådant) och rätten att lära sig sitt hemspråk. Om vi vacklar på frågan om mångspråkighet, finns det ingen anledning att ta oss på allvar. Språkförsvarets nuvarande inriktning innebär att vi kan rekrytera medlemmar från ett mycket brett politiskt spektrum och vinna inflytande inom samma spektrum. Hittills har alla riksdagspartier någon gång ställt upp på debattmöten, eller besvarat olika enkäter, som Språkförsvaret organiserat. Varför? Det går inte att bunta ihop oss med något bestämt parti eller politisk gruppering. Språkfrågorna står över klasserna och partierna.


Per-Åke Lindblom

2/9 2021


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Per-Owe

2 september 2021 12:04

Ett förtydligande:

Minoritetsspråken är på sin plats på valinformationen men övriga språk är inte officiella och bör behandlas mer restriktivt... såväl på valinformationen som inom samhället i stort.

Inte minst engelska som idag behandlas så generöst så att det i stort sett går att leva sitt liv i ett engelskspråkigt parallellsamhälle i Sverige - Apropå debatten om parallellsamhällen!

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

2 september 2021 13:09

Per-Owe
Det är bra att du korrigerar dig i fråga om minoritetsspråken; det hade varit väl magstarkt annars. Varför bör övriga språk behandlas mer ”restriktivt”? Vilket är ditt sakargument?
Vad menas med engelskspråkiga parallellsamhällen? Engelskspråkiga invandrare klumpar inte ihop sig i vissa bostadsområden utan bor utspridda utifrån inkomst, i villa, bostadsrätt eller hyresrätt. Den som vill leva sitt liv på ett annat modersmål än svenska i Sverige måste i så fall göra det i ett område, där deras språk eventuellt dominerar, exempelvis Rosengård i Malmö. Men om man vill leva sitt liv på annat språk än svenska i Sverige, så har man sagt farväl till de flesta karriärmöjligheter, med undantag för engelska i vissa yrkessektorer. Men inte ens koncentrationen av vissa invandrargrupper till vissa bostadsområden förhindrar försvenskningen. Ta syrianerna i Södertälje och Botkyrka. Jean Azar, själv syrian, har påpekat att syrianerna är på väg att förlora sitt språk och därmed kommer förmodligen språket i framtiden enbart fungera som ett religiöst språk.

 
Ingen bild

Per-Owe

2 september 2021 13:51

Per-Åke!

Det var ingen korrigering, utan ett förtydligande.
Jag utgick ifrån att folk förstod att jag syftade på de övriga språken, inte minst mot bakgrund av allt jag har skrivit tidigare i språkfrågan.

Tack dock, för att du gjorde mig uppmärksam och alert, det finns ofta någon som vill misskreditera en då man debatterar och väljer att (miss)tolka det man skriver som fan läser bibeln.

När det gäller engelskan så tror jag nog att du förstår vad jag menar:
Att vår slappa och naiva inställning i landet gör att risken finns för att vi själva avskaffar behovet av svenska, då vi är så många om att informera andra språkgrupper (främst av allt då engelska), så att behovet av vårt eget språk försvinner.

För att låna ett ord av Reinfeldt: Svenskan blir då de facto ett "särintresse".

 
Ingen bild

Per-Owe

2 september 2021 14:06

Per-Åke!

Ett parallellsamhälle kan även vara språkligt betingat och inte endast geografiskt och där "parallellen" består av att en grupp inte längre behöver lära sig det som ännu är majoritetsspråket, p g a att generositeten mot detta språk har blivit för stor i samhället.

Majoriteten "avskaffar" då sig själva språkligt till förmån för minoriteten!

 
Ingen bild

Lars Nordberg

2 september 2021 19:12



Viktigt och nödvändigt inlägg av Språkförsvarets ordförande Per-Åke Lindblom med anledning av en av våra medlemmars synpunkter på användning av andra språk än svenska i Sverige med anledning av Svenska kyrkans information om förestående kyrkoval.. Per-Åke slår fast att vi verkar för flerspråkighet, bred nordisk språkförståelse och att riktig svenska utan invasiva anglicismer är det officiella huvudspråket i Sverige. Inlägget är mycket välmotiverat och välformulerat och kan ses som en bekräftelse på Språkförsvarets övergripande mission i Sverige. Jag vill rekommendera det som obligatorisk läsning för alla språkmedvetna människor i Sverige.




 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

2 september 2021 21:29


Per-Owe
I din första artikel ”Val i Sverige 2021” framgår det inte alls att du gör någon boskillnad mellan nationella minoritetsspråk och de ”övriga språken”, d.v.s de språk som inte är officiella minoritetsspråk i Sverige. Du kan inte åberopa vad du själv tidigare har skrivit i språkfrågan; den som läser en text av dig för första gången vet inte vad du skrivit förut. Det dunkelt sagda förblir det dunkelt tänkta.
Du skriver:
”Ett parallellsamhälle kan även vara språkligt betingat och inte endast geografiskt och där ’parallellen’ består av att en grupp inte längre behöver lära sig det som ännu är majoritetsspråket, p g a att generositeten mot detta språk har blivit för stor i samhället.

Majoriteten ’avskaffar’ då sig själva språkligt till förmån för minoriteten!”
Kan du ge något konkret exempel på ett ”språkligt betingat parallellsamhälle”? Det har aldrig hänt i språkhistorien att invandrare, uppdelade på en massa etniska grupper och som inte har erövrat landet ifråga, har lyckats ändra på språkförhållandena i emigrationslandet. I USA utgör de engelskspråkiga invandrarna högst 25 procent av de ursprungliga invandrarna, men de har inte haft några problem med att assimilera resterande andel invandrare. I Sverige är relationen runt 80 – 20 till de etniska svenskarnas fördel. Inte ens erövrarfolk som visigoterna, frankerna, bulgarerna, normanderna och manchuerna lyckades behålla sina språk, eftersom de utgjorde en mycket liten andel av totalbefolkningen. Minoriteten assimilerades av majoriteten.
Var har det hänt i historien att ett majoritetsspråk har dukat under för ett minoritetsspråk på grund av alltför ”stor generositet mot detta språk”? Vad har generositet överhuvudtaget med frågan att göra. Detta är rena rama dumheterna. Vi kan avfärda teorin om att många olika invandrarspråk skulle ha någon som helst samlad effekt på svenskans status, eftersom samtliga invandrarspråk förutom engelska har låg status. Engelskans inflytande på svenskan beror inte i första hand på invandring av engelsktalande utan på engelskans nuvarande ställning som internationellt lingua franca, dess ställning som vetenskapsspråk, dess ställning i underhållningsindustrin, data och IT-branschen etcetera. Detta gör att engelskan för närvarande utövar ett starkt inflytande på andra språk, särskilt på de närbesläktade germanska språken. I långa loppet beror dock engelskans inflytande på USA:s ekonomiska, politiska, militära och kulturella inflytande, som sakta men säkert är i avtagande.

 
Ingen bild

Per-Åke

11 september 2021 18:20

Per-Åke!

Jag har skrivit så pass länge i språkfrågan nu, så att många som går in på Språkförsvarets nätdagbok troligen redan har "läst mig förut". De flesta som går in torde dessutom vara genuint språkintresserade personer, vilket ökar sannolikheten för att de redan har läst mig ytterligare.

Om inte så finns där desutom ett författararkiv för den som tänker lite längre än vad näsan räcker.

 
Ingen bild

Per-Åke

11 september 2021 18:33

Per-Åke!

Sverige har r e d a n ett högst påtagligt språkligt parallellsamhälle.
Jag ser det dagligen. Om vi börjar med engelskan som ju är det största hotet mot svenskan som samhällsbärande språk, så talas den ju inte enbart av de engelsktalande invandrare (och som generellt är högst ovilliga att på något sätt släppa greppet om sitt modersmål), utan i en snabbt ökande omfattning av högutbildade invandrare som föredrar språket framför svenska. Lägg därtill de allt fler uppväxande och vuxna svenska som har gått i språkbytesskolor, så får du en helt annan totaleffekt av engelskans slagkraft.

 
Ingen bild

Per-Åke

11 september 2021 18:42

I Sverige förenas idag fler olyckliga faktorer vad gäller svenskans ställning och som möjliggör en snabb tillväxt av detta språkliga parallellsamhälle.

1. Politiker som inte inser eller vill inse allvaret i situationen.
2. En befolkning som har en internationellt sett mjugg inställning till sitt modersmål. Jag trar att den mjugga inställningen beror på Sveriges, vid en internationell jämförelse, exceptionellt långa period av fred och rellativt väldstånd. Om man inte har behövt stå upp på allvar för något på väldigt länge blir man dålig på att göra det även när det behövs. Det gäller att väckas ur törnrosasömnen och det kan ta tid - i värsta fall för lång tid!
3. En stor invandring, vilket gör att demografin ändrar mycket på kort tid och därigenom även de språkliga förhållandena.
4. Allt fler högutbildade invandrare skippar svenskan och ser liksom inte allt för få svenskar engelskan som det viktigaste språket och i värsta fall även sitt försa språk? Det skulle vara intressant att ta IES-föräldrarna på pulsen i denna fråga!!

 
Ingen bild

Per-Åke

11 september 2021 19:02

Jag ska också ge dig det efterfrågade exemplet på det språkliga parallellsamhället. Det finns i min absoluta närhet.

Jag kängger väl flera personer som arbetar på, talar med sin partner på, har sina barn i skolan på, umgås på fritiden på, deltar i föreningsverksamhet på - Engelska!

Även i samhället i stort kör de på på engelska, eftersom de vet att 99 gånger av 100 så svänger de andra snällt om och växlar över till engelska.

Är inte detta ett språkligt parallellsamhälle, Per-Åke? Jag anser det! Dessa männsikor behöver de facto inte svenskan (längre) utan kan leva sina liv fullt ut på annat språk. Ställs dessa personer inför svenska så går det lätt att runda genom att de ber någon svensktalande att översätte e dyl.

Det stämmer, givetvis, att svenskan är huvudspråk i Sverige och på pappret ännu med "betryggande majoritet". Slår du ihop exemplet ovan med de faktorer som jag tidigare har angett, så kan dett dock förändras fort - mycket fort!

 
Ingen bild

Per-Åke

11 september 2021 19:18

Även bland stora invandrarespråk, exempelvis arabiska som för några år sedan gick om finska som Sveriges näst största språk finns potential att, åtminstone lokalt (och i viss mån även regionalt) skjuta undan svenskan som samhällsbärande.

Till skillnad från finskan, som talas som modersmål av en åldrande befolkning så talas arabiskan av generellt sett unga människor och bland gruppen är det ofta tradition att skaffa många barn. En snabb förändring av demografin stäker naturligvis språket som är på frammarsch avseende numerären av antalet talare.

Ett spårk kan alltså växa utan att ha hög status, som du i princip alltid hänsvisar till.

 
Ingen bild

Per-Owe

11 september 2021 19:24

Det finns ett flertal exempel på områden i Sverige idag, där svenskan inte talas naturligt i förskolan eller i skolan. Helt enkelt därför att inga svensktalande finns kvar i området. I ytterligare ett flertal områden som har en stor befolkning med samma modersmål (eller där detta dominerar) tenderar detta och inte svenskan att utgöra linigua franca.

Det här även påvisats exempel, där svenskatlande och barn med andra modersmål har blivit i sådan minoritet, att dessa barn har övergått att på förskolan tala arabiska (i den mån de kan) med sina klasskompisar.

Lägg därtill att svenskkunskaperna bland många av pedagogerna i dessa områden inte sällan lämnar mycket övrigt att önska.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

11 september 2021 19:30

På förekommen anledning vill jag bara påpeka att jag inte kritiserar mig själv. Jag vet inte vem denna Per-Åke är; någon som kanske inte ens kan till stava sitt eget namn?

Per-Åke Lindblom

 
Ingen bild

Per-Owe

11 september 2021 19:31

Ett tillägg till den inledande texten angående ett rellt engelskspråkigt samhälle i Sverige idag:

Samhället tenderar dessutom, enligt mig, på grund av en intet-ont-anande-hållning att bli mer och mer tvåspråkigt och då nästan alltid avseende svenska-engelska.

Numer inte bara i formella och turistsammanhang, utan ofta i helt vanlig högst lokala och vardagliga situationer.

Vips, så behövdes inte svenskan i text heller... Det står ju parallellt på engelska!

 
Ingen bild

Per-Owe

11 september 2021 19:42

Per-Åke!

Det där med namnet var ett lågvattenmärke men jag ber om ursäkt, det är lätt hänt att ditt namn blippar upp då man har skrivit många gånger och vi har så pass snarlika namn.

Jag tror även att läsarna av texten kan stå ut med att då jag skriver fort, sitter med en bärbar dator i knät och har ont om tid preserar en del stav- samt andra fel som inte skulle ha förekommit vi gynnasammare omständigheter.

 
Ingen bild

Per-Owe

11 september 2021 19:55

När det gäller exemplet arabiskan så förekommer numer en omfattande och snabbt expanderande mängd information och service i samhället, en service som blir än mer omfattande om man ser till att arabiskan är ett ungt språk i Sverige och om man jämför det med det tidigare "näst-största-språket", finska, som har talats i Sverige åtminstone i 800 år och som fortfatande kommer direkt efter arabiskan vad gäller antalet talare.

 
Ingen bild

Anonym

11 september 2021 20:17

Jag vägrar att tala engelska med personer som är stadigvarande boende i Sverige, såvida de inte har bott här endast en kort tid.

Har de varit här i mer än ett år ungefär så talar jag svenska.

Ja! Det finns enkla knep för att ta reda på ovanstående.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 13 maj 08:00

Kunskapen om att det unika älvdalska språket finns och inte erkänns av den svenska staten sprider sig med raketfart över världen.   Nyligen inbjöds föreningen Ulum Dalska, som kämpar för detta avancerade och vackra språkets överlevnad av universi...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 12 maj 12:00

Växjö kommun har smyckat omgivningarna runt Växjösjön mitt i staden med fina konstverk, vilket är lovvärt. Om konstverket ”Pissed Elin” står följande att läsa på en sten bredvid:   ”Pissed Elin är konstnären Sara Möllers tolknin...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 12 maj 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Anna-Lena Löfgren - Pröva dina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sagan om humlan   Det är tidigt på morgonen. Solen har ställt sitt tält i en skogsbacke, och du går dit. Ser du våren, s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 11 maj 11:42


      (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...


  Förutom plattityder på engelska lyckas också reklammakarna stava "kreativt" på svenska.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
<<< September 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards