Söndagens svenskspråkiga sång

Adolf Fredriks Gosskör - En vänlig grönskas rika dräkt

Söndagens svenskspråkiga dikt

Midsommartid - 

magiska ljusa tid

då växtkraften flödar

och sinnet blir ungt.

Som en bägare

fylld med honungslik nektar

färdig att dricka

i djupa klunkar.

Berusad vandrar jag

i mina drömmars hemtrakter

uppfylld av sommarens egen doft

och trädens böljande sånger.

De ljusa nätterna 

viskar hemligheter

som jag får lust att utforska.

Jag vill följa de vita nätterna

mot morgonen

vägledd av vinden

och bejakad av grönskimrande träd.

Margot Sachitzki

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna-Lena Laurén skrev i artikeln ”Att tala ett främmande språk med brytning är inte bara charmigt – det är normalt” i Dagens Nyheter den 12/6 bland annat:

”Jag har en känsla av att ovilligheten att lära sig nya språk har att göra med en ovilja att gå igenom det nödvändiga stadie av inlärningsprocessen då man känner sig som en fisk på torra land, ständigt kippande efter luft, man har inte orden, man kan inte uttrycka sig som man skulle vilja, man låter dummare än man är. Hellre då tala en engelska som man tror sig kunna perfekt. Men när två personer talar ett språk med varandra som ingendera behärskar på modersmålsnivå blir konversationen alltid torftigare.

Språkkunnighet betyder inte att tala engelska som en amerikan. Det betyder att kunna flera främmande språk.

I stora, sedan gammalt mångkulturella länder är folk ofta vana vid att deras språk ständigt rådbråkas på alla tänkbara sätt. Det är normalt att alla inte låter på samma sätt.

Inställningen att ens eget språk bara kan talas på ett enda sätt måste vara det yttersta tecknet på provinsialism. Kom ihåg det, alla ni artiga svenskar som byter till engelska bara för att någon talar svenska på ett sätt ni inte är vana vid. Och sluta göra det med mig. Jag kommer att dänga er i huvudet med mitt stilistpris.”

Läs vidare här (t.v. bakom en betalmur)!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan lyder: Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?

Välj ett bland dessa förslag! Omröstningen genomförs i nätdagbokens högerspalt.

Fyrkant

Tagg

Brädgård

Fyrkantstagg

Ämnestagg

Gärdesgård (järsgård)

Ämnesknagg

Fler förslag accepteras - upp till tjugo olika!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd: ”Vad ska parken på Södermalm i Stockholm heta? Det oanvända järnvägsspåret mellan Skanstull och Södersjukhuset ska omvandlas till park. Centerpartiet i Stockholm föreslår att den ska heta Stockholm Low Line med hänvisning till New York High Line.”

Omröstningen resulterade i följande rangordning:

1. Spårpromenaden 32,4 %
2. Spårparken 12,8 %
3. Stockholm Low Line 10,7 %
4. Järnvägsparken 7,5 %
5. Södra spårparken 5 %
6. Söderparken 4,6 %
7. Järnbaneparken 4,6 %
8. Stickspåret 4,3 %
9. Villospåret 3,2 %
10. Bangårdsparken 2,8 %
11. På spåret 2,8 %
12. Spårsta 2,8 %
13. Centerspåret 1,4 %
14. Vagnparken 1,1 %
15. Rälsparken 1,1 %
16. Transsödra spårparken 0, 7 %
17. Spårlösparken 0,7 %
18. Stockholm södra spårpark 0,7 %
19. Spårlösabacken 0,4 %
20. Passagen 0,4 %

De svenskspråkiga beteckningarna fick alltså 89,3 % av rösterna. Totalt röstade 281 personer. Omröstningen startade den 5/2 2021 och avslutades idag. Omröstningsresultatet kommer att meddelas berörda myndigheter.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Diskussionen är säkert, åtminstone delvis, ett resultat av Storbritanniens EU-utträde.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Programmet Språket skriver:

"I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor.

Veckans språkfrågor 

Heter det 'de är större än oss' eller 'de är större än vi'?

'Hon ska sälja hennes väska.' Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd?

Vad har hänt med var och vart?

Varför säger en del 'jag hjälper han' istället för 'jag hjälper honom'?

Vilka regler gäller för användningen av innan och före?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har översatts från Verein  Deutsche Spraches Infobrief den 20/6 2021)

Påven Franciskus från Argentina skrev ett brev till kardinal Marx från München på sitt modersmål spanska. I det avvisade han Marx avgångsbegäran. Kurian översatte texten till tyska för den tyske kardinalen. Denna form av korrespondens har varit ovanlig, eftersom latin fortfarande är den katolska kyrkans officiella språk. Tydligen ville Franciskus ge sitt skrivande en mycket personlig karaktär. Det passar med vår förståelse av modersmålet och dess historia.

Ordet är modellerat på medeltidslatinets lingua materna, en av den tidens många översättningslån. Ordets prägel antyder att det uttrycker kontrasten till latinet, mellan särskilt det muntligt använda språket och latinet. Det första folkspråkliga belägget är lågtyskans modersprake (1424); Luther särskriver inledningsvis det som mutter sprach, från vilket man fortfarande kan känna igen den föregående attributiva genitivus auctoris. Detta blev senare avgörande för det sammansatta ordet.

Betydelsen av ordet kan omformuleras som ”det språk som modern lär sig”. Hänsyftningen till det nära bandet mellan mor och barn utgör ordets emotionella karaktärsdrag. Dudenförlagets universalordbok definierar det mer detaljerat: ”Språk som en person lär sig (och främst genom språkanvändning) som barn (av föräldrar)”. I dag uppfattas modersmålet också som ett kodifierat och kultiverat nationellt språk. Alla medlemsstater fäster stor vikt vid deras erkännande i Europeiska unionens korrespondens. I ett omfattande översättningsarbete översätts alla viktiga texter till medlemmarnas 25 officiella språk.

Även vid internationella möten, till exempel G7, översätts det flitigt. Ingen deltagare förväntas uteslutande använda ett främmande språk. Sedan introduktionen av simultanöversättning vid Nürnbergrättegångarna har samtidig överföring via hörlurar varit vanligt. Och hur kommunicerar fru Merkel med Putin? Båda talar ryska eller tyska som andraspråk. Visst, som regel använder de inte sina andraspråk utan översättaren tolkar, och de använder fördelen med receptiv kompetens på ryska eller tyska för att tänka på svaret.

Översättningens extraordinära betydelse visar att modersmål är oumbärliga även i en globaliserad värld. Modersmålet, dvs. varje persons första språk, är det enda språket där varje person är hemma, tack vare tidigt språkförvärv och lång språklig socialisering. Det är det enda språket som de flesta modersmålstalare behärskar eller åtminstone förstår det stora utbudet av dess munarter. Och det är det enda språket de kan hantera kreativt. Det är av grundläggande betydelse för varje människa. Men det motsatta är också sant: varje modersmål lever tack vare sina talares engagemang, från dess användning i alla situationer. Om de vänder sig bort från modersmålet,  kommer det att gå under.

Horst Haider Munske

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)