Underbar Brygga är ett libanesiskt matställe vid vattnet i Liljeholmen där jag och mina arbetskamrater var och åt den 18 juni, som var den sista arbetsdagen före semestern. God mat, vackert läge och ett föredömligt namn på svenska. Ännu bättre hade det förstås varit om Brygga hade skrivits med ett litet b. I dessa oroande anglifieringstider får man dock vara tacksam att restaurangen inte heter Wonderful Bridge.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nej, så stod det inte i Pantameras helsidesannons på sidan tre i Dagens Nyheter idag utan ”drink reponsibly”. ”Drink responsibly” var också den enda texten på hela sidan utöver Pantamera längst ner på sidan.

Man undrar vad Pantamera vill åstadkomma med en sådan annons. Når Pantamera fler läsare genom att använda en engelsk fras framför en svensk? Eller vänder sig Pantamera till enbart dem som förstår engelska? Är dessa speciellt dåliga på att panta? Jag slår också vad om att fler svenskar förstår ordet ansvarsfullt framför responsibly. Det enda skälet till att använda en engelsk fras i en annons är att annonsören vill väcka uppmärksamhet. Men börjar inte det tricket att bli ganska uttjatat vid det här laget? I det här fallet hoppas jag på att den negativa uppmärksamheten överväger.

Vilka är då Pantamera? Det framgår av deras webbplats:

”Vissa känner oss som Returpack, andra som Pantamera. Och alla har lika rätt. Varumärket Pantamera drivs av Returpack AB. Vi är ett privatägt företag, där våra ägare är branschorganisationerna Sveriges bryggerier, Svenska Dagligvaruhandel och Livsmedelshandlarna. Vår verksamhet styrs och regleras av förordningen om retursystem för plastflaskor och metallburkar; SFS 2005:220, där Jordbruksverket är tillstånds- och tillsynsmyndighet. ”

Det betyder att den nuvarande språklagen överhuvudtaget inte är tillämplig på Pantamera.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...och inte bara den sedvanliga "Det räcker-med-svenska-och-engelska-mentaliteten"!

Alla turister kan inte engelska och de flesta uppskattar och föredrar service på sitt eget språk.

Mer av ovanstående!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Adolf Fredriks Gosskör - En vänlig grönskas rika dräkt

Söndagens svenskspråkiga dikt

Midsommartid - 

magiska ljusa tid

då växtkraften flödar

och sinnet blir ungt.

Som en bägare

fylld med honungslik nektar

färdig att dricka

i djupa klunkar.

Berusad vandrar jag

i mina drömmars hemtrakter

uppfylld av sommarens egen doft

och trädens böljande sånger.

De ljusa nätterna 

viskar hemligheter

som jag får lust att utforska.

Jag vill följa de vita nätterna

mot morgonen

vägledd av vinden

och bejakad av grönskimrande träd.

Margot Sachitzki

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna-Lena Laurén skrev i artikeln ”Att tala ett främmande språk med brytning är inte bara charmigt – det är normalt” i Dagens Nyheter den 12/6 bland annat:

”Jag har en känsla av att ovilligheten att lära sig nya språk har att göra med en ovilja att gå igenom det nödvändiga stadie av inlärningsprocessen då man känner sig som en fisk på torra land, ständigt kippande efter luft, man har inte orden, man kan inte uttrycka sig som man skulle vilja, man låter dummare än man är. Hellre då tala en engelska som man tror sig kunna perfekt. Men när två personer talar ett språk med varandra som ingendera behärskar på modersmålsnivå blir konversationen alltid torftigare.

Språkkunnighet betyder inte att tala engelska som en amerikan. Det betyder att kunna flera främmande språk.

I stora, sedan gammalt mångkulturella länder är folk ofta vana vid att deras språk ständigt rådbråkas på alla tänkbara sätt. Det är normalt att alla inte låter på samma sätt.

Inställningen att ens eget språk bara kan talas på ett enda sätt måste vara det yttersta tecknet på provinsialism. Kom ihåg det, alla ni artiga svenskar som byter till engelska bara för att någon talar svenska på ett sätt ni inte är vana vid. Och sluta göra det med mig. Jag kommer att dänga er i huvudet med mitt stilistpris.”

Läs vidare här (t.v. bakom en betalmur)!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan lyder: Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?

Välj ett bland dessa förslag! Omröstningen genomförs i nätdagbokens högerspalt.

Fyrkant

Tagg

Brädgård

Fyrkantstagg

Ämnestagg

Gärdesgård (järsgård)

Ämnesknagg

Fler förslag accepteras - upp till tjugo olika!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd: ”Vad ska parken på Södermalm i Stockholm heta? Det oanvända järnvägsspåret mellan Skanstull och Södersjukhuset ska omvandlas till park. Centerpartiet i Stockholm föreslår att den ska heta Stockholm Low Line med hänvisning till New York High Line.”

Omröstningen resulterade i följande rangordning:

1. Spårpromenaden 32,4 %
2. Spårparken 12,8 %
3. Stockholm Low Line 10,7 %
4. Järnvägsparken 7,5 %
5. Södra spårparken 5 %
6. Söderparken 4,6 %
7. Järnbaneparken 4,6 %
8. Stickspåret 4,3 %
9. Villospåret 3,2 %
10. Bangårdsparken 2,8 %
11. På spåret 2,8 %
12. Spårsta 2,8 %
13. Centerspåret 1,4 %
14. Vagnparken 1,1 %
15. Rälsparken 1,1 %
16. Transsödra spårparken 0, 7 %
17. Spårlösparken 0,7 %
18. Stockholm södra spårpark 0,7 %
19. Spårlösabacken 0,4 %
20. Passagen 0,4 %

De svenskspråkiga beteckningarna fick alltså 89,3 % av rösterna. Totalt röstade 281 personer. Omröstningen startade den 5/2 2021 och avslutades idag. Omröstningsresultatet kommer att meddelas berörda myndigheter.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)