Reklam i en tunnelbanevagn för Coca-Cola, den amerikanska dryck som får tänder att fräta sönder. All text är på engelska utom ”NY SMAK”. Varför tillåts engelskspråkig reklam översvämma det offentliga rummet i Sverige likt klistrig och kletig Coca-Cola? 

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med anledning av den pågående debatten om IES undervisningsmetod, känner jag mig manad att ge min syn på densamma. Se dessa debattartiklar:

Engelskspråkiga skolor förstör svenska språket

Tvåspråkig inte detsamma som halvspråkig

Handlar om att locka till sig resursstarka elever

Engelskan får inte konkurrera ut svenskan i skolan

Vore IES tvåspråkiga skulle svenska och engelska användas parallellt som arbetsspråk och bägge språken skulle användas för undervisning i alla ämnen utom i svensk- och engelskämnet.

Att engelskan används ensamt vid undervisning i fler och tyngre ämnen samt även är arbetsspråk gör det mycket tydligt att det är engelskan som premieras.

För mig känns det helt fel att ute i samhället exempelvis höra idrottslärare, som på bräkande amerikansk engelska, manar på elever – I Sverige! Det för tankarna till någon gammal koloni. Det stör mig och känns fullständigt bakvänt. Som något invasivt som breder ut sig på mitt språks och min kulturs bekostnad.

De föräldrar som inte värderar vårt nationella huvudspråk mer än att man väljer en skola där ett främmande och i landet icke-officiellt språk är överordnat svenskan borde få betala skolkostnaderna själva eller skicka sina barn på studier utomlands.

Enligt språklagen är svenska samhällets gemensamma huvudspråk och ska som sådant kunna användas inom samtliga samhällsområden. Dessutom anger lagen att skattefinansierad verksamhet, såsom skola (skolpengen) har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Hur ska detta kunna ske med undervisning på ett annat språk i rent kolonial stil?

Varför ska vi skattebetalare tvingas finansiera denna typ av rent koloniala skolor när alla andra länder ratar dem?

Andra länder har heller inte gått under av att inte ha skattefinansierade språkbytesskolor som det nästan låter som att Sverige skulle göra på exempelvis IES hemsida. Svenskar tillhör världstoppen i engelska sedan många år och långt innan IES saluförde sina ”tjänster”.

Enligt min mening är det primärt våra skattepengar IES vill åt, vackert dolt bakom fagra ord om ”internationellt” = anglosaxiskt. Detta är dessutom helt fel: Världen är mångspråkig och mångkulturell!

Per-Owe Albinsson,

medlem av Språkförsvarets styrelse,

Stockholm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enkelt och tydligt. Framförallt inget krångel över utrikiska!

Mer av denna vara - Mycket mer!

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Melissa Horn och Lars Winnerbäck - Som jag hade dig förut

Söndagens svenskspråkiga dikt

Jag älskar dig

Jag älskar dig

med styrkan av min livsångest

med markens rop efter regnets kyssar

med höjden av min glädje

med djupet av min sorg

Jag dricker ditt ljus

jag dricker ditt mörker

Mina ögon vakar som fågelskuggor

över ditt sinne som är strimmigt

av årstidernas vattenfall

Jag älskar dig

med mina händers frihetslängtan

älskar dig från kaktussnåret

kring mitt kaos

älskar dig med avståndets djärva mod

med närhetens fega ångest

Jag längtar ständigt efter dig

så som natt och dag längtar efter varann

Jag åtrår dig

så som livet åtrår evigheten!

Maria Wine

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag tog en promenad för ett par dagar sedan. Jag tog vägen förbi ett daghem. Vädret var vackert, så barnen fick vara utomhus tillsammans med personalen. Man hade monterat högtalare och spelade amerikansk popmusik medan lekarna pågick.

Jag bor i Tullinge, en ort där Alice Tegnér bodde och verkade några år. Det var i Tullinge hon skrev och komponerade många av sina kända barnvisor. Jag anser det hade varit lämpligare att låta barnen lyssna på dessa istället. Ingen musik alls hade i alla fall varit bättre än den amerikanska popmusiken.

Man kan förstås undra hur det är med rättigheterna att spela upp musik av något slag i sammanhang som detta, men det är ju en helt annan fråga.

Arne Söderqvist

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Texten är hämtad från ett inlägg på Facebook.

Engelska sjukan är mer spridd bland svenska ungdomar än vad Covid-19 är och det finns knappast något vaccin mot den farsoten. Det engelska språket lägger ägg i miljoner reden runtom i Sverige och snart gal oräkneliga gökungar i alla väderstreck.

I det långa loppet är engelska sjukan farligare än nämnda pandemi, ty den kan leda till att tusen år av vårt modersmål nästan helt utplånas i riket Sverige. Det handlar inte om en positiv utveckling, utan om en ren och skär utarmning.

Engelska sjukan är en följd av brist på D-vitamin hos människan. Ett annat namn är rakit. I Sverige lider många tusentals ungdomar och även vuxna individer av denna bristsjukdom, eftersom de saknar kunskaper och färdigheter i det svenska språket. Det gäller både stilistiskt och grammatiskt i tal och skrift.

År 1993 instiftade Barbara Bergström Internationella Engelska Skolan i Enskede. Bärbel Röder föddes i Tyskland och flyttade till Amerikas Förenta Stater, innan hon kom till Sverige och gifte sig med journalisten Hans Bergström som bland annat varit chefredaktör på Dagens Nyheter.

Jag är inte motståndare till friskolor. Min text här handlar inte om ett sådant angrepp. Jag åsyftar vad som enligt lag gäller för undervisningen i svenska skolor. Barbara Bergström är säkert en duktig och driftig entreprenör. Min artikel här har inte henne i siktet. Huvudpersonen är det svenska språket.

Ni kan här se och läsa att jag vägrar att förkorta namnet på skolan. Ett aktiebolag är inte detsamma som AB. Det sistnämnda var ett betyg i den svenska skolan.

I alla mina papper hos myndigheter står Björn Ranelid Aktiebolag och även på mina kontokort, men inte och aldrig Björn Ranelid AB. Det har jag bestämt en gång för alla, ty förkortningar är en styggelse och en stympning i språket.

Internationella Engelska Skolan finns nu på flera orter i Sverige och ungefär 27000 elever undervisas där. År 2012 sålde Barbara Bergström stora delar av miljardimperiet i skolans namn till riskkapitalistbolaget TA Associates med dess huvudkontor i Boston i Massachusetts i Amerikas Förenta Stater. Elevens skolpeng finansieras genom svenska skattemedel och vinsterna tillfaller ägarna.

Svenska är enligt lag det första språket i Sveriges skolor. Om inte den lagen åtföljs, så är det ett allvarligt brott. Sjuttio, åttio och rentav nittio procent av undervisningen sker på engelska i den Internationella Engelska Skolan och därmed begår skolan ett lagbrott.

Svenska är ett vackert språk som är rikt på ord. Tänk så underbart att kunna hedra kvinnan och säga och skriva MODERSMÅL, men aldrig MODERS MÅL, ty det är två fundamentalt olika uttryck, nämligen en sammansättning och en särskrivning som har olika betydelse.

Jag tilldelades Det Svenska Språkförsvarets Hederspris år 2017 och jag har med glimten i ögat sagt att jag är svensk mästare i tal och skrift. Det blir aldrig Zlatan Ibrahimović eller någon svensk politiker. Språkförsvaret utnämnde statsministern Stefan Löfven till årets anglofån.

Särskrivning av svenska ord som skall vara sammansatta är ett av otaliga exempel på den engelska sjukan. En solros är inte en sol ros. Om man inte ser och förstår det, så är man både språkblind och tondöv i muntlig form. Jag tycker att det är trevligt att umgås med vänner, men jag anser inte att det är FINE. En viss musik är häpnadsväckande för mig, men den är inte AMAZING.

Jag vet inte vad en INFLUENCER är och vad vederbörande har som utbildning, kompetens och särskild begåvning. Är hon eller han vetenskapligt utbildad, konstnär, författare, tonsättare, uppfinnare, unik och världsberömd artist eller kompositör inom musik, hantverkare, läkare, sjuksköterska, tekniker eller mästare i någon idrott? Vilka enastående meriter har denna person som nästan ingen annan har? Jag vet inte.

Miljoner barn och ungdomar i Sverige lyssnar på engelska texter i musik och de ser filmer och läser serier och böcker på det språket. Det är värdefullt och gott, men i skolan skall svenska vara av den högsta rangen och ingenting annat.

Jag hade det högsta betyget i engelska, nämligen en femma, när jag lämnade årskurs nio i grundskolan. Varje dag lyssnar jag på engelska föredrag och jag läser texter som är skrivna på det språket.

Jag vet att engelska talas av miljarder människor i världen, men både mandarin i Kina och spanska talas av fler individer än vad som är fallet med engelskan som hamnar på den tredje platsen.

I Sveriges Radio och i Sveriges Television talas svenska. På alla Sveriges vårdcentraler och sjukhus skall läkare och sjuksköterskor som tar emot och behandlar patienter tala svenska. Detsamma gäller för personalen inom hemtjänsten och för alla som är anställda på servicehem och i boenden för äldre människor.

Jag vet att det svenska språket innehåller flera hundra låneord från engelska, tyska och franska, men vårt språk blir inte rikare och skönare genom att ersätta befintliga ord som fungerar utmärkt med onödiga uttryck på engelska. Jag bor i Sverige, men inte i Sweden. Möjligen om jag sänder brev till England eller till Amerikas Förenta Stater.

Jag kommer att strida för det svenska språket till mitt sista andetag och skrivna ord, men det hindrar inte att jag dagligen vill förkovra mig i engelska, tyska och franska.

Min bok ”Jag skänker dig mina vackraste ord” finns på engelska, tyska och franska, men inte som fyra olika böcker. Det är förmodligen den enda skönlitterära boken i Sverige som är på fyra språk inom samma pärmar. Endast titeln på omslagen skiljer dem åt: ”I give you my finest words”, ”Ich schenke dir meine schönste Worte”, ”Je t’ offre mes plus beaux mots”.

Du kan inte skriva vackert, om du knyter handen hårt i vrede. Min själ väger inte mer än drömmen i en fjäril, men den rymmer så mycket att Gud får ta till sin stora passare, om han vill sluta den.

Härmed har jag helt utan kostnad gett er en dos av vaccin mot den engelska sjukan i Sverige och det finns blott i mitt namn, inte i Astra Zenecas, Janssens, Sputniks eller Pfizers namn.

Björn Ranelid

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Helt fantastiskt! Nu har en radioshow vid namn The World gjort ett program om älvdalska och hur vi kämpar för att det ska överleva. Programmet har tre miljoner lyssnare via 300 radiostationer i USA.

Det var tack vare riksdagsman Peter Helander som Bianca Hillier fick veta om älvdalskan. Nyheten om detta spreds över världen och nådde även USA där ytterligare 3 miljoner människor nu får reda på lite om älvdalska och vår kamp för att rädda vårt språk. Jätteroligt. Helt otroligt viktigt!

Tack så väldigt mycket, Bianca Hillier och "The World" !

Här kan du höra programmet och läsa lite om det !

Björn Rehnström

Ytterligare info:

Björn Rehnström

sekreterare i Ulum Dalska

Gamla Näsvägen 29 B

796 30 Älvdalen

Tel 070 688 68 44

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I sin kommentar till  Språkförsvarets artikel ”Falska anglicismer i Tyskland” funderar Inga Johansson på om det ska heta ”juice” eller ”jos” och om det finns ett bra svenskt ord för ”smoothie”. Hon tar också upp ”milkshake”. 

Dessa tre ord kommer alla från engelskan. ”Juice” har enligt SAOB funnits i svenskan sedan 1950, ”smoothie” sedan 1997 och ”milkshake” sedan 1958. SAOB förklarar ”smoothie” på följande sätt: ”(mixad) dryck gjord på färska frukter eller bär och ofta med yoghurt, glass el. is”. Om ”milkshake” kan man läsa i SAOB: ”vispad blandning av mjölk och saft och ofta glass”. Det är svårt att böja ”smoothie” och ”milkshake”. ”Milkshake” finns inte ens i plural i SAOL. 

Jag mejlade till <saol@svenska.gu.se> och föreslog att stavningen av ”juice” borde ändras till ”jos”, att ”smoothie” borde heta ”mildis” och att ”milkshake” borde heta ”mjölkblandning”. ”Jos” står i SAOB men inte i SAOL. Jag skrev också om det engelska ordet  ”soundtrack” som jag tyckte borde heta ”ljudspår”. Om ”soundtrack”, som har funnits i svenskan sedan åtminstone början av 1990-talet, skriver SAOB: ”skiva som inne­håller musiken (och i­bland delar av dialogen) till en lång­film”.

Kristian Blensenius, Svenska Akademiens samtidsordböcker, tackar för mina synpunkter och skriver: 

”Stavningen jos är helt riktigt inkluderad i Svensk ordbok (SO). Om den är tillräckligt etablerad i olika typer av texter, kan den komma att tas in även i SAOL. Vi har en sida för nyordsförslag (https://forms.gu.se/institutionen-for-svenska-spraket/nyordsforslag-till-saol), där man kan lägga in ord som verkar vara etablerade i allmänspråket (bl.a. i dagstidningar).

Ja, anpassning av lånord sker, men ibland fungerar inte de anpassade förslagen när de redan har satt sig i en viss annan form, och de avfärdas då av språkbrukarna. Ta t.ex varianter som kamping (’camping’), som plockades bort efter 1986 års upplaga, eller lockaut (’lockout’) och låntennis (’lawntennis’), som båda plockades bort efter 1923 års upplaga. SAOL följer i huvudsak det etablerade bruket (vilket har blivit enklare och effektivare på senare tid av digitaliseringsskäl), och finns det inte redan användningsstöd för ett ord (t.ex. ljudspår i betydelsen ’soundtrack’) så ska det ganska mycket till för att man ska ta med det i alla fall. I just detta fall kompliceras saken av att ljudspår även har en annan, teknisk, betydelse som är etablerad sedan en god tid tillbaka. 

För att få ljudspår att etableras som ord för ’soundtrack’, är mitt tips att du använder det i olika sammanhang och dessutom får andra språkbrukare att göra detsamma. Därefter visar sig kanske ordet få sådan spridning i dagspress m.m att det kan plockas in.

Hälsningar

Kristian”

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)