Maria Ewert, kommunikationschef för Stockholms Business Region AB

(webbplatsen finns bara på svenska och engelska) , har besvarat ett brev från Per-Owe Albinsson med flera medlemmar i nätverket Språkförsvaret, i vilket de kritiserar varumärket ”Stockholm – The Capital of Sweden”. Hon skriver i sitt svar:

”Vad gäller Stockholm – The Capital of Scandinavia – är det ingen kampanj utan en långsiktig positionering av Stockholms stad. Målet är att Stockholm ska bli norra Europas ledande tillväxtregion år 2010. Avsikten med varumärkesarbetet är att locka utländska investerare och besökare hit till vår vackra stad. Näringslivet, Stockholm stad och 47 av regionens kommuner står bakom varumärket.”

Det är egentligen två frågor som måste kommenteras: dels fokuseringen på engelska som ”varumärkesspråk” och dels det lämpliga i att utnämna sig själv till Skandinaviens huvudstad.

Gästnätter från utlandet anses vara den säkraste måttstocken på turisternas nationella fördelning. Enligt NUTEK:s ”Fakta om svensk turism och turistnäring 2008” fördelade sig de utländska turisternas gästnätter (i tusental) enligt följande:

Norge  2823

Tyskland 2109

Danmark   953

Nederländerna 697

Storbritannien 636

USA   441

Finland 414

Italien 261

Frankrike 259

Schweiz 209

(De största ökningarna, d.v.s över 10 procent, jämfört med 2006, gällde turister från Schweiz, Ryssland, Spanien, Polen och Kina). Turister från engelskspråkiga länder svarade alltså för 1077 gästnätter, något mer än Danmark, och drygt hälften av gästnätterna för de tyska turisterna.

När det gäller utlandsinvesteringar i Sverige stod Kina, USA, Tyskland och Norge för merparten av dessa under 2006 enligt en artikel  i Veckans Affärer. Kina och Indien ökade sina investeringar mest.

Mot denna bakgrund är det svårt att förstå den ensidiga fokuseringen på engelska språket. Maria Ewert besvarar inte frågan varför detta ”varumärke” måste formuleras på engelska. Ingår det i definitionen av begreppet varumärket att det måste formuleras på engelska? Är syftet att enbart locka investerare och besökare med engelska som modersmål till Stockholm med omnejd? Tror man att investerare och besökare, som inte har engelska som modersmål,  blir speciellt imponerade av ett engelskspråkigt varumärke? Blir ens britter, irländare och amerikaner det? Varför positionerar sig Stockholm stad inte med mångspråkighet som varumärke? Säljer man inte mest om man kommunicerar med kunden med hans/hennes eget språk? SL:s beslut att genomföra guidningar av tunnelbanekonst enbart på svenska och engelska ligger i linje med den andefattighet, som ligger bakom varumärket ”the Capital of Scandinavia”.

Maria Ewert påstår att ”den information som är förknippad med de budskap och argument som ligger till grund för varumärket Stockholm – The Capital of Scandinavia – är korrekt eftersom den bygger på fakta och källor. Skälet till detta är att vi anser att det inte håller att jämföra värderingar. Källorna och statistiken är namngivna.”

Det finns inget land som heter Skandinavien och följaktligen finns det heller inte någon huvudstad i Skandinavien. Var finns fakta och källor för detta påstående? Vanligen används termen Skandinavien i kulturell bemärkelse och omfattar då Sverige, Danmark och Norge. Skandinavien ska inte blandas samman med begreppet Norden.

Enligt Företagsplats Stockholm ”uppfyller Stockholm alla de krav man kan ställa på en plats som vill kalla sig Skandinaviens huvudstad.  Till grund för budskapet ligger tre huvudargument:

• Skandinaviens naturliga mittpunkt
• Skandinaviens ekonomiska centrum
• Skandinaviens tongivande kulturstad ”

Det är naturligtvis märkligt med en plats ”som vill kalla sig” något. Om Skandinavien endast omfattar Sverige, Danmark och Norge, så utgör Stockholm knappast en ”naturlig mittpunkt”. Den ligger i så fall åt göteborgshållet. Företagsplats Stockholm motiverar ”Skandinaviens huvudstad” med massor av ”fakta”: ”tongivande kulturstad”, ”form och design i världsklass”, ”ett unikt utbud av gallerier och museer”, ”internationell matkultur”, ”innovationscentrum, med bland annat IT och miljöteknik i världsklass” och ”världsledande akademiska institutioner” Det kryllar av värderingar i motiveringen, i motsats till vad Maria Ewert påstår. Det skulle föra alldeles för långt att granska dessa värderingar, men uttryck för fakta är de absolut inte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I och med att Lena Lind Palicki utsetts till ny chef för Språkrådet har det på sistone utbrutit en debatt i massmedierna om distinktionen ”de-dem” ska ersättas av ett enhets-”dom” eller inte. Det är en riktig skendiskussion. ...

Från Arbetarbladet 27 mars      (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

 Lars Anders Johansson har skrivit en mycket intressant betraktelse om språk och klass, utifrån en pågående diskussion om fördelar respektive nackdelar med en ”dom-reform”. (opulens.se/opinion/kronikor/kampanjen-for-en-dom-reform-ar-ett-u...

Pseudonymen Läranna berättade igår på Twitter:   ”På fortbildningen igår fick vi veta att vi lärare ska vara försiktiga med att använda bildspråk i vårt klassrumsspråk eftersom det finns elever som har ’svag koherens'. Man ska säga va...

Söndagens svenskspråkiga sång   Rickard Söderberg - Dagen är nära   Söndagens svenskspråkiga dikt   Näcken   Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa, och den bladbekrönta Näcken gigan rör i silverbäcken. Liten p...