Alla inlägg den 8 november 2011
Så här skriver SF-bokhandeln i Malmö på sin webbplats:
”Nu står snart Halloween för dörren igen! Och i år har vi bestämt att det är hög tid att komma överens om en svensk term för "trick or treat".
Vi gör så här: vi börjar med en nomineringsomgång här - vi lämnar några förslag att börja med, och så lämnar ni fler spirituella och kreativa förslag i kommentarerna. Nästa vecka håller vi en omröstning utifrån förslagen.”
Ställningen i omröstningen i skrivande stund är följande:
1. ”Muta eller egenmäktigt förfarande" 26 %
2. ”Bus eller godis” 23 %
På delad tredjeplats kommer långt därefter ”Snarr eller snyting” och ”Konflikt eller konfekt” – båda med 6 %.
För säkerhets skull tillfogas en brasklapp av anordnarna: ”Vi vet att Halloween och Allhelgona inte är samma sak och tycker att man kan uppmärksamma båda. Och ingen behöver heller säga något om kommersialistiska amerikanska det-ena-och-det-andra: vi står med Jack. ”
Vem är Jack?
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret?
Siv Strömquist har nyligen utkommit med "Vart är vart på väg?" (ISBN 978-91-1-303277-1) på Norstedts förlag. Från baksidestexten:
Språket förändras hela tiden. Nya företeelser dyker upp och kräver nya ord, nya generationer växer upp och sätter sin egen prägel på språket. Och människors språkliga lättja och lekfullhet leder oavbrutet språket på nya vägar.
Somliga förändringar passerar obemärkta, men de allra flesta noteras av såväl språkforskare som uppmärksamma språkbrukare. Många språkbrukare hör av sig till tidningar och radio med sina funderingar. En som får ta emot läsarfrågor är Siv Strömquist, som skriver språkspalter i bland annat Svenska Dagbladet.
I den här boken har hon samlat och bearbetat sina texter från tjugohundratalets första decennium. Texterna ger en god överblick över vad som hänt i svenska språket under de senaste tio åren och vilka frågor och företeelser det är som läsarna har noterat, funderat över och retat sig på: Hur böjer man ett lånord som body? Varför skriver vi Wagneropera med stor bokstav men falukorv med liten? Varför är en människa lång men en snögubbe hög? Varför kan inte folk hålla reda på skillnaden mellan var och vart? Och hur var det nu igen - heter det större än jag eller större än mig?
Siv Strömquist svarar och förklarar, berättar, beskriver och reder ut.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Martin Rundkvist har recenserat Språkförsvarets antologi “Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva” (ISBN 978-91-633-9292-4) på sin blogg ”Aardvarcheology”. Texten är skriven på engelska.
Jag ska bara kommentera ett av hans påståenden, nämligen att Språkförsvaret skulle anse att svenska språket är i färd med att dö ut. Hans recension innehåller en del andra märkliga och fördomsfulla ställningstaganden vad gäller språk, som kanske främst beror på hans kulturrelativistiska hållning. På en punkt gör Martin Rundkvist gör en klarsynt iakttagelse, när han skriver:
”Studying Språkförsvaret's writings, you will find that they are driven by a mainly inclusive, non-xenophobic Swedish nationalism.” (1)
Som bekant kan begreppet “nationalism” ha en positiv såväl som neutral eller negativ klang. I punkt 10 i ”Vanliga frågor” från 2005 gav några av grundarna av nätverket Språkförsvaret sin syn på nationalism. Frågan måste egentligen ställas: nationalism för vad och vem?
Inget dödsdatum fastställt för svenska språket
Jag vill inledningsvis ge Rundkvist rätt då han skriver att antalet som talar svenska växer, till stor del beroende på invandringen, att chilenska mormödrar måste tala bruten svenska med bosniska mormödrar, men att deras barnbarn talar flytande svenska med varandra. På den punkten har jag gjort en egen undersökning, som visar att språkbytesprocessen är mycket snabb vad gäller andra generationens invandrare.
Hur kan man då mot denna bakgrund påstå att svenska språket är hotat, som Språkförsvaret faktiskt gör? Det verkar vara helt motsägelsefullt. Däremot stämmer alltså inte detta påstående av Rundkvist: “I'll just disregard the clearly unfounded fear that Swedish might be going extinct.” (2)
För det första kommer alla språk att dö ut den dag, då mänskligheten dör ut (givet att inte mänskligheten hittar ett annat universum eller förmår skapa ett nytt).
För det andra – om vi anlägger ett närperspektiv - har Språkförsvaret aldrig satt något troligt dödsdatum för svenska språket. I programförklaringen från det senaste årsmötet heter det: ”Svenska språket är inte alls självklart längre… Idag hotas emellertid svenskans överlevnad genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning.”
Frågan (nr 27) ”Tror ni att svenskan kommer att vara kvar om 200 år?” besvaras på följande sätt i ”Vanliga frågor”:
”Det tror vi, men vi kan inte vara absolut säkra, eftersom det finns krafter i det svenska samhället som medvetet eller omedvetet verkar för engelskans expansion inom allt fler domäner på svenskans bekostnad. Det som fordras är en ökad språklig medvetenhet bland allmänheten och att det uppstår en gräsrotsrörelse, som förmår att ta kamp mot denna utveckling. Ett språk finns egentligen inte mer än det används i nuet, hur mycket som än tidigare skrivits eller spelats in.”
För det tredje måste man förhålla sig skeptisk till alla prognoser, som försöker förutsäga språkdöd, att si och så många språk kommer att ha dött ut före exempelvis år 2100. Den enkla anledningen är att alla sådana alarmistiska rapporter leder till motreaktioner och motrörelser i syfte att förhindra enskilda språks undergång. Detta har varit tydligt de senaste decennierna; inget hindrar formellt en handfull talare av ett språk, som hotar att dö ut, att revitalisera det av egen kraft eller ta kontakt med språkvetare för bistånd; inget hindrar förutseende och inkännande politiker eller språkvetare att ta kontakt med – eller understödja - en hotad språkgrupp. Alla dylika prognoser borde förses med brasklappen, ”om ingenting görs”.
Hotat som komplett och samhällsbärande språk
Men på vilket sätt är då svenska språket hotat? Det är hotat som ett komplett och samhällsbärande språk, eftersom det förlorar domäner (användningsområden) till framför allt engelskan. Detta kan illustreras med ett antal exempel:
Sammanfattningsvis: Språkförsvaret anser att frågan om svenskans överlevnad är en öppen fråga, en kampfråga, och att den kampen redan har startat. Däremot går det inte att fastställa något eventuellt dödsdatum. Det är dock helt uppenbart att svenska språket har trängts undan från vissa domäner alltsedan andra världskriget. Faktum är att man till och med måste vända sig till Riksdagens Justitieombudsmän för att säkerställa rätten att skriva forskningsansökningar, anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska vid svenska högskolor!
Per-Åke Lindblom
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
(1) ”När man studerar Språkförsvarets skriverier, kommer man att finna att de drivs av en huvudsakligen inkluderande, icke-xenofobisk nationalism.”
(2) ”Jag fäster inget avseende vid den klart ogrundade rädslan att svenskan skulle kunna dö ut.”
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | 5 | 6 |
||||
7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 |
|||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 |
|||
28 |
29 | 30 | |||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"