Norrtelje Tidning uppmärksammade den 27/9 EU-projektet S:t Olav Waterway. Projektet presenteras också på denna webbsida:
”St Olav Waterway är ett unikt internationellt projekt som har som mål att märka ut den första pilgrims- och vandringsleden i världen mellan öar och över vatten. Projektet har nyss startat och vandringsleden skall vara skyltad och klar senast 31.8.2019 då projekttiden tar slut.
Leden St Olav Waterway är tillägnad Olav den Helige och är tänkt att gå från Åbo via historiskt intressanta knutpunkter i den finska och åländska skärgården, till Hudiksvall i Sverige. Och knytas ihop med en existerande pilgrimsled S:t Olavsleden i Sverige och Norge, som har som huvudmål Nidarosdomen i Trondheim.”
Men vem har bestämt att vattenvägen ska ha ett engelskt namn? EU, Interreg, Egentliga Finlands förbund eller Ålands landskapsregering? Svensk EU-samordnare är Östhammars kommun. Vad är det för fel på S:t Olavs vattenväg på svenska? Det naturliga vore att ge den ett svenskt, finskt och även ett norskt namn, eftersom slutstationen är Trondheim. Sedan kan namnet översättas till engelska och andra språk för turismens skull.
Observatör
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Jonas
1 oktober 2017 17:29
Projektets styrgrupp
Utbildningschef Mona Riska, Åbo Akademi/Centret för livslångt lärande vid ÅA och YH Novia
Turistchef Niclas Gestranius (ordförande), Pargas stad
Forskningsledare Marianne Fred, (viceordförande), YH Novia
Viceordförande Kerstin Gäddnäs, föreningen Franciscus på Kökar
Utvecklingsledare Peter Jansson, Östhammars kommun
Hedersmedlem Elisabeth Andersson, föreningen Pilgrimstid
Projektutvecklare Maria Svensson, Söderhamns kommun
inga johansson
1 oktober 2017 21:16
Och i Belgien väljer man ett icke engelskt namn
Vredeseilanden neemt de komende maanden de nieuwe naam 'Rikolto' aan, wat oogst betekent in het Esperanto. Internationaal gaat de naamsverandering vandaag in, maar in eigen land wordt gekozen voor een geleidelijke overgang.
Bo E.
2 oktober 2017 11:54
Ytterligare ett i raden av dessa namnprojekt som framställs som "internationella", "moderna" och " orienterade mot en ny generation". Man bör opponera kraftfullt och energiskt mot detta. Det är närmast en förolämpning mot de finska, norska och svenska intressen som är närmast (och nära nog uteslutande)berörda. / Bo Eklöf, Uppsala.
Harald H
2 oktober 2017 12:07
Mycket välbefogad fråga. Intressant att notera att i den svenska texten återkommer det engelska namnet, men i den finska finns det översatt! Kanske man ska vara tacksam att inte enbart engelsk text anses som tillräcklig för svenska läsare, som förekommit i andra fall.
Olle
2 oktober 2017 12:08
Återigen ett huvudlöst förslag på en väg mellan svenskspråkigt och – svenskspråkigt!
Gunnar L
2 oktober 2017 12:09
Instämmer!
Margareta G
2 oktober 2017 12:10
Jag blir matt!!!! Hur tillplattade hjärnor får beslutsfattare ha? Hur ska vi kunna stoppa förrädarna?
Lars Göran A.
2 oktober 2017 12:11
Över måttan töntigt. Namnet måste stoppas!
Cecilia
2 oktober 2017 12:12
Än en gång: stor SUCK!! Att de aldrig kan ge sig!
Erik E.
2 oktober 2017 12:34
Ännu ett exempel på att vissa människor tycks skämmas för det svenska språket. De enda tillfällen då det är befogat att avstå från svenska ord är när det förekommer å,ä eller ö, eftersom utlänningar i regel inte vet hur de ska uttalas. I detta fall skulle det gå bra att lära dem att säga S:t Olavs vattenled i stället för S:t Olavs vattenväg.
Ann-Charlotte
2 oktober 2017 13:15
Har alldeles nyss varit på ett föredrag om St Olovsleden och Camino de Santiago. Den sistnämnda benämns allmänt för el Camino. Varför inte kalla denna led som är en förlängning av sträckan Trondheim - Sundsvall, Leden, för helt enkelt Vattenleden.
cj
2 oktober 2017 14:33
Några noteringar:
På svenska kallas karl'n för S:t Olof. Och ”Sankt” förkortas på engelska (och norska) som ”St.”.
Pilgrimsleden S:t Olofsleden börjar vid Selångers kyrkoruin vid Selångerfjärden i nuvarande Sundsvall, dit Olof kom seglande efter att ha besökt släkten i Gårdarike. På vägen gjorde han och hans följe ett uppehåll på Heligholm utanför Holmhällar på Gotland. Det förefaller inte att ha uppmärksammats av ”waterwayens” konstruktörer. Att han sedan kanske även tog vägen över Åbolands skärgård, Åland och Hudiksvall är möjligt, men eventuell dokumentation vore i så fall välkommen.