(Denna text publicerades ursprungligen i Cision 26/11 2018)

Reklam på engelska blir allt vanligare i tidningar, TV och på internet i Sverige. Men vad tycker egentligen svenska folket om reklam på engelska? Nästan varannan ställer sig negativ till svengelskans intåg och mest negativa är män och äldre, visar en ny undersökning från Novus på uppdrag av intresseorganisationen Sveriges Annonsörer.

Intresseorganisationen Sveriges Annonsörer gör med hjälp av undersökningsföretaget Novus löpande studier av svenska folkets inställning till reklam.

Reklam på engelska blir allt vanligare i tidningar, TV och på internet i Sverige. Med anledning av detta fick 1024 svenskar ta ställning till hur de ställer sig till reklam som är på engelska.

Nästan varannan (46 %) ställer sig negativ, varav 23 procent är ganska negativa och 22 procent mycket negativa. Mest negativa är män (41 %), samt äldre, 50-64 år (57 %) och 65-79 år (75 %). Även de med endast grundskoleutbildning (61 %) och de med en hushållsinkomst om 200 000 – 399 000 kronor ställer sig mer negativa (56 %).

Endast elva procent ställer sig positiva till reklam på engelska. Mest positiva är 18-29 år (22 %), de med hushållsinkomst 600 000 kronor eller mer (15 %) samt boende i Stockholm (15 %). 42 procent svarar att de varken är negativa eller positiva.

– En huvudbry hos våra medlemmar är frågan om vilket språk man kan ha i sin reklam och om engelska är okej? Givetvis skiljer det fall till fall, beroende på annonsör och målgrupp, men generellt visar undersökningen att svensken ställer sig negativ till reklam på engelska, säger Ulf Hermansson Samell, marknadschef på Sveriges Annonsörer. Han fortsätter.
– Att en stor andel ställer sig neutrala kan hänga samman med att en hel del har en neutral inställning till reklam överlag eller att man helt enkel är likgiltig till vilket språk reklamen är på.

Reklam på engelska blir allt vanligare i tidningar, TV och på internet i Sverige. Vi ber dig ta ställning till hur positiv eller negativ du är till reklam som är på engelska?

• Mycket positiv      3 %
• Ganska positiv      8 %
• Varken positiv eller negativ       42 %
• Ganska negativ     23 %
• Mycket negativ     22 %
• Vet ej                     1 %

Om Sveriges Annonsörer:
Sveriges Annonsörers medlemsföretag står för drygt hälften av de samlade reklam- och medieinvesteringarna i landet. Som intresseorganisation bidrar vi med att skapa bästa möjliga avkastning på medlemmarnas investeringar i reklam och media, samt får dem att arbeta mer effektivt och ansvarsfullt med sina varumärken. Sveriges Annonsörer har funnits sedan 1924 och är idag världens största annonsörorganisation, med närmare 600 medlemsföretag. Läs gärna mer på annons.se.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Malena Ernman och Sarah Dawn Finer - Sankta Lucia (Strålande helgonfe)

Söndagens svenskspråkiga dikt

Julpsalm

Det mörknar ute, och vindens brus
far öfver de dunkla dalar;
natt faller öfver den armes hus,
den rikes stolta salar.
Hvar är det ljus,
det klara, som oss hugsvalar?

I dödens skugga, där än vi gå,
vi blinda och sorgsna alla,
hvar är den stråle vi hoppas på,
som skall i vår skymning falla?
Hvar ljusna må
den nattliga himmel kalla?

De eviga stjärnor stråla klart
i däldernas dunkel neder.
Af festliga ljus ett underbart,
ett glänsande sken sig breder.
Kom snart, kom snart,
du enda ljus som oss leder!

Zacharias Topelius

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd:

”I dagspressen har nyligen Henrik Birkebo i Expressen och Anders Svensson i Dagens Nyheter förespråkat att ’de’ och ’dem’ ska ersättas med ’dom’. Stöder du detta förslag eller inte?”

De båda nej-alternativen fick totalt 75 procent av rösterna:

Nej, behåll distinktionen i skriftspråket – 57,3 procent

Nej, det finns ingen anledning att kapitulera – 17.7 %

De båda ja-alternativen fick totalt 24 procent.

Ja, det var på tiden –  17.7 procent

Ja, men först efter moget övervägande – 6, 3 procent

En procent svarade vet inte.

Webbomröstningen startade den 3 april 2022 och avslutades idag den 10 december 2022. 288 personer deltog i omröstningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

FRÅGA: Vilket skall det talade språket vara i mellannordiska möten och sammanhang på offentlig nivå?

Svenska, norska och danska är närliggande språk, och det förutsätts, att personer i offentlig ställning skall vara utbildade att förstå varandras språk i tal och skrift. I Finland är svenska ett offentligt språk bredvid finskan och förstaspråk för 6% av befolkningen. Svenska är skolämne för alla.

1. Svenska/norska/danska med tolkning tillgänglig till/från finska och isländska

2. Engelska

3. Vet inte

Webbomröstningen ligger i högerspalten av denna nätdagbok.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

PRESSMEDDELANDE                              Älvdalen den 8/12 2022                 

Historiskt boksläpp – 10 titlar på älvdalska släpps samtidig.
Vilket lyft för älvdalskan!

Aldrig tidigare har så många böcker skrivna på det unika språket älvdalska släppts samtidigt. Nyskrivna böcker och översatta böcker - den yngste författaren är 12 år och den äldsta 90 år.
Vid boksläppet utlovas också ett annat unikt släpp – en överraskning som kommer att glädja många, både unga och gamla.

Det Arvsfondsfinansierade projektet Wilum og Bellum är avslutat, men leveransen av böcker producerade inom projektet fortsätter. Direkt från tryckeriet har i dagarna flera pallar med böcker levererats till Älvdalen. Böcker med kända och okända karaktärer av kända och mindre kända författare. Vad sägs om Emil i Lönneberga och Mamma Mu på älvdalska, nyskrivna barnböcker av Verf Lena Egardt, en samlingsvolym med Björn Rehnströms små sagoböcker, en Antologi med texter skrivna av bland annat barn och ungdomar OCH den episka boken Alice i Underlandet?   

Illustrationerna till flera av böckerna är gjorda av älvdalsungdomar. Översättningen från svenska till älvdalska av exempelvis Emil i Lönneberga och Mamma Mu har Inga-Britt Peterson, 90 år, gjort. Emil Andersson, 20 år, ungdomssamordnare i Wilum og Bellum har korrekturläst och även Ulla Schütt, som jobbat i projektet, har gjort ett gediget arbete med bokproduktionen. Ett riktigt generationsöverskridande samarbete.

Ing-Marie Bergman, projektledare för Wilum og Bellum är strålande glad:

”Vilken litteraturskatt och vilket lyft för älvdalskan. Det är precis det här som behövs för att ett utrotningshotat språk ska ha en chans att överleva – böcker för barn och unga!”

Nu på söndag, i samband med biovisningen av den tecknade filmen Pelle Rumplos på älvdalska blir det boksläpp i biografens lokaler.

Varmt välkommen!

Dag: söndagen den 11 december 2022
Tid: cirka kl. 15.30 (direkt efter filmen)

Kontaktperson:  Ing-Marie Bergman, projektledare för Wilum og Bellum
Telefon: 070-670 54 17

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
E-post: ing-marie.bergman@alvdalen.se 

Gunnar Lund skriver på Facebook:

”Inte nog med att de demolerar svenskan, deras engelska är usel också. Cue kan betyda liten portion av bröd och/eller öl, men det är en föråldrad betydelse. Det kan också betyda en form av startsignal för något annat att börja, till exempel slutet av en replik signalerar starten på en annan inom teatern.

 

Hur någon har kunnat placeras i dessa skolor är dock en gåta för mig. Total inner security var ordet."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Namninsamlingen finns också utlagd här som komplement!

(Denna nätdagbok är lnuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag läste om ChatGPT i Björn Jefferys artikel ”Nya mjukvaran tar internet med storm” i Svenska Dagbladet idag och beslöt att ställa en enkel fråga till detta AI-program.

Jag ställde frågan: ”Vad är meningen med livet?”. Och fick svaret: ”Det är olika för olika människor.” Det är i och för sig sant, men helt nöjd med svaret är jag inte.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)