Direktlänk till inlägg 7 juni 2023

Behöver alla tala svenska?

”I Sverige talar vi svenska”, sade dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt. Det var inte riktigt sant, ens normativt, när yttrande fälldes. Det riktades till invandrare. ”Alla i Sverige behöver inte tala svenska”, säger nu den moderate ledarskribenten Karl Sigfrid (Svenska Dagbladet 6/6 2023). Det är däremot sant, också på ett normativt plan. Det riktas nämligen till andra slags invandrare.


De som inte behöver lära svenska är de redan högutbildade, enligt detta synsätt. Medan de som måste lära sig att tala svenska är de som saknar utbildning, för annars kommer de inte att kunna ta del av denna och få en plats på arbetsmarknaden. Invandrad underklass måste därför tvingas att lära sig vårt språk. Överklass och övre medelklass från främmande land bör slippa. Annars drabbas vi av kompetensförluster, enligt Sigfrid. De högutbildade, som har lättare att lära sig ett nytt språk än en analfabet från djungeln eller stäppen, ska få ett fribrev att anstränga sig mindre för att fungera i vårt samhälle.


Hur svårt kan det vara? Svenskar, som tar tjänst i Frankrike, Spanien, Tyskland, förutsätts nog lära sig att kommunicera på dessa inhemska språk, åtminstone elementärt. När svensken Hans Dalborg utsågs till vd för den finsk-svenska storbanken Nordea, tog han en intensivkurs i finska, och efter två veckor kunde han ge en tv-intervju på det språket. För inte länge sedan behärskade medlemmar av den internationella eliten ett flertal språk. Nu ska den nöja sig med engelskan, alltså i praktiken bli en- eller tvåspråkig. Är detta rimligt?


Det kan det inte vara. På kvalificerade yrkesmänniskor måste man kunna ställa krav, också på språklig kompetens och på vilja att lära. En utländsk läkare måste idag genomgå godkänt språkprov i svenska för att få arbeta i vårt land. I vår riksdag talas det uteslutande svenska, ibland stapplande, även av infödda svenskar. Men varför ska inte samma sak gälla för personer inom bankverksamhet, industri och högteknologi, som slår sig ned i vårt land? Också mångspråkighet måste kunna betraktas som en rikedom.


På motsvarande sätt bör givetvis infödda svenskar under utbildning, i unga år, uppmuntras att lära sig flera främmande språk, kanske tre stycken. Det är ingen orimlighet. Alla kanske inte uppnår en sådan status, men fler än idag borde. Kinesiska är ett språk, som skulle kunna attrahera många. Den som antar utmaningen har utan tvivel en fördel i sitt umgänge med kineser på alla nivåer. Bör vi inte se så också på gästarbetare i Sverige?


Anders Björnsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

 
 
Ingen bild

inga johansson

7 juni 2023 15:58

Från en tysk/österrikisk länk - här översatt till svenska:

Mer än 7000 språk talas över hela världen. Men i länder som Österrike och Tyskland är det en allmän sed att bara använda ett språk i skolan och varje dag, nämligen tyska. Ur ett globalt perspektiv är enspråkighet ett minoritetsfenomen. Således talar till exempel invånarna i Afrika och Asien, som utgör 75 procent av världens befolkning, vanligtvis minst två språk, oftast regionala och officiella språk. Flerspråkighet är ur en global synvinkel normalfallet.

http://esperantaretradio.blogspot.com/2023/06/plurlingveco-estas-io-normala.html

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 mars 08:00

Universitetsläraren rapporterar:   ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 08:00

Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska.   När...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 mars 12:00

Stefan Lindgren skriver på Facebook:   ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter.   Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 mars 13:00

I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis:   ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Mina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Tanken   Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i.   Klaga ej, att du v...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19
20
21
22
23
24 25
26
27
28 29 30
<<< Juni 2023 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards