Skälet anges vara språket: "Många väljer bort Tyskland p g a språket"!

Reflektion: Tyska är modersmål för ca 100 miljoner människor i tre länder och talas av betydligt fler. Tyska är således ett stort språk.

Här ser man tydligt faran med att allt fler tror att det går att klara sig med bara engelska - Engelskan har blivit ett mördarspråk som tränger undan andra språk.

Måtte historien ge dem fel - Det är faktiskt vi själva som avgör detta!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Norrtelje Tidning skrev den 25 oktober 2022:

”Den stora byggnaden längs med Estunavägen börjar allt mer likna en färdig skola. Men det blir inte Internationella engelska skolan, IES, som kommer öppna där. Det menar förvaltningsrätten som nu kommit med sin dom.

Förvaltningsrätten ger Skolinspektionen rätt i bedömningen att IES inte ska få öppna skolor i Norrtälje, Upplands-Bro, Huddinge och Göteborg.”

Artikeln i övrigt är låst.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kajsa Pehrsson, tidigare styrelseledamot och sekreterare i Språkförsvaret, har gått bort (1942-2023). Efter sig lämnar hon dottern Gertrud Kleberg. 

Portugisiska var ett språk som fångade Kajsas intresse i mitten av 1960-talet. På 1970-talet bodde hon några år i Portugal, och sedan mitten av 1980-talet var hon verksam som auktoriserad translator till och från portugisiska. Hon översatte både skönlitteratur och facktexter. ”Alexander och påfågeln” av Lygia Bojunga (Astrid Lindgren-pristagare 2004) och ”Sorgens ögon” av Ana Maria Machado är två brasilianska barnböcker som Kajsa översatte i början av 1980-talet. Även en bok på engelska har Kajsa översatt: ”Broar mellan kulturer” som är en språketnografisk studie av somaliska barns språksocialisation i hem och förskola. Hon översatte i stort sett alla sorters facktexter, men hennes specialitet var adoption, betyg/intyg och medicin.

Åren 2003-2004 undervisade hon vid Tolk- och Översättarinstitutet och ledde kursen i praktisk översättning portugisiska/svenska och svenska/portugisiska. Utöver sitt arbete som översättare var hon verksam som konsult inom internationellt biståndssamarbete för Sida och andra organisationer.

På Översättarcentrums webbplats kan man läsa hennes egen presentation: 

https://varldslitteratur.se/person/kajsa-pehrsson

Språkförsvarets styrelseordförande Per-Åke Lindbloms och Kajsas vägar möttes i Uppsala 1968-1970 och senare åter när hon blev medlem i Språkförsvaret. Själv lärde jag känna Kajsa först genom Språkförsvaret. Vi brukade samåka (hon körde) till Språkförsvarets styrelsemöten. Det var trevliga bilresor med stimulerande samtal.

Kajsa bodde i föräldrarnas hus i Huddinge omgiven av en lummig trädgård där hennes båda katter Brahms och Cleo trivdes. Hon hade hjärtat på rätta stället och hade öppnat sitt hem för en yngling från Afghanistan. Om somrarna var hon gärna på sommarstället i Värmland. Hon fortsatte att arbeta även efter pensionsåldern och kunde sitta och översätta till långt in på nätterna.

Sista gången jag träffade Kajsa var våren 2022 då hon hade flyttat till ett äldreboende i Sköndal. Jag hade med mig den ljusrosa pelargonian Mårbacka och semlor till henne från Språkförsvaret samt Ebbe Schöns senaste bok ”Gårdstomtens tårar”. 

När vi i Språkförsvarets styrelse nyligen nåddes av den sorgliga nyheten om Kajsas bortgång beställde vi en blomsterkrans till hennes begravning. På kortet som medföljer kransen står det: "Tack för fina insatser i Språkförsvaret". 

Christina Johansson

Styrelseledamot i Språkförsvaret 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Guldet blev till sand - Peter Jöback (Kristina från Duvemåla)

Söndagens svenskspråkiga dikt

Atlantis

Livssorlet forsar från staden,
tung är den välvande kampens musik.
Högt ur den dova kaskaden
stänker ibland som ett skrik.
- Här är det stilla,
här ligger vattnet
stilla i tigande vik.

Här är ödsligt och stilla,
här är det långt från det verkligas strand,
drömmarnas svävande villa
väves om vatten och land/
Luta ditt huvud
hit mot min skuldra,
se över relingens rand!

Tingen, som skymta på botten 
äro ej klippor och revlar och skär
- ser du de glänsande slotten,
ser du palatserna där?
Sagans Atlantis,
drömmens Atlantis,
världen, som sjönk, det är!

Skinande vita fasader
runt kring en skimrande marmorborg,
heliga stoder i rader,
gårdar och gator och torg!
Nu är det öde,
hän genom staden
vandrar dess minne i sorg.

Guldet fick makt att förtrycka,
rikmännens kast, en förnäm myriad,
stal millionernas lycka,
åt och drack och var glad,
vann sin förfinings 
segrar, och nöden
växte med segrarnas rad.

Så efter mäktiga öden
sjönk och förgicks Atlantidernas makt,
folket, som självt gav sig döden,
ligger i gravarna lagt.
Härligt begåvat,
sjunket, förfallet,
sist till sin undergång bragt!

Havet har prytt med koraller
dödsdrömmens stad, där de hänsovne bo.
Solljus likt stjärnskimmer faller
matt över gravarnas ro.
Algernas fibrer
grönskande näten
kring kolonnaderna sno.

En gång, ja en gång för oss ock
slocknandets kommande timme är satt.
En gång, ja en gång på oss ock
faller väl slummer och natt,
vagga väl vågor,
lyser väl solens
sken genom vågorna matt.

Staden, som sorlar från stranden,
står på en grund, som är lera och slam.
En gång går hav över landen,
går över städerna fram.
Över oss sorlar,
över oss gungar
folk av en främmande stam.

Gustaf Fröding

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Sspråkförsvaret)

Läste i pressen nyligen att skolledningen och  skolmyndigheterna nu försöker lösa konflikterna och problemen som hände på Internationella Engelska skolan/IES före jullovet. Samtidigt vill jag kommentera de privata friskolornas inklusive Internationella Engelska Skolans/IES språkval.

Engelska Skolan/IES och flera privata friskolor i Sverige har av någon anledning valt engelska som huvudspråk och första undervisningsspråk på skolorna. Varför? I svenska skolor ska alltid svenskan vara huvudspråk och första undervisningsspråk. Det är självklart. Svenskan är vårt modersmål och vårt officiella första språk. Givetvis ska även engelska undervisas på både kommunala skolor och friskolor men i mer normal omfattning. 

Dessutom bör alltid de större EU-språken som franska, tyska och italienska också ingå obligatoriskt i språkundervisningen. Det är EEC/EU: s grundarspråk på 1950-talet. Sedan tycker jag att det är märkligt att de privata friskolorna, inklusive IES, skattefinansieras med en så kallad "skolpeng". Det är vi skattebetalare som får betala för hela "kalaset".

Flera privata friskolor drivs även som aktiebolag, bland annat IES. Oftast hamnar då vinsterna hos utländska aktieägare. Det kan inte rekommenderas!

För ett par år sedan träffade jag en sympatisk mamma och hennes dotter på den brittiska Kanalön Jersey. Vi satt på ett utecafé i huvudorten St. Helier. Av en slump kom vi i samtal. Hennes dotter var ungefär i 15-16 års ålder. Därför började vi diskutera skillnaden mellan det engelska och svenska skolsystemet. 

De var överraskade att flera privata friskolor, inklusive IES, i Sverige har engelskan som huvudspråk och första undervisningsspråk på skolorna. "What!" blev svaret. "Men ni har väl svenska som modersmål, eller..?", frågade dottern. (Hon hade till och med hört ABBA på svenska en gång). "Det är helt rätt", svarade jag.

Det blev en mycket intressant och givande "fikapaus" i St. Helier på Jersey.

C-G Pernbring   

Helsingborg                                                                                      

(Insändaren publicerades den 10/2 2023 i tidningen Landskrona Direkt)

(Denna nätdagfbok är knyten till nätverket Språkförsvaret)

Liljestrand är ansvarig minister men kan inte ett jota om det officiella minoritetsspråket samiska, men desto mer om den icke-officiella engelskan.

Hon gjorde i princip allt för att få Internationella engelska skolan till sin kommun, Vallentuna, som ansvarig kommunpolitiker och ska enligt uppgift ha blivit jättearg när det hela gick i stöpet, trots att Liljestrand hade sockrat erbjudandet rejält.

Med politiker som Liljestrand behöver svenskan och de officiella minoritetsspråken inga fiender.

Medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vissa språk verkar svårare än andra. Betyder det att hjärnan hos människor som talar dessa språk är mer stimulerad? – frågeställare Maria Júlia, 14 år, São Lourenço, Brasilien

Är vissa språk svårare än andra? Är till exempel japanska svårare än engelska?

För att besvara frågan måste vi först och främst skilja mellan spädbarn som lär sig sitt första språk och barn eller vuxna som lär sig ett andra språk. För spädbarn som lär sig sitt första språk är inget språk svårare än ett annat. Alla spädbarn lär sig sitt första språk på ungefär samma tidsperiod. Detta beror på att det är naturligt för alla spädbarn att lära sig ett språk, precis som att lära sig att gå.

En bebis hjärna kommer till världen förberedd på att lära sig alla mänskliga språk som de hör talas runt omkring dem. Hjärnan får samma stimulans av att exponeras för vilket språk som helst, även om den anpassar sig till vissa egenskaper hos språket, t.ex specifika ljud. Det finns inga bevis för att vissa språk gör dig smartare.

Faktum är att spädbarn till och med kan tillägna sig två (eller flera) språk tillsammans om de hör dem regelbundet. Språken kan vara likartade, som portugisiska och spanska, eller mycket olika, som engelska och kinesiska - men barnets hjärna kan lära sig dem samtidigt.

Men det förändras om du redan talar ett språk och lär dig ett andra språk. Ett språk som är mycket annorlunda än det du redan kan, kommer att verka svårare än ett språk som är ganska likt ditt första språk.

Att lära sig ett andra språk

Om ditt förstaspråk till exempel är engelska kommer spanska ord som león för "lejon" eller sal för "salt" att vara lättare att lära sig än till exempel kinesiska shīzi och yán eller turkiska aslan och tuz.

För att göra engelska ord till plural brukar man lägga till -s eller -es, och detsamma gäller på spanska, så "leon" blir leones. Men på turkiska är "lejon" aslanlar, och på kinesiska finns det ingen skillnad mellan "lejon" och "lejon" alls. Det är främst skillnaden från ditt förstaspråk som kan göra ett annat språk "lättare" eller "svårare", inte själva språket.

Ju fler språk du kan, desto lättare är det att lära sig andra språk. Spädbarn som lär sig två språk samtidigt har ofta lättare att lära sig ett tredje eller fjärde språk när de blir äldre. Deras tvåspråkiga hjärnor förstår redan något om hur språk kan vara olika.

Forskare trodde tidigare att det fanns en gräns, runt 12-13 års ålder, efter vilken det var omöjligt att lära sig ett nytt språk helt och hållet. Nu vet vi att unga människor kan lära sig ett nytt språk under hela tonåren. Efter det blir det svårare – men inte omöjligt behärska ett nytt språk på en hög nivå.

Anledningen till att spädbarn är så duktiga på att lära sig språk är dock delvis att de har mer tid på sig att göra det. En tonårings hjärna eller en vuxens hjärna kan fortfarande vara tillräckligt flexibel för att lära sig ett nytt språk, men när människor blir äldre är de upptagna med skola, arbete och vänner. När spädbarn lär sig sitt första språk eller sina första språk, tillbringar de timmar varje dag med att öva.

Att läsa är annorlunda

Att förstå och tala ett språk är naturligt, men att lära sig läsa och skriva är en annan sak.

Läsning är inte något som hjärnan utvecklar automatiskt. Det måste faktiskt läras in. Och eftersom olika språk skrivs på olika sätt är det verkligen vettigt att säga att vissa språk är lättare att lära sig läsa än andra.

Barn som talar engelska eller franska tillbringar fler år i skolan med att lära sig läsa än barn som talar italienska eller finska. Detta beror på att det på italienska eller finska finns en nära överensstämmelse mellan skrivna bokstäver och talade ljud, medan det på engelska eller franska finns många komplikationer. Om du läser det här, känner du säkert redan till några av komplikationerna på engelska.

I vissa språk där skriftsystem uppfanns för länge sedan, särskilt i Asien, finns det andra komplikationer. Särskilt på kinesiska och japanska bygger skriftsystemen på separata symboler för ord eller delar av ord i stället för bokstäver som står för enskilda ljud. Att lära sig läsa dessa språk kan ta ännu längre tid. På vissa särskilda sätt kan alltså vissa språk vara svårare att lära sig än andra.

Antonella Sorace

Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation den 2 februari 2023

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)