Söndagens svenskspråkiga sång

Hars Åke Hermansson - Slåttervisa

Söndagens svenskspråkiga dikt

Augustikväll

När vita dimmor vältra sig bland hässjorna på äng

och åkerskäran skorrar på sin eviga refräng,

då vandra vi i ensamhet på tuvig mosses ren,

där just i dag bland tistlarna min skarpa lie ven.

Ur skogen stiger månen, röd och väldig som en sol.

I fjärran brummar forsen som en trumpen basfiol.

En fågel väcks av våra steg och korsar snabbt vår stråt.

Det lyser ifrån Kärna by och dansfolk drar ditåt. 

Mig är som skulle just i kväll till bröllopsdans vi gå.

Lysmaskarna vid vägen som kulörta eldar stå,

ett stjärnfall tänder då och då sin glimmande raket,

som visste jord och himmel re’n vår kära hemlighet.

I dag, i dag jag fick ditt ord, och kommer höst en gång,

då glimma ljusen vid vår fest den mörka natten lång;

då bär du i ditt svarta hår den gröna myrtenkrans,

och mot din egen faders gård dra skarorna till dans.

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Min fru och jag åker sedan mer än 30 år regelbundet med färjan från Tyskland till Sverige och tillbaka.

Tidigare fanns det matsedlar på både tyska och svenska i restaurangen på färjan mellan Kiel och Göteborg. Men 2022 ändrades detta. Nu finns matsedeln bara på engelska (se foto). Tydligen intresserar sig Stena Line inte för sina kunders behov. 

För mig är det oacceptabelt att en färja som går mellan Tyskland och Sverige inte har matsedlar på dessa länders språk! För personalen betyder det merarbete, då de måste översätta alla engelska kulinariska fackuttryck ”Cod Loin“, ”Strip Loin“ etcetera  till svenska eller tyska eftersom många kunder inte förstår matsedeln. 

Jag tänkte att det här kanske skulle intressera Språkförsvaret (om ni inte redan visste det).

Många hälsningar,

Frank Senftleben

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågor till de politiska partierna inför valrörelsen 2022

Avdelning A                      Språklagens ställning och användbarhet

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

Kristdemokraterna har inte föreslagit några förändringar av nuvarande språklag som vi tillsammans med övriga allianspartier införde.

B                                     Svenskans ställning i skolan

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?

Kristdemokraterna vill att förskolans läroplan ändras, så att det tydligt framkommer att barnens utveckling av det svenska språket ska prioriteras. Fokus bör vara på att barnen lär sig kommunicera på svenska. För de barn som inte besitter en acceptabel nivå i det svenska språket ska förskolan ha i uppdrag att särskilt prioritera språkfrämjande insatser.

För att inte riskera att stora grupper ska växa upp utan tillräckliga kunskaper i svenska språket vill Kristdemokraterna utreda barnomsorg på deltid för barn från fyra års ålder som sällan eller aldrig möter det svenska språket för att främja barnets språkutveckling.

Kristdemokraterna vill införa en klassikerlista. En lista med litterära verk – romaner, noveller, essäer, sagor, dikter, allt ifrån antiken till nutid – men också filmer och musik, som alla elever bör komma i kontakt med och tagit del av under sin skolgång. Det skulle bidra till att ge eleverna gemensamma referenspunkter, och skapa större förståelse för samhället. Klassikerlistans urval bör göras utifrån verkets litterära och språkliga kvaliteter samt dess kulturhistoriska betydelse. Klassiker listor bör appliceras för både grundskolan och gymnasieskolan.

3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

Vi har inga invändningar mot detta.

4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

Yrkesvux är en mycket framgångsrik utbildningsform i både att lära ut svenska och yrkeskunskaper. Språkutbildningen inom ordinarie sfi uppvisar inte samma goda resultat. Ett skäl till resultaten inom ordinarie sfi kan vara att de i huvudsak organiseras så att personen först lär sig enbart svenska under flera år och därefter kan börja på en reguljär utbildning.

Kristdemokraterna vill införa individanpassad sfi med baby under föräldraledigheten. Utbildningen bör vara obligatorisk.

Vidare försätts asylsökande i dag i en lång väntan på handläggning av sin asylansökan och en lång tid av ovisshet och passivitet som följd. Vi ser därför behovet av att från dag ett redan på asylboenden förlägga sfi.

Vi vill införa ett asylprogram som innebär ett krav på att en asylsökande som är över 18 år ska delta i 15 timmars sfi och 9 timmars samhällsorientering i veckan. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att avklarade eller pågående sfi-studier ska vara ett krav för att nyanlända ska vara berättigade försörjningsstöd eller annan ersättning.

Vi anser också att det behövs ökade krav på deltagande och resultat i sfi. Det ska inte räcka att bara delta och sitta av tid på lektionen. En person ska inte heller kunna tacka nej till ett erbjudet arbete med hänvisning till studier om personen i fråga efter ett antal månader inte påvisar studieresultat.

5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

Ett sätt att stärka integrationen i Sverige skulle vara att införa ett krav på godkänt språktest och samhällsorienteringsprov för medborgarskap. Det skulle betyda att den som vill ansöka om medborgarskap först ska ha uppnått en viss nivå av kunskap i svenska språket och samhällsorientering.

C                                     Svenskan som komplett, samhällsbärande språk (PIA)

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

Kristdemokraterna instämmer i att det är viktigt att svenskan har en stark ställning som vetenskapliga språk. Vi har dock inte tagit ställning kring några konkreta förslag inom området.

7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

Svenskan har en viktig roll som det samhällsbärande språk, vilket också är fastställt i språklagen. Samtidigt är det viktigt att de som verkar inom högskola och affärsvärlden har en bred språkkompetens för att fullt ut kunna arbeta och samverka internationellt utifrån sina kompetens- och verksamhetsområden.

D                                     Svenskans ställning i EU

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras?

Ja svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang och svenskans ställning som officiellt språk i EU ska, enligt språklagen, värnas.

Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Ja vi anser att regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i EU-sammanhang.

9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

Språkkunskaper ger nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter att kommunicera och en större förståelse för människor i andra länder. Med ökade språkkunskaper kan du kommunicera vid resor, studera i andra länder, vidga möjligheterna på arbetsmarknaden osv.

Kristdemokraterna menar att meritpoängen för moderna språk ska vara kvar vid gymnasieantagningen. Eleven själv ska inte, som idag, kunna välja bort moderna språk. Endast om eleven ser ut att inte klara av sin skolgång ska möjligheten för eleven att läsa extra svenska och engelska istället för moderna språk föreslås. Detta ska avgöras av lärare, inte av eleven själv. Svenska och engelska är kärnämnen som man måsta klara för att komma in på gymnasiet. 

10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?

Trots likheter i de nordiska språken så finns det skillnader som behöver överbryggas vid kontakter mellan länderna i offentliga sammanhang. Därför är engelska ett bra redskap för att alla deltagare i offentliga sammanhang förstår vad som sägs.  

E                                     Svenskan i media

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

TV-utbudet är inget som politiker ska påverka.

12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?

Public service har en väldigt viktig roll att spela vad gäller att tillhandahålla en allsidig och opartisk nyhetsverksamhet, som inte minst tillgodoser de särskilda behov som finns hos vissa målgrupper såsom barn och unga, personer med funktionsnedsättning och minoritetspråksgrupper. I public service uppdrag ingår också att stärka minoritetsspråken.

F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att svenska språket ska spela en stor roll vid namngivning av byggnader och verksamheter. Det är också viktigt att verksamheter har möjlighet att utgå från engelsk namngivning för att vara tillgängliga för turister.

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Vi har inga synpunkter på detta. Det skulle vara ogörligt eller rent av censur att bestämma vilken reklam företag får producera. Det är inte politikers uppgift.

G                                     Svenskans ställning i ert parti

15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?

Förstärkandet av det svenska språket är viktigt för Kristdemokraterna. Det är vitalt att svenska språket bevaras och värnas.

16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?

Kristdemokraternas kulturpolitiska talesperson (Roland Utbult) ansvarar för språkfrågor. Ansvaret över språk i skolan ligger hos Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson (Christian Carlsson).

10/6 2022

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

... enligt min personliga smak. Musik på svenska och  i princip ingen reklam.

Medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Intressant nyhetsartikel på Ängelholmssidan den 17 augusti.  Liss Böcker (C ) hävdar i slutspurten inför valet i september att Centerpartiet vill etablera en friskola i kommunal regi!

Är det ett försök att blidka moderaternas kommunalråd Robin Holmberg och moderaterna i Ängelholms kommun? Men kommunstyrelsen i Ängelholm har nu definitivt(?) skrinlagt planerna på den privata friskolan Internationella engelska skolan /IES.

Liss Böcker: ”Vi inser att när det gäller Internationella engelska skolan /IES så är det kört i diket (Sic!)

Därför vill Centerpartiet att kommunen i stället ska driva en internationell skola. Och det är ju positivt på många sätt.

Men vad betyder internationell för Liss Böcker? Som så många gånger förr används här Internationell som en synonym till engelsk.

I dagarna har vi exempelvis internationella (åtminstone europeiska) friidrottstävlingar i Tyskland. Där deltar inte bara England, eller hur?

Liss Böcker vill gärna också se engelska som första undervisningsspråk i en internationell kommunal skola i Sverige. Detta förstås i strid med den språklag som vi fick 2009.

I svenska skolor ska givetvis svenska alltid vara huvudspråk, vare sig man är invandrare eller infödd.

Vi är ju fortfarande medlemmar i EU. Varför då inte bredda våra kunskaper och ge våra ungdomar möjlighet att lära sig de betydligt större språken inom EU som tyska (90 miljoner) franska (70 miljoner) eller italienska (också cirka 70 miljoner). Det är de tre grundarspråken för nuvarande EU, anno dazumal.

Först då blir skolan riktigt internationell!

Engelskan däremot är inte något av de större EU-språken efter Brexit 2020.

Våra barn och ungdomar ska väl inte i framtiden behöva läsa Strindberg, Astrid Lindgren eller Ulf Lundell i engelsk översättning? Nej, det är dags att vidga vyerna och det är inte särskilt långt till Tyskland om Liss skulle vilja höra Europas största språk.

Arne Rubensson

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad/NST den 24/8 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet från språk och folkminnens swebbplats)

I Språkrådets valenkät har riksdagspartierna frågats ut om sin ståndpunkt i aktuella språkpolitiska frågor. Alla åtta riksdagspartier har besvarat enkäten och resultatet visar på enighet i vissa frågor och splittring i andra.

Rapporten kartlägger partiernas inställning till aktuella språkpolitiska frågor som främjande av svenska språket, de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk, men också på partiernas syn på engelskans roll i språksamhället, modersmålsundervisning, sfi, tolkhjälp för andraspråkstalare och språkkrav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.

Resultatet av enkäten redovisas i rapporten Riksdagspartiernas svar på språkpolitiska frågor– Språkrådets enkät inför riksdagsvalet 2022. Resultaten visar att riksdagspartierna är relativt ense om en del språkpolitiska frågor: främjandet av svenskan, de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk. I andra frågor är partierna mer splittrade; det gäller till exempel införandet av språkkrav för medborgarskap och främjandet av flerspråkighet bland människor med utländsk bakgrund.

Läs rapporten i sin helhet här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Många kommuner har på sin hemsida en flik ”Uppleva och göra”. Klickar man på denna flik kan man läsa om vad kommunen ifråga har att erbjuda inom kultur, natur, evenemang, motion m fl. Något trevligt för alla oberoende av preferens. Upplevelser erbjuds också av upplevelseindustrin som erbjuder ungefär samma saker som man hittar på kommunernas hemsidor.

Så långt innebär orden ”upplevelse” och ”uppleva” något positivt. Dessa ord kan kombineras med bl a ”hemsk”, ”otrevlig”. Då förmedlas något som den utsatte skulle ha velat vara utan.

Uppleva och upplevelse används tyvärr också i sammanhang där den som säger dem anser sig vara i överläge jämfört med den som tilltalas. Chefen för ett hotell kan svara om någon klagar på dålig service: Synd att du skulle uppleva det så. Hotellchefen har därmed flyttat fokus från att han mottagit ett klagomål till att det är fråga om vad den klagande upplevt. Genom att flytta fokus från den dåliga servicen till en fråga om den klagandes upplevelse har klagomålet avvisats. Överheten har talat.

Jag blev för en tid sedan tvungen att anlita sjukvården och blev då illa bemött. Sedan dess har jag försökt förmå ledningen för regionen att genom dialog be om ursäkt värd namnet och visa vad man tänker göra för att hindra att det upprepas. På goda grunder påstår jag att betydligt fler än jag har anledning att klaga.

Jag var  inlagd på sjukhus i två dygn men fick ingen mat, rena lögner skrevs mina journaler och i brev. I den korrespondens som jag under nu rätt lång tid haft med sjukvården i Dalarna har ordet ”uppleva” förekommit flera gånger. När jag explicit klagat på rena lögner om både det ena och det andra, bett att man ska vara varsam med vilka ord man använder och påpekat att jag inte fick någon mat har läkare m fl hos Region Dalarna använt sig av orden uppleva och upplevelser.

I ett e-brev som jag fick helt nyligen har en läkare bl a skrivit: ”Du har också om jag förstått det rätt berättat din upplevelse för några av cheferna i regionen.” Trots att jag om och om igen påtalat att det inte upplevelser det är fråga om utan att jag har framfört klagomål, klagomål som måste åtgärdas. Men icke. Överheten har talat. Den gör inga fel.

Dessa offentliganställda sätter sig över dem som behöver anlita sjukvården. Samtliga offentliganställda oavsett längd på utbildning är anställda i samhällets tjänst, de är alla tjänstemän som är avlönade av skattemedel och de är till för allmänheten. Var och en som vänder sig till någon offentlig förvaltning måste mötas av respekt, lyhördhet och ödmjukhet. Jag har, som väl är, mött många offentliganställda som varit kunniga inom sitt område och som bemött mig väl.

Tyvärr har jag alltför ofta mött läkare där bemötandet lämnar mycket att önska. Läkare är offentliganställa tjänstemän som alla undantagslöst måste visa respekt, lyhördhet och ödmjukhet i mötet med patienter.

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Duplantis fortsätter att förkovra sig i det svenska språket – se denna artikel !

Sunt förnuft

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)