Frågor till de politiska partierna inför valrörelsen 2022

Avdelning A                      Språklagens ställning och användbarhet

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

Kristdemokraterna har inte föreslagit några förändringar av nuvarande språklag som vi tillsammans med övriga allianspartier införde.

B                                     Svenskans ställning i skolan

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?

Kristdemokraterna vill att förskolans läroplan ändras, så att det tydligt framkommer att barnens utveckling av det svenska språket ska prioriteras. Fokus bör vara på att barnen lär sig kommunicera på svenska. För de barn som inte besitter en acceptabel nivå i det svenska språket ska förskolan ha i uppdrag att särskilt prioritera språkfrämjande insatser.

För att inte riskera att stora grupper ska växa upp utan tillräckliga kunskaper i svenska språket vill Kristdemokraterna utreda barnomsorg på deltid för barn från fyra års ålder som sällan eller aldrig möter det svenska språket för att främja barnets språkutveckling.

Kristdemokraterna vill införa en klassikerlista. En lista med litterära verk – romaner, noveller, essäer, sagor, dikter, allt ifrån antiken till nutid – men också filmer och musik, som alla elever bör komma i kontakt med och tagit del av under sin skolgång. Det skulle bidra till att ge eleverna gemensamma referenspunkter, och skapa större förståelse för samhället. Klassikerlistans urval bör göras utifrån verkets litterära och språkliga kvaliteter samt dess kulturhistoriska betydelse. Klassiker listor bör appliceras för både grundskolan och gymnasieskolan.

3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

Vi har inga invändningar mot detta.

4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

Yrkesvux är en mycket framgångsrik utbildningsform i både att lära ut svenska och yrkeskunskaper. Språkutbildningen inom ordinarie sfi uppvisar inte samma goda resultat. Ett skäl till resultaten inom ordinarie sfi kan vara att de i huvudsak organiseras så att personen först lär sig enbart svenska under flera år och därefter kan börja på en reguljär utbildning.

Kristdemokraterna vill införa individanpassad sfi med baby under föräldraledigheten. Utbildningen bör vara obligatorisk.

Vidare försätts asylsökande i dag i en lång väntan på handläggning av sin asylansökan och en lång tid av ovisshet och passivitet som följd. Vi ser därför behovet av att från dag ett redan på asylboenden förlägga sfi.

Vi vill införa ett asylprogram som innebär ett krav på att en asylsökande som är över 18 år ska delta i 15 timmars sfi och 9 timmars samhällsorientering i veckan. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att avklarade eller pågående sfi-studier ska vara ett krav för att nyanlända ska vara berättigade försörjningsstöd eller annan ersättning.

Vi anser också att det behövs ökade krav på deltagande och resultat i sfi. Det ska inte räcka att bara delta och sitta av tid på lektionen. En person ska inte heller kunna tacka nej till ett erbjudet arbete med hänvisning till studier om personen i fråga efter ett antal månader inte påvisar studieresultat.

5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

Ett sätt att stärka integrationen i Sverige skulle vara att införa ett krav på godkänt språktest och samhällsorienteringsprov för medborgarskap. Det skulle betyda att den som vill ansöka om medborgarskap först ska ha uppnått en viss nivå av kunskap i svenska språket och samhällsorientering.

C                                     Svenskan som komplett, samhällsbärande språk (PIA)

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

Kristdemokraterna instämmer i att det är viktigt att svenskan har en stark ställning som vetenskapliga språk. Vi har dock inte tagit ställning kring några konkreta förslag inom området.

7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

Svenskan har en viktig roll som det samhällsbärande språk, vilket också är fastställt i språklagen. Samtidigt är det viktigt att de som verkar inom högskola och affärsvärlden har en bred språkkompetens för att fullt ut kunna arbeta och samverka internationellt utifrån sina kompetens- och verksamhetsområden.

D                                     Svenskans ställning i EU

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras?

Ja svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang och svenskans ställning som officiellt språk i EU ska, enligt språklagen, värnas.

Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Ja vi anser att regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i EU-sammanhang.

9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

Språkkunskaper ger nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter att kommunicera och en större förståelse för människor i andra länder. Med ökade språkkunskaper kan du kommunicera vid resor, studera i andra länder, vidga möjligheterna på arbetsmarknaden osv.

Kristdemokraterna menar att meritpoängen för moderna språk ska vara kvar vid gymnasieantagningen. Eleven själv ska inte, som idag, kunna välja bort moderna språk. Endast om eleven ser ut att inte klara av sin skolgång ska möjligheten för eleven att läsa extra svenska och engelska istället för moderna språk föreslås. Detta ska avgöras av lärare, inte av eleven själv. Svenska och engelska är kärnämnen som man måsta klara för att komma in på gymnasiet. 

10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?

Trots likheter i de nordiska språken så finns det skillnader som behöver överbryggas vid kontakter mellan länderna i offentliga sammanhang. Därför är engelska ett bra redskap för att alla deltagare i offentliga sammanhang förstår vad som sägs.  

E                                     Svenskan i media

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

TV-utbudet är inget som politiker ska påverka.

12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?

Public service har en väldigt viktig roll att spela vad gäller att tillhandahålla en allsidig och opartisk nyhetsverksamhet, som inte minst tillgodoser de särskilda behov som finns hos vissa målgrupper såsom barn och unga, personer med funktionsnedsättning och minoritetspråksgrupper. I public service uppdrag ingår också att stärka minoritetsspråken.

F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att svenska språket ska spela en stor roll vid namngivning av byggnader och verksamheter. Det är också viktigt att verksamheter har möjlighet att utgå från engelsk namngivning för att vara tillgängliga för turister.

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Vi har inga synpunkter på detta. Det skulle vara ogörligt eller rent av censur att bestämma vilken reklam företag får producera. Det är inte politikers uppgift.

G                                     Svenskans ställning i ert parti

15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?

Förstärkandet av det svenska språket är viktigt för Kristdemokraterna. Det är vitalt att svenska språket bevaras och värnas.

16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?

Kristdemokraternas kulturpolitiska talesperson (Roland Utbult) ansvarar för språkfrågor. Ansvaret över språk i skolan ligger hos Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson (Christian Carlsson).

10/6 2022

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...