Med anledning av att DN hade utsett henne till Årets stilist, intervjuades  Anna-Lena Laurén idag i samma tidning:

”Språket ska inte bara vara begripligt och tillgängligt, det ska också vara korrekt. Mig får man rätta om jag gör fel. Jag tycker att det finns lite av en inställning att man inte ska rätta för mycket, men det är ju det enda sättet att skriva bättre. Vi gör ju alla fel och det är därför man rättar. Jag vill bli en bättre skribent själv och då vill jag bli rättad.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag förra veckan, vecka 20, passerade Hägerstenshamnens skola, där elever från förskoleklassen till och med årskurs 6 går, såg jag en affisch på stängslet som fick mig att haja till: ”Sveriges skolor - RUN the world”. Eftersom jag i hög grad irriterar mig på all engelska i det offentliga rummet tog jag ett kort på affischen för att skriva om den. ”Run the world” betyder ”styra världen”. Ska Sveriges skolor med sina fejkade PISA-resultat styra världen? När jag googlade på detta insåg jag att det handlade om att springa jorden runt, det vill säga ”Run around the world”: 

”I en tid när vi inte tar oss ut i världen fysiskt samlas Sveriges skolor och går/lunkar/rullar/springer jorden runt tillsammans.

Vi gör det tillsammans men alla på sin egen skola.

Alla skolor som vill var[a] med på resan jorden runt mäter upp en slinga på skolgård[en] (tex [t.ex.] 100 meter) och samlar så många varv som möjligt under vecka 20 (den 17-21 maj). Gå/lunka/rulla/spring på raster, rörelsepauser, idrotten mm [m.m.]. 

Klassens totala antal varv summeras och skickas till skolans samordnare som skickar det [resultatet] vidare till rudolf.carneholm@edu.Stockholm.se. 

Skolornas framgång summeras och visualisera[r]s på en karta över jorden hur långt vi tillsammans kommer dag för dag.

Följ den löpande uppdatering[en] på Instakontot: #Sverigesskolorrunttheworld.

Vi gör det för ökad rörelse. För att det är kul att göra något tillsammans. För att uppmärksamma att tillsammans kan vi ta oss hur lång[t] som helst.

Anmäl er till Rulle Carneholm:

Tel: 0734338330

Mejl: rudolf.carneholm@edu.Stockholm.se

Vänligen [Vänliga] hälsningar i Hägersten/Liljeholmen och Spring i benen”

Ett lovvärt initiativ, eftersom rörelse är mycket viktigt, men varför har projektet ett engelskt namn? Varför inte kalla det för ”Jorden runt” eller något liknande? Engelskan är en ytterst invasiv växt i den svenska hagen, och den påverkar tyvärr tveklöst svenskan negativt.

http://pedagogblogg.stockholm.se/spring-i-benen/wp-content/uploads/sites/106/2021/04/Run-the-world-Sverige.pdf

https://runnersworld.se/sveriges-skolor-springer-runt-jorden/

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I år bröts verkligen den språkliga enfalden i den internationella Melodifestivalen. Etta, två och trea kom länder som sjöng på egna nationella språk.

1. Italien

2. Frankrike

3. Schweiz

Även i övrigt syntes ett flertal låttitlar som skvallrade om en flerspråkig tävling. När ska vi i Sverige inse att "ärans och hjältarnas språk" fungerar alldeles utmärkt att sjunga på, även i internationella sammanhang!?

Vi har tidigare vunnit flera gånger då vi har sjungit på svenska - det är dags igen!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Thomas Di Leva - Vem ska jag tro på? 

Söndagens svenskspråkiga dikt

I Annorlunda

I Annorlunda

där är fyrkanter runda

där har ringar fyra kanter

där är glasbitar diamanter

där har de flintskalliga lockar

där niger pojkar, flickor bockar,

men annars är det mesta bara

som det brukar vara.

I Annorlunda 

där kan man se och blunda

där är fula flickor sköna

där är röda rosor gröna

där skiner solen hela natten

där kan man torka sig i vatten,

men annars är det mesta bara

som det brukar vara.

I Annorlunda

där är sjuka sunda

där är alla gubbar unga

där är bomullstussar tunga

där betar bilarna på ängen

där seglar båtarna i sängen,

men annars är det mesta bara

som det brukar vara.

I Annorlunda

där är djupa sjöar grunda

där är alla kurvor raka

där kallas framåt för tillbaka

där får man pengar när man handlar

där kallas russinen för mandlar,

men annars är det mesta bara

som det brukar vara.

Lennart Hellsing

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Oavsett vad man tycker om friskolesystemet, går det inte förneka att det är själva förutsättningen för uppkomsten av engelskspråkiga friskolor, som Internationella Engelska Skolan och flera liknande.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hur kan det komma sig att det ska vara engelska namn på de olika planerade aktiviteterna på Drottninghög? Vi lever i Sverige och då ska namnen enligt mig vara följande: Trädgården, köket och marknadsplatsen eller marknaden och inte de engelska motsvarigheterna.

Jag vill ha bort "svengelskan" i språket, det utarmar och i Helsingborgs Dagblad den 15/5 larmar dessutom skolledaren Ingrid Olsson om att språket bara blir torftigare och torftigare.

Varför ska Helsingborgs kommun bidra till detta? Nej, fram för mer svenska!

Lena

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad 20/5 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”– Eg synest norsk er eit kleint språk nokre gongar, ler Marta Aspehaug så øyrepynten ristar.

Den baggy kledde 17-åringen har to norske foreldre. Likevel pratar ålesundsjenta engelsk store delar av dagen.

Med venninnene sine.

Som også er norsktalande.

Eller med framande ho treff i sosiale medium. Som også er norske. Ingen av ungdomane stussar på at Marta helst vil snakke engelsk.

Men det finst dei som meiner følgjene blir alvorlege.”

Läs vidare här!

Hur utbrett är samma fenomen i Sverige?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Hade jag vetat vad offside heter på engelska hade jag sagt det till domaren!"

Kjell Svensson, hockeymålvakt i Södertälje och Tre kronor

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)