Den frågan diskuteras i denna artikel på Institutet för språk och folkminnens webbplats:

”Att uppge ett exakt antal dialekter är inte möjligt. En orsak till det är att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en annan slutar. Tydligare gränser finns det däremot för de språkdrag som dialekterna består av.

Varje dialektord har till exempel sin utbredning, uttalet av olika språkljud har sin och så vidare. Men utbredningen för dessa språkdrag sammanfaller sällan, vilket gör att det är svårt att dra gränser mellan enskilda dialekter.”

Läs vidare här! Besök också Språkförsvarets sektion med artiklar om dialekter!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag fick detta mejl i morse från Björn I. Ohlson, som är en uppmärksam läsare:

”Jag är litet dum; det måste jag erkänna – men ändå.  Helsida med stor grön yta och texten ’Probably the first thing that comes to mind’ och en liten vit yta ’Alkohol är beroendeframkallande’ (förvisso sant, men…)

Kan väl inte tolkas på annat sätt än att DN vill slå ett slag för nykterhet. Någon annonsör anges inte, och varför skall denna nykterhetsuppmaning (?) riktas till personer som händelsevis förstår engelska? Så det kan bli …”

Själv missade jag denna helsidesannons – också märkligt. Det skulle inte förvåna mig om vi i morgon får veta vem eller vilka som står bakom denna anonyma annons. Det kan till och med vara Systembolaget, vars reklambyrå har hittat på ett nytt sätt att dra till sig uppmärksamhet!

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidningen Land tar i denna artikel upp tio ortnamnsdelar; i de flesta fall är det fråga om ändelser, efterled. Det gäller namndelar som – ed, – hult, – löv, – måla, – red (– ryd, – röd), –rum, – sele, – tuna, – vi och – ånger. Vad betyder dessa namndelar ursprungligen?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Institutet för språk och folkminnen skriver på sin webbplats:

"De uttrycksfulla figurerna har blivit ett självklart inslag i sociala medier, SMS och Oxford Dictionary. Idag firas den internationella emoji-dagen."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Google har förbättrat sin översättningstjänst, Google Översätt (Google Translate), enligt denna artikel. Det tidigare systemet tog mening efter mening och översatte enskilda ord:

”Men i slutet på förra året började bolaget ändra på systemet. Nu ser man på hela meningen som en enhet och översätter den beroende på sammanhanget.

Fast framför allt handlar det om att införa en teknik som gör det möjligt för datorerna att lära efterhand och förstå sammanhang som de aldrig tidigare stött på.

– Det handlar om att datorerna analyserar stora mängder data, hittar mönster och lär sig från dem. Systemet lär sig dessutom över tiden ju mer det används, säger Anna Ukhanova som är en av Googles experter på maskininlärning.”

Den nya tekniken används nu för 40, inklusive svenska, av de 103 språk som Google Översätt hanterar.

Peter Pierrou

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På webbplatsen Spindelögat publicerar Maria Hellqvist regelbundet ordförklaringar i serien "Bokstavligt målat".  Bildtexten lyder:

"Änder är tuffa fåglar som oftast kan klara sig ur de mest knepiga situationer. Men ibland kan även de bästa av änder hamna i andnöd."

Förmodligen skulle inte ordförklaringen fungera i en Sfi-klass, men Maria Hellqvist teckningar visar hur man kan leka med svenska språket.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Tavlan har ursprungligen målats av Pieter Bruegel den äldre)

Wikipedia skriver: "Babels torn i Bibeln har ofta tolkats som en symbol för mänskligt övermod och försyndelse mot Gud. Försöket att bygga ett torn ända upp i himlen har ansetts ha bestraffats med språkförbistringen, uppdelningen i olika tungomål, så att alla människor inte längre kunde förstå varandra."

Men är mångspråkighet verkligen ett straff? Bejakas inte mångfald i såväl djur- som växtvärlden? Tänk om det bara funnes en djur- eller växtart i världen?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Observatör

(Texten är hämtad från Faktablad om Europeiska unionen/Språkpolitiken)

”Mål

EU:s språkpolitik grundas på respekt för den språkliga mångfalden i alla medlemsstater och på skapande av en interkulturell dialog inom hela EU. För att praktiskt omsätta begreppet ömsesidig respekt främjar EU undervisning i och inlärning av främmande språk och alla medborgares rörlighet genom särskilda utbildnings- och yrkesutbildningsprogram. Kunskaper i främmande språk betraktas som en av de basfärdigheter som alla EU-medborgare bör tillägna sig för att förbättra sina utbildnings- och anställningsmöjligheter. EU stöder därför tanken att varje unionsmedborgare utöver sitt modersmål ska behärska ytterligare två språk (COM(2008)0566). EU arbetar även med medlemsstaterna för att skydda minoriteter, med utgångspunkt i Europarådets europeiska stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.

I den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) betraktas språk som en grundläggande merit inom utbildningen, som en följd av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om flerspråkighet och utveckling av språkkunskaper[3].

Sedan 2001 firas dessutom den 26 september som Europeiska språkdagen i syfte att öka medvetenheten om de många olika språk som finns i Europa. Europaparlamentet har antagit en fullvärdig flerspråkspolitik, där alla EU:s språk anses lika viktiga. Alla parlamentsdokument översätts till EU:s samtliga officiella språk, och varje ledamot av Europaparlamentet har rätt att tala på det officiella språk han eller hon väljer.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbopk är knuten till nätverket Språkförsvaret)