Snart är 2022 års nyordslista från Språktidningen och Språkrådet här! Klockan 7 den 27 december skickas listan ut till medierna tillsammans med ett pressmeddelande. Hela nyordslistan publiceras samtidigt på Språktidningens respektive Språkrådets webbplatser: spraktidningen.se och isof.se.

Vill du ha information om nyordslistan i förväg kan du höra av dig till någon av nedanstående kontaktpersoner. Innehållet får inte publiceras i någon form före klockan 7 den 27 december.

Kontaktpersoner:
Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@isof.se
073-558 60 60

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Angående: HD granskar Engelska skolan i Landskrona i HD den 12/12 2022)

Det verkar finnas stora problem bland föräldrar, elever och skolledning på IES i Landskrona. Jag har väldigt svårt att utifrån ett tidningsreportage kommentera dessa problem och stridigheter. Som tidningsläsare känner jag inte heller till hela bakgrunden till bråken. Däremot vill jag kommentera de privata friskolornas inklusive Internationella Engelska Skolans språkval.

Engelska Skolan/IES och flera privata friskolor i Sverige har av någon anledning valt engelska som huvudspråk och första undervisningsspråk på skolorna. Varför? I svenska skolor ska alltid svenskan vara huvudspråk och första undervisningsspråk. Det är självklart. Svenskan är vårt modersmål och vårt officiella första språk. 

Givetvis ska även engelska undervisas på både kommunala skolor och friskolor men i mer normal omfattning. 

Dessutom bör alltid de större EU-språken som franska, tyska och italienska/spanska också ingå obligatoriskt i språkundervisningen. 

Sedan tycker jag att det är märkligt att de privata friskolorna, inklusive IES, skattefinansieras med en så kallad "skolpeng". Det är vi skattebetalare som får betala för hela "kalaset". Flera privata friskolor drivs även som aktiebolag, bland annat IES. Oftast hamnar då vinsterna hos utländska aktieägare. 

För ett par år sedan träffade jag en sympatisk mamma och hennes dotter på den brittiska Kanalön Jersey. Vi satt på ett utecafé i huvudorten St. Helier. Av en slump kom vi i samtal. Hennes dotter var ungefär i 15-16 års ålder. Därför började vi diskutera skillnaden mellan det engelska och svenska skolsystemet. 

De var väldigt överraskade att flera privata friskolor, inklusive IES, i Sverige har engelskan som huvudspråk och första undervisningsspråk. "What!" blev svaret. "Men ni har väl svenska som modersmål, eller..?" frågade dottern. (Hon hade till och med hört ABBA på svenska en gång). "Det stämmer vad du säger", sade jag.

Det blev en intressant och givande kortare "fikapaus" på Jersey.

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                                             

Helsingborg     

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                                                                                                           

Jag ställde frågan till AI-programmet ChatGPT och fick följande svar:

”Det är svårt att säga om svenska språket är hotat av engelskan eftersom det är en komplex fråga. Visserligen används engelska ofta som ett internationellt språk för kommunikation, men det betyder inte nödvändigtvis att svenska hotas. Svenska är fortfarande ett mycket viktigt språk i Sverige, och det finns många som är stolta över att tala och bevara det. Det är viktigt att alla får möjlighet att lära sig och använda svenska, och det finns många organisationer och initiativ som arbetar för att stärka och bevara svenska språket.”

Svaret är diplomatiskt, men inte så dumt. Programmet har rätt i att ”det finns många organisationer och initiativ som arbetar för att stärka och bevara svenska språket”.

Jag tänkte skriva en följdfråga: ”Du känner alltså till Språkförsvaret här i Sverige”. Men servern var överbelastad kl. 21:06 den 14 december. Jag återkommer med frågan.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Helsingborgs Dagblad) 

”Över 20 personer har valt att lämna Internationella engelska skolan i Landskrona det senaste året. Många i protest mot rektorns ledarstil. Kritik tystas ner och källor efterforskas, enligt uppgifter till tidningen.

Rektor Alma Fazlic medger att det har varit ett besvärligt år med utbrett missnöje. Men hon anser att problemen redan fanns när hon tillträdde.

– Det tar tid att förändra, säger hon.”

Resten av texten ligger bakom en betalmur.

(Denna nä'tdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Konjunkturinstitutet annonserar just nu tre nya böcker. På pärmsidorna står titlarna  så här:

1. Miljö

ekonomi

2. Konjunktur

barometern  

3. Konjunktur

läget

Bindestreck har permitterats. Engelsk-influerad särskrivning slår till på olika sätt. Grundläggande språkkunskap förtvinar.

Jag får numera min pension från

PENSIONS

MYNDIGHETEN

Andra ett-ordsmyndigheter har också blivit två- eller till och med tre-ordsmyndigheter.

Jag tittar ibland på inlägg på Facebook. Särskrivningar och stavfel är legio. Skribenterna är tydligen vuxna människor med svenska namn. Ingen bryr sig. Förfallet är här för att stanna.

Lars Nordberg

Tämligen uppgiven

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!".  Enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.

Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: Webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.  Språkförsvaret har gett ut flera antologier,  senast ”Språkbytesexperimentet i svensk skola – engelska till varje pris?” – ISBN 978-91-519-6917-6. Den kan beställas direkt från sprakforsvaret@yahoo.se för 120 kr – frakt i vanligt brev för 4 frimärken eller i förpackning för 63 kr tillkommer. Medlemmar har rabatt. Antologin kan givetvis också beställas från internetbokhandlarna eller inhandlas i en välsorterad fysisk bokhandel.

Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom  programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor – 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS. Medlemskap i Språkförsvaret kräver inte aktivitet, men vi uppmuntrar till aktivitet. Det är poängen med en gräsrotsorganisation.

Du kan naturligtvis sätta in mer än 200 kr, om du vill. Medlemsavgiften gäller per kalenderår (1/1 - 31/12). Skriv samtidigt till Språkförsvaret  och berätta vad insättningen avser och också gärna lite om dig själv. Om du inte har tillgång till e-post, ange kontaktuppgifter på inbetalningskortet eller till någon av kontaktpersonerna – se ”Kontakt”. Vi kommunicerar internt huvudsakligen genom e-post. Som medlem kan du vara med om att utarbeta vår språkpolitik och delta i våra interna diskussioner.

Du kan självfallet också skänka ett ekonomiskt bidrag till Språkförsvaret för att hjälpa oss att utveckla verksamheten. Om du vill veta mer i detalj hur vi tänker använda pengarna, kan du kontakta Språkförsvaret ! Alla bidrag är välkomna.

Om du inte väljer att bli medlem, kan du ändå följa vår verksamhet genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev, bevaka de senaste uppdateringarna liksom vår nätdagbok.

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

             sprakforsvaret@yahoo.se

Kontaktpersoner:

Ann Etzler – tel: 076 5678268

Christer Janson - tel:070 3093932

Olle Käll - tel: 070 4022682

Per-Åke Lindblom - tel: 08 7602302 – 070 7782302                                           
                                           Arne Rubensson - tel: 070 5355501

Sedan 2014 har Språkförsvaret – med undantag för coronapandemin – varje år delat ut två priser.

Det ena priset, ”Årets anglofån”, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande sätt.

Det andra priset, ”Språkförsvarets pris”, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en hedersbetygelse betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.

Från och med 2014 och fram till 2019 har följande utnämnts till Årets anglofån: Stockholms stad, Tele2, SVT, PostNord och Internationella engelska skolan. Följande har under samma tid förärats Språkförsvarets pris, ett hederspris: Pehr G Gyllenhammar, Anders Q Björkman, Theodor Kallifatides, Björn Ranelid och Terminologicentrum (TNC). Språkförsvarets pris till Fredrik Lindström och Årets anglofån till Stefan Löfven 2020 delades ut först på årsmötet 2022.

Nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 31 december. Priset avser alltså insatser under 2022. Därefter väljer Språkförsvarets styrelse ut fem kandidater från vardera kategorin; Språkförsvarets medlemmar röstar sedan under januari 2023 fram en vinnare bland dessa kandidater. Skriv också gärna ett förslag till motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen. Omröstningen är alltså endast intern, eftersom det skulle bli svårt att kontrollera icke-medlemmars identitet vid omröstning.  Prisutdelningen sker på årsmötet i mars 2023.

Idén till dessa priser har vi hämtat från Verein Deutsche Sprache och Modersmål-Selskabet.

Nomineringar kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller om du inte har tillgång till e-post: Olle Käll, Myggdansv. 4C, 80269 Gävle. Du kan också nominera en kandidat i kommentarsfältet, gärna också med en motivering.

Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

Det danska Modersmålselskabets ovanligt digra utgåva 2022 behandlar en grupp författare som under de senaste åren äntligen fått en välförtjänt uppskattning och uppmärksamhet: Översättarna.

Att förvandla en text, om det inte handlar om en enkel instruktion som ”Rökning förbjuden”  ställer krav som man kanske inte dagligdags tänker på. När vi läser nobelprisade författare eller författare som skulle kunna ingå i en svensk kanon, en bok som de flesta av oss har ett förhållande till, som exempelvis ”Brott och straff”, ”Den gamle och havet”, ”Ringaren i Notre Dame”, eller ”Den fula ankungen”, tänker vi vanligtvis inte att det står en översättare mellan oss och originalet.

I denna antologi från Modersmålselskabet möter vi hela 27 författares funderingar över problem och glädjeämnen vid överförandet av en text från ett språk i en annan kulturkrets till vårt eget språk så att upplevelsen blir så fullskalig och rik som möjligt.

Men är det ens möjligt att översätta från ett språk till ett annat? Att översätta, som på medeltidslatin heter translatare betyder i sin ursprungliga form föra över. Att föra över en text från det ena språket till det andra. Det låter väldigt enkelt, men vänta tills jag har förklarat, som den gamle löjtnanten sade.

De amerikanska språkforskarna Sapir-Whorf menade att ett språk är bundet till ett lands kultur där det talas och kan alltså inte fungera på samma premisser andra språk och drog slutsatsen att eftersom språket är bundet till kulturen skulle en text på ett annat språk vara fyllt med brister och i princip omöjligt.  Det handlar om mera än att översätta ord; tonen, musiken, rytmen, spelet i språket är minst lika viktigt att få fram. Susanne Bernstein menar dock att översättandet inte ska beskrivas som något hokuspokus, men att översättarens intuition, engagemang, lek och tålamod ät ovärderligt för översättningens kvalitet.

Niels Brunse berör ett särskilt område i översättarens värld: dialekter i översättningar. I Thomas Manns Buddenbrooks spelar författaren mellan olika stilnivåer och dialekter och hur ska nu detta förmedlas till ett språk som danska där dialekterna har en annan historia och en annan social betydelse?  Just Buddenbrooks har blivit översatt två gånger tidigare och nu står Brunse inför uppgiften att göra den tillgänglig för den moderna läsaren. Det gäller inte bara att förstå meningen, det gäller också att förstå orkestreringen, stilen eller vad man nu ska kalla det. Hur översätter man en talare från Bayern till danska förhållanden? Är det bondaktigt? Är det ett förnämt sätt att tala. Och hur ska man behandla partier med plattyska som ju inte har någon motsvarighet i danska? På vilket sätt ska det avvika i det översatta språket?

Viggo Hjörnsager Pedersen belyser hur HC Andersen har blivit översatt till engelska. I de första översättningarna användes en tysk översättning. Förutom de missar som då förstås uppstår tar han också upp begreppet politisk korrekthet som avhandlas särskilt inom den anglosaxiska kulturvärlden med hänsyn till ras och kön. Ordet svart magi har då översatts, för att inte väcka anstöt, med bad magic och i sagan om Näktergalen omtalas inte kejsaren som kines för att inte väcka anstöt.

I det nära och svåra språket: svenska, ställer Anne Marie Bjerg frågan om det verkligen är nödvändigt att översätta svensk skönlitteratur till danska? Med lite god vilja kan man väl läsa en roman på broderspråket? Bjerg betonar vikten av att vi försöker förstå varandra, precis som HC Andersen säger och att vi visar god vilja. Med det sagt visar hon ändå på skillnader som uppstår genom olika geografi, klimat, historia och sociala och kulturella omständigheter. Samma ord på de två språken kan ha olika nyansskillnader eller betyda något helt annat. De två språken innehåller massor av fallgropar som man kan skratta åt. Jag  har själv både blivit översatt och försökt översätta från danska och norska och har insyn i svårigheterna. Både vanskligt och spörsmål är ord som ju finns på svenska, men orden har en helt annan stilnivå än den mycket vardagligare nivån i norska och danska. Som översättare, säger Bjerg, kan man inte överföra en verklighet till en annan, man får nöja sig med orden. Men häri ligger också utmaningen, nämligen att skapa en text som litterärt och stilistiskt är lika på de båda språken. Vägen från det ena språket och den verklighet som ordet kommer ifrån är en process i många steg som kan vara svår att redogöra för. När hon träffade Göran Tunström vars romaner hon har översatt sa Tunström: jag vet att det heter flöde på danska, men det är grädde.

Jean Renaud översätter från danska till franska: Översättaren är först och främst en förmedlare mellan två kulturer, ett sätt att leva, tänka och känna. Översättningen är då också ett personligt sätt att läsa en författare och där översättarens subjektivitet framträder. Översättarens egen känsla verkar som ett slags filter som gör att en viss rytm och kulturell konnotation visar sig. Man ska förstås inte misstolka originalet men inte heller förvirra läsaren med, i det här fallet, ett obegripligt danskt sammanhang. Översättaren är en sorts alkemist som bör ge den översatta texten liv och rytm. Annars är det en dålig översättning.

Naturen är ett bra exempel som i hela Norden betyder så mycket känslomässigt men som inte alls har samma betydelse på franska där ljus och mörker, dagarnas längd och skymningsmörkret uppfattas annorlunda. Dessutom finns här förstås en mängd idiomatiska och semantiska problem som man måste ta ställning till. De så kallade pseudoverben blir svåra att handskas med. När vi säger att han sitter och läser eller ligger och sover så bryr sig fransmannen inte om ligga eller sitta utan betonar bara huvudverbet. I översättningen måste man då utelämna dessa verb och i stället se hur man uttrycker sig på franska.

Meds Buchert Eskildsen som översätter från ryska gör en elegant och genomträngande analys av typologiska skillnader mellan språken och ger genomlysande och tydliga exempel på strukturella skillnader och hur man kan och bör hantera dessa problem. En intressant iakttagelse är hur man på ryska använder ren imperativ medan vi i de nordiska språken hellre använder omskrivningar med verbet kunna, som då inte har någon funktion av undran om förmåga. Kan du öppna fönstret? Betyder ju i själva verket, jag vill att du öppna fönstret.

Ellen Wulf översätter från arabiska och redogör på ett förklarande sätt om skillnader i arabiska där den klassiska arabiska som finns i Koranen på ett märkbart sätt skiljer sig från den folkliga arabiska som vi finner i Tusen och en natt. Hon betonar därför vikten av att definiera textens karaktär och sin egen hållning till den innan man påbörjar översättningsarbetet. Två översättningar av samma text kan skilja sig avsevärt och en neutral översättning existerar helt enkelt inte. ”Översättaren är ingen robot, utan ett barn av sin tid och kultur, vilket alltid smittar av sig på texten.”

Jag har här bara redogjort för några exempel ur Modersmålselskabets innehållsrika volym, där också Roman Jacobssons ofta citerade uttalande finns. ”På mitt eget språk säger jag vad jag vill, på ett främmande språk säger jag vad jag kan.”

Med detta och som en hyllning till alla dessa hårt arbetande entusiaster passar ändå översättaren tillika den välkända författaren Klaus Rifbergs ord hoppfulla: ”Man kan som sagt inte översätta dikter, men vad härligt det är ändå att någon som kan, ändå gör det.”

Arne Rubensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)