Söndagens svenskspråkiga sång

Johan Eriksson och Jan Hars - För kärlekens skull

Söndagens svenskspråkiga dikt

Arioso

Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans
har alla tågen gått och klockorna stannat:
någonstans inom oss är vi alltid här och nu,

är vi alltid du intill förväxling och förblandning,
är vi plötsligt undrans under och förvandling,
brytande havsvåg, roseneld och snö.

Någonstans inom oss där benen vitnat

efter forskares och tvivlares nedsegnade törst

till förnekat glidande

till förseglat vikande

O moln av törst!

någonstans inom oss

där dessa ben har vitnat och hägringar mötts

häver fjärran trygghet som dyningars dyning

speglar du vårt fjärran som stjärnans i en dyning.

fäller drömmen alltid masken och blir du

som i smärta glider från mig

för att åter komma åter

för att åter komma till mig

mer och mer inom oss, mer och mer du.

Erik Lindegren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från denna sida)

”Har du någonsin önskat att du kunde tala ett främmande språk utan att ta lektioner? Har du någonsin haft problem när du rest utomlands på grund av språkbarriären? Har du någonsin drömt om att kunna prata med nästan alla människor i världen?

Låt oss vara uppriktiga - att lära sig främmande språk är slöseri med tid och pengar.

Du spenderar åratal med att ta dyra språkkurser och resultatet är aldrig tillfredsställande. Moderna talare kommer alltid att håna ditt uttal, härma dina sätt och kalla dig för namn.

Håller du med om att språkbarriären är en av de största utmaningarna när du reser utomlands? När kände du dig senast trygg när du frågade efter vägen utomlands? Vad sägs om att handla eller ta en taxi? Oroa dig inte! Alla känner till den här känslan! Studier visar att språkskammen håller majoriteten av människor borta inte bara från att resa runt i världen, utan också från att göra en internationell karriär.

Men hur kommer det sig att politiker och kända affärsmän klarar sig bra med att tala ett enda språk? Sanningen är att de hellre anlitar en tolk än slösar bort sin dyrbara tid och sina pengar på språkinlärning.

Varför kan du inte göra samma sak - ha din egen direktöversättare? Nej, inte vid din sida! Utan i din ficka! Och du behöver inte bryta banken!”

Jag är absolut inte överens med påståendet ”att lära sig främmande språk är slöseri med tid och pengar”. Jag anser att EU:s målsättning att varje EU-medborgare förutom sitt modersmål bör behärska två främmande språk är utmärkt. Själv behärskar jag fyra främmande språk mer eller mindre, som jag brukar säga.

Men de flesta människor är inte polyglotter och har inte tid att lära sig hur många språk som helst. Därför kommer jag att ta med mig min Muama Enence till mitt nästa resmål, Grekland, eftersom jag aldrig har försökt lära mig grekiska. Eftersom jag vet att Muama Enence fungerar, vågar jag också göra denna indirekta reklam. Observera att jag inte får betalt för detta omnämnande! Utvecklandet av direktöversättare, röstöversättningsapparater, är mycket spännande, och dessa apparater kommer säkert att bli ännu mer användarvänliga med tiden. Det finns ingen hejd för den tekniska utvecklingen på området.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...att baka in "A-fil" i meningen.

Dock onödigt att ta till engelska. Det går att vara minst lika vitsig på svenska.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna Liljemalm skriver i Forskning & Framsteg:

”Som språkvårdande myndighet får Språkrådet ofta klimatrelaterade frågor från allmänheten. Nyligen undrade någon om decarbonisation bäst skulle översättas dekarbonisering eller avkarbonisering. Svaret blev till slut: ingetdera. I stället rekommenderades utfasning av fossila bränslen, om det var det som avsågs.

Det är lätt att frestas att skriva det engelska ordet i brist på annat, men de flesta tidningar undviker kategoriskt engelska uttryck om det finns en svensk motsvarighet. Det passar mig utmärkt. Jag skriver gladeligen mejl i stället för mail och väljer krock­kudde framför airbag. Det har gått så långt att jag har börjat tycka att omotiverad engelska för­fular, som ett gulnande blåmärke eller ett irriterande eksem.

I miljöutredningar och klimatrapporter från svenska myndigheter verkar det inte finnas samma motvilja. Här strösslas det hejvilt med engelska termer. Språkbruket inom miljö- och klimat­området är inte bara ett politiskt minfält, utan det råkar också vara en ganska anglosaxisk tillställning. En del ord är svåra att översätta, men ibland handlar det nog också om vanans makt. Greenwashing – när en verksamhet vill framstå som mer hållbar än den i själva verket är – kan med fördel benämnas som grönmålning i stället.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Verein Deutsche Sprache utser varje år en Sprachpanscher. Detta negativpris motsvaras av Språkförsvarets Årets anglofån. Det heter inledningsvis i pressmeddelandet från VDS:

Prof. Ulrike Lembke är "Sprachpanscher 2022".

Ett låtsasbetänkande och falska argument för staden Hannover

Rapporten har mötts med mycket glädje i medierna, och nu har den fått titeln "Sprachpanscher 2022". I december 2021 publicerade professor Ulrike Lembke (HU Berlin) och staden Hannover ett expertutlåtande om "gendering" (1) som staden hade beställt. Det faktum att en jurist klassificerade tilltalet "Högst ärade damer och herrar" som konstitutionsvidrigt förvånade inte bara medierna utan även många av hennes kollegor. "Det var ett odelat positivt yttrande som staden Hannover kunde använda för att klappa sig själv på axeln", säger professor Walter Krämer, ordförande för den tyska språkföreningen (VDS).

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Domagoj Penava skrev för några dagar sedan i Facebookgruppen Språkförsvarets vänner:

”Någon som tittat på Storbritanniens ambassadör Judith Gough imorse på TV4 (Nyhetsmorgon)? Hon pratar nästan perfekt svenska med sydsvensk dialekt. På programledarens fråga varför lärde hon sig svenska, svarade hon att det var framför allt av respekt för landet, men också att kunna läsa tidningar, titta på tv osv.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På samarbetsprojektets The Klouds webbplats presenteras ”Stockholms hetaste bygge”:

”Projektet ’Kista Square Garden’ blev i november 2021 utsett till Stockholms hetaste bygge enligt Byggvärldens ranking. Inget annat projekt lockar just nu lika stor punktbevakning som detta. Alla vill veta vad som sker när Ericssons gamla kontor är på väg att bli bostäder.

Den omtalade omvandlingen av Ericssons gamla kontorsfastighet väcker onekligen större intresse än mycket annat just nu. Som en av Kistas mest centrala fastigheter är det kanske inte så konstigt. Kvarteret ligger mitt Stockholms IT-kluster, alldeles intill Kista galleria. Men det är samtidigt ett område som idag lider brist på levande gatustråk. It’s time for a twist!”

Webbplatsen är ömsom på svenska och ömsom på engelska. Ska namnet The Kloud föreställa en ordlek på The Cloud (molnet)? Är Kista Square Garden en efterapning av Madison Square Garden i New York?

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Svenska ägg... från Sverige"! Något övertydligt kanske? Dock på svenska!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)