Dagens Nyheter berättar idag (artikeln ligger bakom en betalmur):

”Trots att kommunen sade nej till en femte friskola med internationell inriktning i Sollentuna fick Nordic international AB tillstånd att starta.

– Det är anmärkningsvärt att Skolinspektionen kör över oss på det här viset, säger kommunalrådet Soley Aksöz Lithborn (M).

Hon menar att utbudet blir alldeles för ensidigt eftersom flera av skolorna ligger bara någon kilometer från varandra.”

De övriga friskolorna i Sollentuna heter Futuraskolan international Hertig Karl, Dibber international school, Vittra Rösjötorp International, Futuraskolan international Rådan.

Det heter vidare:

”Det borgerliga kommunstyret i Sollentuna har vanligtvis en positiv inställning till friskolor. Men den här gången sade ledningen blankt nej till den nya skolan i sitt yttrande till Skolinspektionen.

Det främsta skälet är att skolutbudet i kommunen blir alldeles för ensidigt, menar Soley Aksöz Lithborn (M) som är kommunalråd och utbildningsnämndens ordförande.

– Vi anser inte att man valt en lämplig plats för den nya skolan eftersom det redan finns flera skolor med internationell prägel i området. Dessutom är det väldigt många andra fristående aktörer alldeles i närheten, säger hon.”

”Internationell prägel” är naturligtvis bara en omskrivning för att en stor del av undervisningen sker på engelska. Förmodligen kommer många föräldrar som sätter sina barn i engelskspråkiga friskolor snart inse att de kanske har skjutit sig själva i foten. Ju större andel barn som går i friskolor, desto mer lika kommer dessa att bli de kommunala skolorna i fråga om ”ordning och reda”. Den springande punkten i dessa skolor är nämligen elevsammansättningen. Om tillräckligt många föräldrar väljer bort andra elever, så kommer systemet att haverera av sig självt.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svar till Ingvar Gustafsson (C), Hans -Åke Jönsson och Ulla Hamilton NST 9/4, 16/4 och 21/4:

Jag vidhåller att föräldrar med barn på privata friskolor själva ska betala skolavgiften (terminsavgiften) för sina barns utbildning. Har föräldrar och barn valt privata friskolealternativ, då har de också automatiskt accepterat att själva betala för utbildningen. Detta är ju valfrihet!

Det är väl ganska självklart. Hans-Åke Jönsson hävdar i sitt inlägg den 16/4 att det inte är något problem med att vinster hamnar i utlandet. Det är inte alls ovanligt, påstår han. Det är emellertid inte fel att dessa skolbolag och riskkapitalbolag i utlandet gör vinster, under förutsättning att föräldrarna själva får betala skolavgiften och undervisningen. Då är det helt okej, anser jag. Som jag har påpekat tidigare: "Varken privata friskolor eller andra privata verksamheter ska direkt (behöva) skattefinansieras i Sverige".

Som vanligt, när det handlar om skolan/friskolor, debatteras oftast bara ekonomin. Däremot debatteras sällan eller aldrig innehållet i skolornas undervisning. En fråga:

Vad anser Gustafsson, Jönsson och Hamilton om att flera privata friskolor, inte minst Internationella engelska skolan/IES, bedriver undervisning i huvudsak på engelska?  

PS. I detta sammanhang vill jag också tacka skribent Linda Larsson för hennes alldeles utmärkta insändare om privata friskolor i NST, Ängelholm den 7/4.

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                                        

(Insändaren publicerades den 25/4 2022 i NST/HD, Ängelholm)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Erick Löfdahl skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag inledningsvis:

”I december förra året annonserade regeringen ett ettårigt lärar­program för att bland annat få in fler behöriga språklärare och därmed öka kompetensen för undervisning på grundskola och gymnasium. Programmet, som lanseras nu till hösten, uppvisar redan flera brister. Den största bristen är att franska och tyska inte finns representerade, ämnen som är grund­läggande i svensk skol­undervisning sedan långt tillbaka.

Efter Sveriges medlemskap i EU 1995 öppnades en stor möjlighet för oss svenskar att förbättra vår språkkompetens genom att fritt studera och arbeta i hela Europa. När jag vid samma tidpunkt började att läsa ett tredjespråk på grund­skolan stod valet enbart mellan franska och tyska. Spanska fanns inte som tillval. När jag började på gymnasiet, valde jag att även läsa spanska, främst för att jag har släktingar i Argentina. Men då var det bara jag och två studenter till som läste språket.

Under de tjugo år som har gått sedan dess har spanskan i stället blivit det enda dominerande tredjespråket i svensk skola, ett språk som i dag håller på att äta upp resurserna för franska och tyska på lärosäten runtom i landet. När regeringens nya ettåriga lärarprogram nu endast erbjuder spanska som ämnesval är det en utveckling som är ytterst beklaglig, inte minst när franskan och tyskan har blivit alltmer dominerande i EU sedan Brexit. Den nya säkerhetspolitiska situationen och ett eventuellt framtida Natomedlemskap, gör även att Sverige snabbt kan behöva en ökad kompetens inom dessa och andra främmande språk i framtiden.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Mikael Wiehe - Strö all min kärlek

Söndagens svenskspråkiga dikt

En haikudikt:

Ljumma vårvindar 

smeker körsbärsblommorna. 

Rosa överallt. 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Se slagordet "För att få ordning på Sverige måste vi få ordning på skolan"!

Ett, minst sagt, magstarkt budskap för att komma från ett av de partier som är mest positiva till de för Sverige världsunika och fullt skattefinansierade språkbytesskolorna, i vilka ett främmande och icke-officiellt språk (engelska) i kolonial stil har tillåtits att ersätta vårt eget officiella huvudspråk som första undervisningsspråk.

Dessa skolor trycker inte bara hårt på engelska språket utan också på anglosaxisk kultur. De kan med andra ord gott och väl liknas vid koloniala verksamheter.

Bland befolkningen i gemen finns en stor majoritet som är emot vinstdrivande och skattefinansierade skolor, till vilka språkbytesskolorna tillhör.

När tänker M och andra språkbytesskolevänliga partier lyssna på väljarna, det vill säga alla de människor som har gett våra folkvalda sina uppdrag.

Kan det rentav finnas en anledning till att inget annat land tillåter skattefinansierade språkbytesskolor!?

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna insändare finns i dagens UNT. 

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från tankesmedjan Balans den 14/12 2021)

”Värmdö kommun

Som avslutning på den här granskningen – och som komplement till alla tidigare granskningar av skolmarknadens konsekvenser för den kommunala skolan – ska vi dela med oss av några dagsaktuella citat från Värmdö kommuns delårsrapport, där konsekvenserna av Internationella Engelska Skolan etablering sammanfattas. 

Grundskolan visar i tertial 2 ett underskott mot budget på 4 763 tkr för perioden januari-augusti. Årsprognos för grundskolan är ett underskott på 7 020 tkr.

Antal elever har minskat mer än vad som var förväntat i prognosen i tertial 1. Skolorna behöver på nytt se över hela sin verksamhet för att anpassa den till det nya elevantalet och därmed lägre elevintäkter. Andelen av Värmdös elever som går i egen regi har minskat från 72% (snitt 2020 till och med juni 2021) till 66% (september 2021). Det motsvarar en minskning av 370 elever (ca 15 700 tkr).

För verksamhetsområde grundskola inklusive förskoleklass behöver kostnader för bemanning avseende i huvudsak undervisning, administration och måltid harmoniseras med intäkterna.

Nödvändiga åtgärder och anpassningar i organisation och bemanning för att nå en budget i balans medför i vissa fall förändringar i den personalgrupp som möter barn och elever. 

Enheterna i egen regi har svårt att anpassa kostnaderna i den takt som behövs för att hålla en budget i balans kopplat till den omfördelning av elever som nu sker. För de mindre skolorna är det svårt att genomföra ytterligare besparingar. Elever med behov av särskilt stöd har ökat inom grundskolan i egen regi under läsåret, vilket påverkar budgeten för enskilda skolor.

När Internationella Engelska Skolan startade på Värmdö minskade antalet elever i kommunens skolor vilket ledde till ett stort underskott i budget. Nu måste Värmdös skolor skära ner på bland annat bemanning. Det här kommer att leda till att en del av kommunens elever blir av med sina nuvarande lärare. Trots att kommunens skolor har färre elever har antalet kommunala elever i behov av särskilt stöd ökat. Det här beror sannolikt på att det främst är elever som inte har behov av särskilt stöd som söker sig till Internationella Engelska Skolan. 

Enligt Skolinspektionens nuvarande tolkning av etableringsfriheten är det här exempel på konsekvenser som inte ska tas med i beslut om godkännande. I kommun efter kommun öppnar nu skolkoncernerna nya skolor, vilket skapar sämre möjligheter till en bra utbildning för de elever som går kvar i den kommunala skolan. Lärare på de kommunala skolorna blir av med jobbet, omplaceras eller får ökad undervisningstid för att de kommunala skolorna ska kunna klara av att hålla budget.

Samtidigt som det här sker uppehåller sig en stor del av skoldebatten vid vilka kläder IES grundare har på bilder i tidningen och vad som egentligen hände när hon torkade av sig efter att ha varit på toaletten. Men för barnen i den kommunala skolan kvittar det om skolkoncernernas ägare bär päls eller foppatofflor. De – och deras lärare – är de stora förlorarna i den världsunika svenska marknadsskolan. 

Åsa och Marcus – Tankesmedjan Balans”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)