Johan Hultkrantz skriver i Forum 2017:

”I november träffade jag en känd svensk riskkapitalist på ett börsseminarium, han var på besök i Helsingfors. Han var uppe i S:t Michel veckan före och tyckte det var konstigt att det varken gick att tala engelska eller svenska där. Jag sa till honom ”välkommen till det finska Finland!” Trots att jag har bott i Finland i över 21 år så har jag besökt rätt få medelstora eller större städer där det endast talas finska. Det vill säga tills det senaste halvåret då jag har besökt det finska Finland. Nu känns det som om jag börjar förstå vad som är fel med delar av detta land. Jag tror inte på de vanliga (bort)förklaringarna till att ekonomin inte växer; fel strukturer, för höga löner, för långa semestrar, för bra socialskydd eller självgodheten som utmynnade i Nokias svidande krasch.”

Rubriken är samtidigt en mellanrubik i Hultkrantz text. Den som vill ta del av mer vetenskapliga undersökningar, mera hårda fakta, om språkförhållandena i Finland bör besöka tankesmedjan Magmas webbplats.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...när det gäller att slå vakt om och stärka det svenska språkets ställning!

Denna folkrörelse finns redan, sedan 15 år tillbaka i tiden och heter Språkförsvaret. Bli medlem du också - det borde varenda svensk som håller sitt modersmål kärt bli.

Det är bara vi svenskspråkiga själva som kan stå upp för vårt språk inför framtiden.

Per-Owe Albinsson,

medlem sedan start

(Denna nätdagbok ät knuten till nätverket Språkförsvaret)

Är på lägervecka med familjen i Arboga för tredje året i rad! Konstaterar belåtet att i princip all reklam "på stan" är på svenska i år också. Så borde det naturligtvis vara över hela landet!

Språkintresserad medborgare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ulf Lundell - Öppna landskap

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ales stenar

Där kusten stupar mellan hav och himmel

har Ale rest ett jätteskepp av stenar,

skönt på sin plats, när axens ljusa vimmel

med blockens mörka stillhet sig förenar,

en saga lagd i lönn

vid brus av Östersjön,

som ensam vet, vad minnesmärket menar.

I sluten ordning dessa gråa hopar

stå vakt från hedenhös; och folket säger

att backen spökar – att den gnyr och ropar

i senhöstmörkret som ett krigiskt läger.

Ty mitt i bondens jord

har Ale gått ombord

på dödens skepp, det sista som han äger.

Storvulen handlingskraft behärskar kullen.

Järn mötte brons, när äventyret hände.

Sjökungens skepp, som sitter fast i mullen,

gör här sin långfärd intill tidens ände.

Det har blott sten till stäv

och moln till segelväv,

men är trots allt de fria skeppens frände.

En brigg på väg till Skagerak och Dover

i disigt fjärran glider tyst om knuten

av närmsta sten, och medan platsen sover

har seglaren tillryggalagt minuten.

I detta skådespel

vet ingen, vilken del

som just förflyter eller är förfluten.

Kring skepp och gravskepp glittrar böljeskummet

mångtusenårigt och mångtusenmila,

och tiden byter hälsningar med rummet

i seglens rörelse och blockens vila,

och marken strör sin blom

kring stentung ålderdom,

och lärkan slår, och Skånes somrar ila.

Anders Österling

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag torsdagen den 16 juli 2020 var på väg för att handla mat mötte mig den här synen på Götgatan på Södermalm i Stockholm: Fyra rosa sopsäckar med svarta bokstäver som formade orden THINK PINK! Är det inte THINK PINK! så är det BIG BAG. Jag tycker att sophanteringen i Stockholm ska slänga engelskan på soptippen och återvinna svenskan.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tisdagen den 14 juli 2020 fyllde kronprinsessan Victoria 43 år. Det officiella firandet med tv-inspelning skedde i det lilla formatet i Borgholms slottsruin på Öland på grund av coronaskuggan. Programledare var Yvette Hermundstad. Artisterna som underhöll var: Linnea Henriksson, The Mamas, Petra Marklund, Linnea Olsson, Ann-Sofie von Otter, Sigrid och Oscar Stembridge. Publiken bestod av: kronprinsessan Victoria, prins Daniel, prinsessan Estelle, prins Carl Philip, prinsessan Sofia, årets mottagare av Victoriapriset, stavhopparen Armand Duplantis, hans mamma Helena och syster Johanna.

Se Victoriakonserten här!

Armand Duplantis, som är född i Lafayette i Louisiana i USA och vars pappa är amerikan och mamma svenska, fick välja mellan att göra intervjun på svenska eller engelska. Han valde att göra den på engelska. Helena Duplantis hävdar att hennes son talar svenska men att han har avskräckts från att göra det, eftersom det har varit elaka kommentarer på grund av att han inte talar flytande svenska. Alla som försöker tala svenska ska naturligtvis uppmuntras och stöttas i detta och inte hånas.

Jag kan tycka att det hade varit bra om Armand Duplantis mamma hade översatt det sonen sade till svenska, eftersom det var en direktsändning. Om man tittar på programmet i efterhand på SVT Play har ännu inte någon textning på svenska av intervjun tillkommit.

Jag roade mig med att räkna hur många av sångerna som var på svenska och hur många som var på engelska. Fördelningen blev följande: fem sånger sjöngs på svenska medan elva sånger sjöngs på engelska. Detta tycker jag är anmärkningsvärt. En stilla undran: Har SVT något med denna språkliga fördelning att göra?

Victoriakonserten avslutades med Stevie Wonders ”Happy Birtday”. Varför sjungs en födelsedagssång för Sveriges kronprinsessa på engelska och inte på svenska som är Sveriges officiella språk? Här är två förslag på födelsedagssånger som hade kunnat avsluta Victoriakonserten:

Harry Brandelius: Med enkel tulipan

Frida m.fl.: Ja Må Hon Leva

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag är så gammal att det var först i 5:e klass folkskolan vi måste lära engelska. Nu börjar man tidigare!

I början på 80-talet reste jag runt i skolorna och tolkade en japanska som visade hur man viker papper/ori (vika) gami (papper).I Skövde hamnade vi i ett lärarrum där en intensiv debatt pågick, där man ifrågasatte om engelska skulle läras ut i 3:e klass eller 4:e.

Min tes är att engelska måste du lära, men esperanto vill du lära, men då måste du först få veta att det språket finns. Jag ser på Twitter att det finns mycket okunskap och några fördomar. Trots att språket, fanns kom det aldrig några informatörer till vår skolklass när det var dags att välja internationellt språk.

Engelska måste du lära på grund av historiska och ekonomiska skäl. Vem vann världskrigen? Vem styr dagens ekonomi? Det hade vi ingen chans att ifrågasätta. Esperanto väljer du av pragmatiska, praktiska och logiska skäl. Vilket av språken ger sedan lust och intresse att lära ytterligare språk?

I mitt fall blev tyska ett språk, som jag valde att gå vidare med, tack vare esperanto och de kontakter jag fick.

Inga Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)