Clas Ohlson har i samband med företagets 100-årsjubileum startat en ny medlemstidning för medlemmar med medlemskort, däribland undertecknad med äkta hälft.

Till min glädje har tidningen fått namnet "Classe", rätt och slätt och inte något fånigt namn som Clas Magazine e dyl. Se bilden!

Värt en tumme upp tycker jag!  Hylla den som hyllas bör...

Per-Owe

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I svaret från den 21/5 ger Språkvården Språkförsvarets styrelse delvis rätt:

"Däremot kan vi hålla med om att det kunde ha gjorts något längre och mer detaljerade sammanfattningar av interbjuinnehållet. Det skulle definitivt ha ökat begriplighten. Vi misstänker att interbjun spelats in och redigerats ganska kort tid innan den skulle sändas. Möjligen bidrog detta till att porogrammet inte riktigt hann med att översätta så mycket som var önskvärt, men att det som Språkförsvaret formulerar saken, skulle handla om 'förakt för lyssnare som inte behärskar engelska' menar vi ändå är en kraftig överdrift."

Hela svaret ligger i Språkförsvarets brevarkiv.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten, något förkortad,  är hämtad från Almedalsveckans program)

Hur mår svenska språket?

Arrangör: Språkförsvaret

Dag: 2/7 2018 13:00 - 15:00

Plats:B-huset, Uppsala universitet, Huvudentré Cramérgatan 3

Platsbeskrivning:

Sal B14

Beskrivning av samhällsfrågan

Engelska skolor i Sverige? En paneldebatt om svenskan och riksdagens språklag från 2009. Hur ser partierna idag på svenskan som ett samhällsbärande språk och på hotet från engelskan, som ökar i det offentliga rummet?

Utökad information om evenemanget

Svenska språket är inte alls självklart i Sverige längre. Är denna utveckling riktig? Skall nya svenskar kanske hellre lära sig engelska än svenska i framtiden? Några frågor som tas upp: Vad anser ni om kravet på svenskkunskaper för svenskt medborgarskap? Skall svenskspråkiga högskolestuderande ha rätt att skriva på sitt modersmål? Hur stor del av undervisningen i svensk grundskola anser ni skall ske på svenska? I gymnasieskolan? På vilket sätt kan Sveriges Radio och SVT vårda och utveckla svenskan?

Se också samma presentation här!

Behöver svenska språket försvaras?

Arrangör: Språkförsvaret

Dag: 3/7 2018 10:00 - 12:00

Plats:B-huset, Uppsala universitet, Huvudentré Cramérgatan 3

Platsbeskrivning:

Sal B15

Beskrivning av samhällsfrågan

Engelska allmänna skolor i Sverige? Vad händer på sikt med uttrycksförmågan på svenska när svenskan inte är ett gemensamt språk i skolan för många barn och ungdomar? Seminariet diskuterar hur demokratin påverkas när ett gemensamt samhällsspråk som förstås av alla inte är självklart längre.

Utökad information om evenemanget

Engelska förskolor och grundskolor i Sverige? Gymnasieskolor med bara 10% av undervisningen på svenska? Högskoleprogram i Sverige där svenskan inte kan användas? Oöversatta programinslag i Sveriges Radio och i SVT på engelska, som många svenskar inte förstår? Detta är några exempel på hur svenskans domän har krympt under det senaste decenniet, och där den inte alls är lika självklar som tidigare. Vilket språk skall alla nya svenskar lära sig och tala i framtiden? De flesta i Sverige säger svenska, men hur använder vi svenskan själva? Eller blir det engelska? Vad händer med det gemensamma samhällsbärande språket? Under programmet kommer olika vinklar av frågorna belysas genom korta föredrag med möjlighet till diskussion och frågor.

Se också samma presentation här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är mycket svårt, för att inte säga nästintill omöjligt, att få rätt hos Granskningsnämnden för radio och tv, åtminstone vad gäller språkfrågor. Inte heller motiverar Granskningsnämnden sina avslag. Man får inte ens en vink om hur mycken tankemöda som ligger bakom ett aktuellt avslag.

Svar från Granskningsnämnden för radio och tv (2018-05-31):

Tack för din anmälan mot Sverige Radio P3 Dokumentär den 6 maj.
En ordförande i granskningsnämnden har läst din anmälan och beslutat att den inte ska leda till en granskning.
 
Skälen för ordförandens beslut
Vad du tar upp i anmälan ger inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de
bestämmelser som gäller för sändningarna.
 
Beslutet är inte överklagbart
Granskningsnämndens beslut får inte överklagas. Det framgår av 20 kap. 6 § radio- och tv-lagen.
 
Vid frågor vänligen kontakta oss på: registrator@mprt.se.    
 
Med vänlig hälsning
Registraturen

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Inskickat till Granskningsnämnden för radio och tv (2018-05-06):

Program: P3 Dokumentär

Kanal eller station: P3

Sändningsdag: 2018-05-06

Sändningstid: 19:00

Utveckla varför du vill få programmet eller inslaget prövat:

Mycket intressant program om Scientologikyrkan, men programmet innehöll mycket långa avsnitt på engelska med summarisk översättning till svenska och ofta ingen översättning alls. Sveriges riksdag antog en språklag den 1 juli 2009 där det fastställs att svenska är det officiella språket i Sverige. Jag anser att programmet mycket klart bröt mot språklagen.

Det hade kanske varit bättre om den engelsktalande dansken hade fått prata danska istället för engelska, men det klarade reportern kanske inte heller att översätta till svenska. Det finns en uppenbar risk att mer och mer engelska talas i radion utan översättning om inte språklagen tillämpas.

Anmälare (För- och efternamn måste alltid anges): Jonas Borelius

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Med vänlig hälsning

Jonas

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från förlagets presentation)

Språkpolitik kan handla om två ting. Dels om förhållandet mellan olika språk i samhället: något eller några ska vara landets huvudspråk, några ska användas som undervisningsspråk, i myndighetskontakter eller i medier. Dels om det inre tillståndet för viktiga språk i riket: tillgången tillordböcker, termdatabaser, översättningsprogram; en diskussion om rätt och fel där alla kan delta.

Språkpolitiken handlar därför om alla människor som talar och skriver. Får vi använda våra modersmål? Gillas våra dialekter och sociolekter, vår brytning? Var finns makten över ordet?

Olle Josephson diskuterar språksituationen i Sverige i dag och de problem som språkpolitik och språkvård har att lösa, eller åtminstone förhålla sig till. Han beskriver även hur dagens svenska språksamhälle vuxit fram och ställer det i såväl historiskt som internationellt perspektiv.

Tre frågor återkommer genom hela boken: Hur ser ett demokratiskt språksamhälle ut? Kan språk och språkanvändning styras så att demokrati, rättvisa och jämlikhet gynnas? Vem ska i så fall styra och på vilket sätt?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I anslutning till artikeln  “Is Anglicization a threat to the Swedish language?” på The Local

har signaturen Melanie skrivit en kommentar:

”Språk är vackra och att kunna tala mer än ett ger många fördelar. Enligt min erfarenhet gör svenskarna ett fantastiskt jobb när de talar engelska och de borde vara stolta över det. Men jag skulle avsky tanken på att svenska vore på väg ut ur det svenska samhället ... Svenska är också ett vackert ljudande språk, därför borde svenska vara viktigare och användas mer i det svenska samhället än engelska.

Andra språk är också viktiga och fördelaktiga att lära sig – inget fel i att lära sig två, tre eller fyra!

Det är inte lätt som vuxen att lära sig ett nytt språk, jag försöker för närvarande själv. Den bästa tiden att lära sig är under tidig barndom när barnet omedvetet absorberar kunskapen som en svamp.

Svenska är unikt! Må det talas länge !! (vår översättning)”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dessa hittar man också i Almedalsveckans officiella program  - eller skriv in "Språkförsvaret" i sökrutan!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kan man "utföra fjärrvärme", frågar fotografen på Twitter.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)