Konfucius-institutet är verksamt i många afrikanska stater, däribland Rwanda. I University World News skriver Rodrigue Rwirahira bland annat:

”Institutet, som startade med bara 60 studenter, har hittills spottat fram cirka 4 000 studenter som, enligt tjänstemän, har fullgjort olika nivåer av kinesisk språkträning, och många har sedan dess anställts av kinesiska företag och kinesiska projekt som drivs i Rwanda.”

Kinesiskans frammarsch beror naturligtvis inte på några inomspråkliga faktorer. Kinas ekonomiska styrka växer stadigt och i fråga om köpkraftsviktad BNP har Kina redan passerat USA. Kina är Afrikas största handelspartner och gör betydande investeringar i Afrika. Politiskt sett har Kina den fördelen jämfört med vissa västmakter att det inte dras med något kolonialt förflutet i Afrika. För övrigt har Kina också en militärbas i Djibouti.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tre skribenter skrev igår i Svenska Dagbladet  om att kompentensen i främmande språk i Sverige sjunker. Antalet språkstudenter minskar och många lärosäten lägger ner sina språkutbildningar. Samtidigt behövs behöriga lärare i moderna språk i skolan. Därtill krävs kvalificerade lärarutbildare.

Skribenterna föreslår ett antal åtgärder:

”De viktigaste åtgärderna för att vända trenden är:

• Gör det andra främmande språket till ett obligatoriskt ämne i skolan. Ålägg gymnasieskolan attverkligen garantera den undervisningstid som föreskrivs för varje kurs. Ge språkämnena samma stödundervisning som andra ämnen.

• Se till att språklärare får regelbunden fortbildning. Informera studievägledare så att de kan visa på nyttan av språk i yrkeslivet och på relevansen för högre utbildning.

• Det andra främmande språket missgynnas genom att det faktiskt kan väljas bort. Det ger fel signaler till eleverna. Inga andra ämnen kan väljas bort. Uppmuntra eleverna att läsa samma språk under hela skoltiden så de hinner uppöva både färdighet och behörighet. Även unga invandrare som ofta redan har flera språk i bagaget har glädje av att ytterligare tillgodogöra sig något av de moderna språken.

Vi anser också att regeringen bör göra en särskild språksatsning på högskolor och universitet och stärka utbildning, forskning och forskarutbildning inom språken innan Sveriges språkkompetens har utarmats ytterligare. Språkkunskaper är viktiga för Sverige som handels- och kunskapsnation.”

Den som har följt Språkförsvaret vet att Språkförsvaret alltsedan starten 2005 har varnat för denna utveckling vad gäller under undervisningen i främmande språk.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)

 Nu finns samtliga föredrag från årets Språkforum på UR Play. Språkforum är Språktidningens årliga konferens där forskare, författare och språkvårdare berättar om aktuella språkfrågor och ger konkreta tips och råd. Den här gången höll vi till på Rival i Stockholm. Nedan hittar du de olika föredragen:

Olle Josephson: Språkpolitik i valrörelsen

Maria Bylin: Den bästa eller bäste statsministern

Magnus Linton: Att förföra med fakta

Finna sig och Förlåten: författarsamtal med Agnes Lidbeck

Karin Milles: Den allvarsamma ordleken

Siv Strömquist: Att välja rätt skiljetecken

Annika Andersson: Hjärnan och språkinlärning

Niklas Källner: Konsten att kallprata

Lennart Hellspong: Tala inför publik – värre än döden?

Föredragen sänds även i Kunskapskanalen måndagen den 21 maj klockan 14–17 och tisdagen den 22 maj klockan 14–16.15

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

De senaste veckorna har det stormat ordentligt kring Svenska  Akademien. Spaltkilometer har analyserat den uppkomna situationen i pressen. Allting har utförligt rapporterats i medierna - från #metoo till den så kallade Kulturprofilen. 

Fortfarande är frågan öppen: Kommer Svenska Akademien att överhuvudtaget överleva denna djupa kris?  Vad som händer i fortsättningen kan bara läsas i stjärnorna.

Det är nästan som om krisen inom Akademien både är symptomatisk och symbolisk. Krisen återspeglar på något vis det akademiska och det kulturella arvets förfall i dagens Sverige.  Detta gäller inte minst de humanistiska vetenskaperna, Humaniora.

Vem bryr sig egentligen så värst mycket om Svenska Akademien idag? Nobelpriset har numera snarare utvecklats till en marknadsföringssymbol och ett kommersiellt jippo för Sverige, någonting vi kan skryta med i omvärlden.

Personligen anser jag dessutom att Svenska Akademien inte till fullo uppfyllt sitt uppdrag de senaste decennierna.  De har många gånger inte visat något större intresse för språkvårdande insatser för dagens svenska språk.

Akademien har exempelvis aldrig yttrat sig tydligt om engelskans/"svengelskans" olyckliga utbredning i Sverige.

Var står för övrigt Svenska Akademien i denna viktiga språkfråga idag?

Deras uppgift är inte bara att varje år utse en Nobelpristagare i litteratur.

Sverige borde kanske göra en överenskommelse med Frankrike. I framtiden ska kanske  FIFAS  Guldboll (Ball d' Or)  istället delas ut i Stockholm medan Nobelpriset i litteratur delas ut i Paris av Franska akademien?

FIFAS fotbollspris överensstämmer säkert bättre med dagens svenska kultur- och samhällsklimat.
 
C-G Pernbring                                                    



Helsingborg  

(Insändaren tidigare publicerad i Dala-Demokraten den 19/4 2018, DN Åsikter 19/4 2018 och under andra rubriker i Blekinge Läns tidning 24/4 2018 och i Skånska Dagbladet 30/4  2018)  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                               

                                                                                                                                                                                    

På förekommen anledning: Vi uppmärksammar denna film endast på grund av att filmtiteln har översatts till svenska, inte till engelska som det händer ibland i Sverige.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språknytt, en blogg knuten till Institutet för de inhemska språken)

Svenska datatermgruppen, Svenska biotermgruppen och Byggtermbanken har förnyat sina webbplatser och fått ett nytt söksystem, Termado.

Termado är ett gemensamt söksystem för de tre termgrupperna. Datatermgruppen ger rekommendationer för användningen av datatermer på svenska, biotermgruppen sysslar med termer inom livsvetenskap och byggtermbanken med flerspråkig byggterminologi.

Till Termado

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Den 23 maj anordnar Språkrådet ett seminarium i Stockholm om behovet av att samla in data för maskinöversättning.

Seminariet hålls inom ramen för projektet European Language Resource Coordination (ELRC), som håller liknande seminarier i alla EU-länderna, och vänder sig till offentliga förvaltningar, översättare och andra som hanterar flerspråkiga dokument och data. I Sverige anordnas seminariet av Språkrådet och hålls den 23 maj på Europahuset i Stockholm.

Det blir ett heldagsseminarium som syftar till att fördjupa förståelsen för det flerspråkiga samhällets behov av automatiska översättningsprogram och till att nå ut till svenska myndigheter om vikten av att tillgängliggöra språkdata (i form av exempelvis texter, termlistor och översättningsminnen).

På detta sätt bidrar vi till att sänka språkbarriärerna mellan EU-länderna och till att stimulera utvecklingen av språkteknologi och tillgängliga tjänster för språken i Sverige.

Officiell inbjudan till ELRC-seminariet den 23 maj 2018 (pdf, 137.7 kB)

Anmälan

Mer information och anmälningsformulär.

Välkommen med din anmälan!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bullens pilsnerkorv är ett välkänt begrepp som funnits sedan 1953, och numera har varan närmast kultstatus enligt vad som står på bullens.se. Men trots det duger inte ordet pilsnerkorv längre när sortimentet utökats med tre nya korvar, baserade på olika öltyper. För de nya produkterna är det det "beer banger" som gäller. Pilsnerkorv verkar väl för simpelt och bonnigt, kantänka.

I reklamen för de nya korvarna skryter man med 90% svenskt kött. Men när det gäller namn på produkterna duger alltså inte svenskt, utan där är det 100% engelskt. Både bedrövligt och irriterande.

Som en motvikt till anglifieringen såg jag i en annons i lokaltidningen att en kläd- och inredningsbutik i Uppsala byter namn från Second store till Biskopsgården. Glädjande att se någon som går mot strömmen. Företaget kallar även rea för rea och inte sale. Men ett litet minus blir det för att man inte har biskopsgården i webbadressen, utan biskopsgarden.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)