Foto: Meénakshi Bredberg 

Fössta tossdan i mass var den 1 mars. Läs mer i The Locals artikel, om du inte känner till att denna torsdag firas i Småland.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår publicerade Västerbottens-Kuriren en insändare (som tyvärr inte går att länka) av Filip Gerhardsson. Han skriver bland annat:

”Men visst finns där oroande tendenser. Vartefter gör anglofiler landvinningar. Affärsmännen går gärna i täten. I skyltningen talar man exempelvis om mellandagssale och sommarsale. I en stadsdel här i Umeå är skyltningen sådan att man frestas tro att här är det engelska kunder som mest väntas. På musikens område är det engelska för hela slanten. Den svenska visan avklingar. I televisionens ’Så ska det låta’ har man gärna tävlingar gällande engelska låtar.

Och hur är det med precisionen i det vi språkligt häver ur oss? Nog slarvpratas det en hel del. Det är särskilt för oss i 70–80-årsåldern kännbart. Själv är jag om några veckor 95 år, men vill gärna hänga med i världsalltet. Tv och radio har jag och även hörapparat även om jag hör rätt väl utan denna. Men det kan vara besvärligt när talarens ordflöde framjagas.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vid besök idag i en av Systembolagets butiker i Göteborg blev jag expedierad av en

expedit, som var enbart engelsktalande. Det är väl utmärkt, om expediter i Sverige förstår och kan göra sig förstådda på engelska. Men kan man inte begära att en expedit vid ett statligt bolag i Sverige åtminstone förstår svenska? Jag måste säga, att jag blev rätt tagen på sängen och började stamma och humma, innan jag fick fram min beställning...

Brita Norberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi saxar från presentationen:

”Årets första nummer av Klarspråk handlar om språkpolitik och minoritetsspråk.

Det kan bli mycket språkpolitik i Sverige valåret 2018, förutspår Språkrådets tidigare chef Olle Josephson. Inom området ryms flera politiskt brännbara frågor, till exempel om utökad modersmålsundervisning och krav på svenskkunskaper.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I måndags publicerade Rob. Engström AB en helsidesannons i Svenska Dagbladet med brödtexten:

”You never actually own a Patek Philippe. You merely look after it for the next generation.”

Annonsen illustrerades med tre generationer manliga förträdare. Det lär i och för sig också finnas PP-annonser med två – tre generationer kvinnliga företrädare.

Patek Philippe är en mycket dyr och exklusiv klocka. Enligt företrädare för reklambranschen har Patek Philippe använt dessa reklamfraser framgångsrikt  i runt tjugo år. Deras reklam vänder sig inte till enbart till den rikaste procenten i världen utan även ”till de fjorton procent som aspirerar på att tillhöra den förstnämnda gruppen”.  Hur man har upptäckt dessa fjorton procent, har inte framgått av mina efterforskningar.

Helsidesannonsen är naturligtvis uteslutande på engelska. De som överväger att köpa en sådan klocka skulle kanske tappa köplusten om annonsen vore på ett annat språk, exempelvis svenska. Vi andra kan trösta oss med att det finns andra klockor, betydligt billigare, som också visar rätt tid. Och det är väl klockors uppgift?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

PRESSEMEDDELELSE
21. februar 2018

Ulykkeligt og alvorligt

Regeringen har besluttet at udflytte Dansk Sprognævn fra Frederiksberg til Bogense. Det er dybt bekymrende, mener Modersmål-Selskabet, som har sæde i Dansk Sprognævns repræsentantskab. Dansk Sprognævn er sat i verden for at løse vigtige opgaver af betydning for alle danskeres hverdag – og som vedrører noget af det mest centrale for samfundets sammenhængskraft.

Dansk Sprognævn har sået tvivl om, hvorvidt det efter en udflytning overhovedet vil være i stand til at udføre sine lovbestemte opgaver. Modersmål-Selskabet finder denne situation ulykkelig og meget alvorlig – og er forundret over, at beslutningen om en udflytning af en så central institution hverken ledsages af faglige begrundelser eller visioner for nævnets virke i fremtiden.

Behovet for medarbejdere og samarbejdspartnere

Modersmål-Selskabet arbejder hver dag for, at den vigtige debat om danskernes fælles sprog og retskrivningen foregår på et så oplyst grundlag som muligt. Det kræver forskere, der følger nøje med i udviklingen og til stadighed opdaterer vores viden i tæt samarbejde med andre sprogfaglige institutioner, og det kræver en stadig rekruttering af studentermedhjælpere fra universiteter i nærheden.

Bevar det eksisterende samarbejde

Modersmål-Selskabet opfordrer derfor regeringen og kulturministeren til i samråd med Dansk Sprognævns bestyrelse og medarbejdere at finde en løsning, der gør det muligt at bibeholde et tæt dagligt samarbejde mellem nævnet og andre centrale sprogfaglige miljøer.

Kontakt

Formand Mette Bjørnvig Kaufmann,
mbk@modersmaalselskabet.dk

Næstformand Adam Hyllested,
adamh@modersmaalselskabet.dk

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På sin Facebook-sida skriver Theodor Kallifatides, som mottog Språkförsvarets pris ifjol:

”I den osignerade ledaren i DN idag (21/2 - vår anm.) läser jag att något 'ska prioriteras bort'. Detta är obegripligt. Prioritera betyder att man sätter något före något annat. Man kan givetvis sluta prioritera något, men inte prioritera bort det eller prioritera ner det o.s.v Det medges att det inte är en stor sak och folk möjligen förstår vad som menas, men pressen har ett ansvar att aktivt främja en riktig användning av språket. Jag har lärt mig mycket av de fina skribenterna. Men det börjar bli riktigt sällsynt.”

Inlägget har gillats av 286 personer i skrivande stund.

(Dennaa nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 I en artikel i University World News den 23 februari skriver Philip G. Altbach/Hans de Wit bland annat:

"I Nederländerna, som förmodligen är ett av världens mest internationellt inriktade länder, har en intensiv debatt om gränserna för internationaliseringen påbörjats, i medierna, i politiken och inom själva den högre utbildningssektorn.

Kommentarer från rektorn vid universitetet i Amsterdam, som argumenterar för att akademiska program som undervisas på engelska är alltför utbredda och bör skäras ner och att det finns för många internationella studenter, har fått stort stöd och att utvidgningen av sådana program kan begränsas eller minskas.

I andra länder, däribland Tyskland och Danmark, diskuteras också engelskans negativa inverkan på undervisningens kvalitet. I Italien resulterade en intensiv kamp vid Milanos Polytekniska institut om användningen av engelska på forskarutbildning nyligen i ett domstolsutslag som drastiskt kan begränsa användningen av engelska i italiensk högre utbildning på grundval av konstitutionella skäl.

Samhällsvetare i många länder uttrycker oro för att kraven på publicering i engelska internationella akademiska tidskrifter gör det svårt för dem att vara aktiva i den nationella diskursen. Engelskan kommer att förbli det främsta språket för vetenskaplig kommunikation och lärdomsutbyte, men dess dominans kan slå i taket."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)