För snart tre veckor sedan belönades Juha Hurme med Finlandiapriset för årets bästa roman. Hufvudstadsbladet berättar:

”Den gänglige maratonlöparen Hurme stegade upp i talarstolen och levererade ett tvåspråkigt tacktal – en salva vars slutkläm skulle få vingar.

"Opetelkaa ruotsia, juntit!", lär er svenska, töntar, dundrade Hurme, med emfas på varje stavelse.

– Jag ville uppriktigt berätta hur enormt mycket rikare mitt skrivande, min ordteknik och min världsbild blivit tack vare tvåspråkigheten. Edith Södergran, Elmer Diktonius, Gunnar Björling och Runar Schildt – de har öppnat upp språkliga vyer utan vilka jag aldrig skulle ha kunnat bli en Finlandiavinnare. Jag ville också påminna om att det finska skriftspråkets fäder Mikael Agricola och Aleksis Kivi inte hade kunnat göra sina viktiga insatser för finskan om de inte båda hade haft fullständiga kunskaper i svenska, berättar Hurme.

– Så tänkte jag att det blir världens bästa avslutande skämt att säga att de som inte begrep vad jag sade gör klokt i att lära sig svenska. Jag visste ju att jag talade till en utvald publik: författarkolleger och förlagsmänniskor som genast förstod hur jag menade. Det var en vits som kom direkt ur hjärtat, fortsätter han. ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Sprkförsvaret)

I en artikel ”Frågan som splittrar språkforskare: Vad är ett ord?” i Svenska Dagbladet den 16/12 berättar Mikael Parkvall om att lingvister återigen har börjat diskutera vad ett ord egentligen är. Frågeställningen kan naturligtvis uppfattas som en typisk akademisk diskussion, en strid om påvens skägg. Men inget hindrar oss vanliga dödliga eller amatörlingvister att bidra med våra synpunkter. Därför anordnas en ny webbomröstning på temat ”Vad är ett ord?” i högerspalten.

Om läsare av dessa rader kan leverera ytterligare någon definition av begreppet ord, så lägger vi ut den som alternativ i högerspalten.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd: Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?

Det visade sig att de flesta av de röstande var beredda att ingripa på det ena eller andra sättet:

Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal: 30.2 %
Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?: 21.6 %
Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”: 10.6 %
Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet: 4.5 %

Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet: 2, 5 %
Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet: 2 %

Sammanlagt var alltså 71,4 procent av de röstande  beredda att ingripa på något sätt.

Resterande ansåg sig inte vilja eller kunna ingripa:

Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med: 12, 6 %

Vem är jag att korrigera andras uttal?: 7, 5 procent
Alla uttal är lika korrekta: 2 procent

En mellanposition intog de 6,5 procent, som instämde med följande påstående: Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån.

Totalt röstade 199 personer. Omröstningen startade den 16 juni 2017 och avslutades den 19 december.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste numret av Dalskum, språkföreningen Ulum Dalskas tidning,  intervjuas Peter Egardt och Anders Björklund. Den förre är kommunalråd i Älvdalen och den andre ordförande i kommunens utbildningsutskott.

Situationen idag är att det sedan 2016 har funnits en förskoleavdelning med 14 barn där barn och personal pratar älvdalska på förskolan Herrgården på Porfyrgården. Barnen är i åldern 1 – 3 år. Tanken är att älvdalskan ska följa de här barnen genom förskola, låg- och mellanstadiet (F6) och högstadiet (7-9). Det är kommunens avsikt enligt en antagen handlingsplan att förskolan på Porfyrgården inom fem år ska ha två älvdalsktalande avdelningar med c:a 30 barn i åldrarna 1 – 5 år och att personalen pratar älvdalska och har nödvändig kompetens för att lära barnen tala älvdalska.

Älvdalska finns som ”Elevens val” på högstadiet från hösten 2017. Under läsåret 2017/2018 har 54 elever i årskurs 7 – 9 valt älvdalska som ”Elevens val”. Björn Rehnström och Ulla Schütt håller i ämnet.

Kommunen söker tillsammans med Ulum Dalska projektmedel från Arvsfonden att användas till utbildning av personal i språkbadspedagogik och metodik i det älvdalska språket och till undervisningsmaterial i älvdalska.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Noregs mållag hade 12 914 medlemmar, när denna bild publicerades. Nästa mål är 13 000.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu går skam på torra land. En by kan väl inte ligga i Kungsträdgården i Stockholm? Tilltaget har noterats av alerta medlemmar i Språkförsvarets vänner.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Under 2018 skickar vi vår andra antologi ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” (värde 207 kr, d.v.s återförsäljarnas lägsta pris) till alla nytillkomna medlemmar. Endast porto à 45 kronor tillkommer.

Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!". Språkförsvaret har dessutom offentliggjort en rad uttalanden och enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.

Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.

Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste numret av norska Språkrådets Språknytt berättar Erlend Lønnum om svecismer som har tagit sig in i norskan:

”Svenskene beriker oss ikke bare med billigvarer langs grensen, men også med kule kjendiser, livate valgvaker og andre ord og uttrykk.

Svensk språk har forsynt norsk med en rekke svesismer gjennom tidene, fra kondis og driks til blodtørstig og finurlig. Noen lånord speiler typisk svenske forhold, som knekkebrød, smørgås og strømming, mens andre kommer fra den store verden via svensk, som allsang og tenåring.

Ord på -is

En karakteristisk gruppe svenske innlån består av ord som slutter på -is: Alkis, bestis, doldis, fjortis, frekkis, funkis, grovis, kjendis, kompis og kondis står alle i norske ordbøker.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)