Sprogkredsen spiller ud med en debatbog

Den 10. november udkommer Den Danske Sprogkreds' første bog. Er dit modersmål okay? Sprogpolitik i Danmark - og i ude i verden. Vi ønsker her at skabe debat om det danske sprog og dansk sprogpolitik ved at sætte den ind i en udenlandsk kontekst. Hvordan forholder man sig i Sverige, Island, Frankrig, Tyskland, Holland, Italien, Polen, Rusland, Ungarn og Litauen til den voldsomme engelske påvirkning? Hvordan tackler man forsøg på kommercialisering af sprogene ved at få indført brandnavne i det almindelige ordforråd? Hvordan reagerer man på politiske krav om et kønsneutralt sprog? Bliver den professionelle sprogbruger tilsidesat i dansk sprogpolitik, og bør man overveje at skifte den danske deskriptive sprogpolitik ud med en normativ, som den man ser i andre europæiske lande?

Vores bog Er dit modersmål okay? giver ikke nogen endelige svar, men vi håber, at alene det, at vi stiller spørgsmålene og påpeger, at Danmark står ret alene med sin sprogpolitik, vil sætte en debat i gang.

Er dit modersmål okay? udkommer den 10. november og præsenteres samme dag kl. 13.30 på Bellascenen, hvor formanden for Svenska Språkförsvaret, Per-Åke Lindblom, og formanden for Den Danske Sprogkreds vil pege på en række udfordringer og muligheder i forhold til at skabe en mere tidssvarende sprogpolitik. 

Den Danske Sprogkreds udstiller Er dit modersmål okay? og giver mulighed for at diskutere med en række af kredsens medlemmer under hele messen på stand C3-032. Her vil man også kunne møde Per-Åke Lindblom, Bruno Berni (Italien) og Asdis Sigurgestdottir (Island).

Er dit modersmål okay? udgives i samarbejde med Forlaget Bostrup. Bogen er gratis for Den Danske Sprogkreds' medlemmer og bogens forfattere, men koster 180 kr. i boghandlen. Bogen kan også bestilles ved direkte henvendelse til Sprogkredsen.

Sprogkredsens medlemmer kan ved henvendelse til DenDanskeSprogkreds@gmail.dk få tilsendt et adgangskort til BogForum med henblik på deltagelse i arrangementet på Bellascenen.

Det koster kun 300 kr. om året at være medlem af Den Danske Sprogkreds.

Mange hilsner

Lise Bostrup

Formand 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi återkommer med ytterligare information och presentation.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sedan 4 september finns TNC på Solnavägen 1E (i SIS lokaler) vid Torsplan i Stockholm på gränsen till Solna. Post till TNC skickas numera till:

Terminologicentrum TNC

Box 6160

102 33 Stockholm

TNC har samma e-postadresser och telefonnummer som tidigare. Informationen har hämtats från senaste numret av TNC-Aktuellt.

(Denna nätdagbokj är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nordiska museet i Stockholm anordnar den 20 - 22 oktober kultursamtal och film (se helsidesannons i DN idag). Det är ett samarrangemang mellan Nordiska ministerådet, Nordiska rådet och Nordisk Film & TV Fond via Kulturbyrån, i samarbete med Nordiska museet och Föreningen Norden.

Men varför måste evenemanget heta ”Best of Norden”? Engelska är väl inte ett nordiskt språk? Det naturliga vore att arrangemanget har ett svenskt namn i Sverige och på respektive språk i de övriga nordiska länderna. Varför upphöja engelska till ett lingua franca i Norden?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Forskare har undersökt om alkoholpåverkan underlättar bemästrandet av ett främmande språk. I ett experiment vid universitetet i Maastricht deltog 50 tysktalande studenter, som lär sig nederländska. Den första hälften blev serverade öl innan experimentet startade, medan den andra hälften intog en alkoholfri dryck. Vid utvärderingen av de inspelade konversationerna var de något berusade deltagarna betydligt bättre än de nyktra - särskilt i fråga om nederländskt uttal. Däremot varnade forskarna för att effekten skulle kunna förångas med större mängder alkoholhaltiga drycker.

(Se också (ze.tt, deutschlandfunknova.de)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Facebook-gruppen Regional, Minority & Indigeneous Languages hittade jag följande fråga (här översatt):

”I sin bok Auðnin (översatt till engelska som ”The Day of Dark”) skriver Yrsa Sigurðardóttir att det inte finns några svordomar i grönländskan (Kalaallisut), vilket skulle innebära att grönländarna använder danska för svordomar. Kan någon bekräfta detta? Finns det andra språk utan svärord?”

Intressant fråga, som vidarebefordras till nätdagbokens läsare.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Bilden är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Digitalisering kan beskrivas som en process under vilken man överför information till ett digitalt format, d.v.s att informationen kan beskrivas med numeriska värden.

Så är det, punkt och slut, även i det anglo-amerikanska språkområdet med avseende på ordet ”digitalization”. Någon började dock plötsligt använda digitalization som synonym för computerization. Snömosbollen kom i rullning, och det stod inte på förrän den landade i ”världens kanske modernaste land”.

Nu kan vi börja prata om viral spridning! ”Digitalisering” i svensk tappning har kommit att betyda datorisering, datoranvändning, automatisering, robotisering, internetuppkoppling eller -användning i allmänhet, internetuppkoppling eller -användning via fibernät i synnerhet samt det mesta annat som har med databehandling och informationsteknik att göra.

I ett exempel häromveckan betecknade en befattningshavare till och med det kommande skiftet från 4G- till 5G-nät för digitalisering.

Våra statsråd svänger sig också, när de inte pratar om ”outsourcing” , med uttrycket digitalisering så fort de hinner. Det ska även finnas en digitaliseringsminister i regeringen numera, säger de som vet.

-cj