Tidningen Land har en webbaserad test, Dialektoraklet, som utger sig för att kunna identifiera din dialekt.  Land skriver:

”Hur pratar du? Orden du använder visar var du kommer ifrån. Men kanske präglas du av några år i barndomen när du bodde någon annanstans? Låt vårt dialektorakel testa dig. Ju fler som gör det, desto skarpare blir analyserna.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den frågan diskuteras i denna artikel på Institutet för språk och folkminnens webbplats:

”Att uppge ett exakt antal dialekter är inte möjligt. En orsak till det är att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en annan slutar. Tydligare gränser finns det däremot för de språkdrag som dialekterna består av.

Varje dialektord har till exempel sin utbredning, uttalet av olika språkljud har sin och så vidare. Men utbredningen för dessa språkdrag sammanfaller sällan, vilket gör att det är svårt att dra gränser mellan enskilda dialekter.”

Läs vidare här! Besök också Språkförsvarets sektion med artiklar om dialekter!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag fick detta mejl i morse från Björn I. Ohlson, som är en uppmärksam läsare:

”Jag är litet dum; det måste jag erkänna – men ändå.  Helsida med stor grön yta och texten ’Probably the first thing that comes to mind’ och en liten vit yta ’Alkohol är beroendeframkallande’ (förvisso sant, men…)

Kan väl inte tolkas på annat sätt än att DN vill slå ett slag för nykterhet. Någon annonsör anges inte, och varför skall denna nykterhetsuppmaning (?) riktas till personer som händelsevis förstår engelska? Så det kan bli …”

Själv missade jag denna helsidesannons – också märkligt. Det skulle inte förvåna mig om vi i morgon får veta vem eller vilka som står bakom denna anonyma annons. Det kan till och med vara Systembolaget, vars reklambyrå har hittat på ett nytt sätt att dra till sig uppmärksamhet!

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidningen Land tar i denna artikel upp tio ortnamnsdelar; i de flesta fall är det fråga om ändelser, efterled. Det gäller namndelar som – ed, – hult, – löv, – måla, – red (– ryd, – röd), –rum, – sele, – tuna, – vi och – ånger. Vad betyder dessa namndelar ursprungligen?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Institutet för språk och folkminnen skriver på sin webbplats:

"De uttrycksfulla figurerna har blivit ett självklart inslag i sociala medier, SMS och Oxford Dictionary. Idag firas den internationella emoji-dagen."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Google har förbättrat sin översättningstjänst, Google Översätt (Google Translate), enligt denna artikel. Det tidigare systemet tog mening efter mening och översatte enskilda ord:

”Men i slutet på förra året började bolaget ändra på systemet. Nu ser man på hela meningen som en enhet och översätter den beroende på sammanhanget.

Fast framför allt handlar det om att införa en teknik som gör det möjligt för datorerna att lära efterhand och förstå sammanhang som de aldrig tidigare stött på.

– Det handlar om att datorerna analyserar stora mängder data, hittar mönster och lär sig från dem. Systemet lär sig dessutom över tiden ju mer det används, säger Anna Ukhanova som är en av Googles experter på maskininlärning.”

Den nya tekniken används nu för 40, inklusive svenska, av de 103 språk som Google Översätt hanterar.

Peter Pierrou

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På webbplatsen Spindelögat publicerar Maria Hellqvist regelbundet ordförklaringar i serien "Bokstavligt målat".  Bildtexten lyder:

"Änder är tuffa fåglar som oftast kan klara sig ur de mest knepiga situationer. Men ibland kan även de bästa av änder hamna i andnöd."

Förmodligen skulle inte ordförklaringen fungera i en Sfi-klass, men Maria Hellqvist teckningar visar hur man kan leka med svenska språket.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Tavlan har ursprungligen målats av Pieter Bruegel den äldre)

Wikipedia skriver: "Babels torn i Bibeln har ofta tolkats som en symbol för mänskligt övermod och försyndelse mot Gud. Försöket att bygga ett torn ända upp i himlen har ansetts ha bestraffats med språkförbistringen, uppdelningen i olika tungomål, så att alla människor inte längre kunde förstå varandra."

Men är mångspråkighet verkligen ett straff? Bejakas inte mångfald i såväl djur- som växtvärlden? Tänk om det bara funnes en djur- eller växtart i världen?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Observatör