Kommunfullmäktige i Älvdalen beslöt den 15 december att inrätta en förskoleavdelning, där personalen dalskar (d.v.s. talar älvdalska) med barnen. Beslutet var enhälligt. Eftersom det inte fick kosta pengar, skulle det börja med en mindre avdelning, dit alla fick söka och personalfrågan skulle lösas med omplacering av personal och resurser.

Enligt referat från en språkaktivist, som deltog på kommunfullmäktiges möte, sade kommunalrådet Peter Egardt följande:

- Vi har gett skolchefen i uppdrag att inrätta en sådan avdelning. Min ambition är att direkt efter nyår få till ett seminarium för politiker och personal om hur tvåspråkighet fungerar och metoder för att kunna behålla älvdalskan. Vi måste sätta ned foten och skapa en avdelning där man bara pratar älvdalska med barnen…Om 5 – 10 år är det för sent. Vi måste göra något nu och min bedömning är att vi måste ge våra barn chansen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu är det en vecka sedan vi hade den stora inköps- och handlardagen Black Friday i Sverige. Ack, ack, alltid denna fixering på engelskan. Dagen Black Friday är ju direktimporterad från USA.

Jag tycker framför allt att det är ett mycket olämpligt, löjligt och negativt namn på en inköpsfredag i affärerna. Det ska vara en positiv och givande inköpsfredag, eller hur? Dagen ska helt enkelt kunna förknippas med köplust.

För mig är black i de flesta fall något negativt: traditionell sorg. Sorgkläder är väl fortfarande mestadels svarta. Börskrascher brukar också betecknas som svarta, exempelvis Black Thursday (1929) eller Black Friday (2008).

På 1970-talet opererade terroristorganisationen Black September i Mellanöstern. Den utmärkte sig bland annat med att kapa trafikflygplan. Inte minst kapades de dåvarande två stora amerikanska  flygbolagen Pan Am och TWA.

Förresten  hur många känner till ”röda eller svarta siffror” i bokföringen idag? Det är få. ”Svarta siffror” betyder vinst för ett företag medan "röda siffror" betyder förlust för ett företag.  Detta är den egentliga bakgrunden till Black Friday.

Jag vädjar härmed till Svensk Handel att nästa år byta namn på Black Friday till ett positivt svenskt namn. Avslutningsvis: Framför mig ligger Stadium annonsen för Black Friday ur HD den 27/11. Stor och till stora delar trist reklamannons: Stadium, Join the movement kan vi läsa. Eller ska Stadium uttalas som engelska ”Steidium” i stället?

Sedan förstår inte jag inte varför egentligen väldigt viktig köpinformation/köpvillkor bara är på svenska? Varför är den inte översatt?

Kanske är det för svårt och komplicerat för företaget att översätta denna text?

C-G Pernbring

Helsingborg

(Insändaren tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad den 7/12 och i förkortad version i Skånska Dagbladet den 13/12 – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret fick idag ett brev, i vilket konstruktören Senad Santic föreslår att vi länkar till hans sida. Se denna presentation:

”Har du någon gång skrivit ett arbete och velat använda ett ord som du inte visste exakt hur man använder? Då har du hittat rätt. Exempelmeningar är en tjänst som ger dig exempel på hur du kan använda ett ord. Vi hjälper dig även få reda på vad det betyder, hitta böjningar på ordet samt synonymer och engelska översättningar.”

Skribenten av dessa rader testade programmet med verbet ”hysa” och fick upp en rad förslag. Presentationen stämmer alltså.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har bott en avsevärd del av mitt liv i fransktalande Genève och i angränsande delar av Frankrike. Även om engelska språket gör de gängse attackerna också på det franska språket finns det fortfarande ett stolt medvetande hos befolkningen om att franska ska hållas så rent från anglicismer som möjligt.  Jag kan knappast erinra mig ett enda exempel där stadsdelar, handelscentra, arenor och liknande företeelser i Genève getts namn på engelska och jag kan inte tänka mig att t ex Palais des Nations, Place des Nations, Jet d’Eau (den stora fontänen i sjön, en turistattraktion), Plaine de Plainpalais (stadsdel), Grand Saconnex (stadsdel), Carouge (stadsdel) Placette (varuhus), Carrefour (franskt varuhus), Le Bocage (känd villa, egentligen skogsdunge), Servette (fotbollslag), Palais Wilson (gamla Nationernas Förbund, uppkallat efter en amerikansk president), Lac Léman (Genèvesjön), La Plage (strandbadet) och La Chataingeraie (internationella skolan) skulle ges fåniga namn på engelska. Det bör observeras att befolkningen i Genève och dess nära omgivningar är mycket mångspråkig, i grund och botten extremt internationell, mycket mer så än Stockholm, men franska är och förblir det helt dominerande språket i tal och skrift. Det anses vara självklart. Det ska i ärlighetens namn noteras att den där skolan (La Chataigneraie – kastanjelund; skall stavas med cirkumflex över första a:et) också kallas International School of Geneva. Det känns ju ganska naturligt, eftersom en stor del av undervisningen sker på engelska.

Jag jämför ibland  Genève med Stockholm (och Sverige) vad avser försvar av det naturliga hemmaspråket. Varför lägger sig Sverige platt på rygg för anglicismer (som ofta leder till fånig svengelska), medan man i Genève med omgivning ser det som självklart att hålla franskan ren från onödiga föroreningar? Samtidigt som man gör detta lägger man sig vinn om att också kunna förstå och konversera på engelska och andra språk. På så sätt slår man vakt om sin franskspråkiga identitet i ett internationellt samhälle. Har man en stolthet och självständighetskänsla för det franska språket som många svenskar saknar för det svenska? Om så är fallet, måste man fråga sig varför. Svag självtillit? Bristande språkkänsla? Historielöshet? Kulturförakt? Offer för billig amerikansk skvalpåverkan i allmänhet?

Sverige blir på grund av invandringen för varje dag ett alltmer mångspråkigt land, men de allra flesta av de nyanlända vill nog lära sig riktig svenska för att lättare kunna bli integrerade i det svenska samhället. Det underlättas inte av att svenska språket blir allt slappare och infekterat av onödiga anglicismer. Vi gör de nya svenskarna en förfärlig otjänst genom att inte erbjuda dem ett fullgott svenskt språk. Särskilt utsatt blir varje människa som dagligen ser butiksnamn, slagord, skyltar och reklamtexter som är skrivna på svengelska. I de allra flesta fall är engelska helt onödig och ofta är språkbehandlingen dessutom dålig. De nyanlända kan ju i allmänhet knappast ta del av Språkförsvarets allmänbildande verksamhet. På sikt kan detta komma att avsevärt försvåra nödvändig integrering. Bör Språkförsvaret undersöka hur SFI fungerar i detta avseende? Hur är undervisningen i svenska för invandrare upplagd, vilka krav ingår i den och vilka kvalifikationer ska lärarna besitta? Att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder kan vara livsavgörande. Eleverna måste ges chansen att göra detta på så bra sätt som möjligt. Det finns säkert exempel på mycket lyckligt utfall – liksom motsatsen.  Utvärderas resultaten någonsin annat än ur framtida erfarenheter i livets hårda skola?

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från artikeln 13 områden där fånig svengelska tar över i Svenska Dagbladet)

"Visst förstår man att hotell vill utstråla en internationell känsla och därför gärna heter Continental eller Grand Hôtel. Men när Scandic-kedjan börjar döpa sig efter Stockholms stadsdelar – fast på engelska – blir det bara larvigt. Scandic Grand Central ligger förvisso mycket centralt i korsningen Kungsgatan–Vasagatan... men ändå! Ännu värre låter dock namnet på det hotell som ska öppna på Hötorget i gamla PUB-huset nästa år – Scandic Haymarket. Tänk om SL följer med här också och döper om tunnelbanestationen Hötorget till Haymarket! Tanken svindlar."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Senaste numret av Grönköping berättar i form av en notis:

"Varuskrapan kommer att efter högt föredöme döpas om till Mall of Gronkoping, meddelar hr varuchefen A.Jonsson."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I onsdagens VK 2/12 beklagade sig S. Nilsson över den onödiga och dumma anglifieringen som bland annat Umeå afärer håller på med. Han exemplifierade med "black friday! och "sale" - i stället för "rea". Bara att hålla med. Varför kan affärsidkarna (en del av dem) inte använda det utmärkta lilla svenska ordet "rea"?

Jag vill också passa på att tipsa om www.språkförsvaret.se. Gå med!

Ulf Parde

(Insändaren publicerades tidigare i Västerbottens-Kuriren den 8/12 2015 - här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår kunde man läsa följande nyhet i Svenska Dagbladet:

”Det tar ofta lång tid för högutbildade flyktingar att få jobb inom sina yrken. En lösning skulle kunna vara att införa kompletterande högskoleutbildningar på arabiska.

– Vi erbjuder ju redan i dag många kurser på engelska, säger högskoleministern Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.”

Detta uttalande fick den syriske flyktingen Wasim al Jbawi att skriva en kommentar på SvD:s Facebooksida. "Man kan inte etablera sig i samhället utan att man kan bra svenska”, skriver han bland annat. Hans kommentar  redovisas också i dag i Svenska Dagbladet:

”– Språket är en förutsättning både för att etablera sig i samhället och få jobb. Man kan aldrig kommunicera med samhället utan att kunna svenska, säger Wasim al Jbawi.

Han själv och många andra nyanlända han känner talar bra engelska och enligt Wasim al Jbawi kan det bli ett hinder för etableringen i samhället. Eftersom det är relativt lätt att ta sig fram på engelska i Sverige kan det göra att många inte förstår vikten av att snabbt lära sig svenska, tror Wasim al Jbawi.

– De flesta förstår att det är viktigt att lära sig svenska, men en del av mina kompisar tänker att de kan vänta med att börja prata svenska i flera år. Så om de har möjlighet att gå kurser på arabiska tror jag att de glömmer att lära sig svenska, säger Wasim al Jbawi.

Han menar att det är i princip omöjligt att få jobb och lära känna svenskar om man pratar engelska hela tiden.”

Jag är helt ense med Wasim al Jbawi. Det är märkligt att en minister inte inser att svenska är det gemensamma språket i Sverige, vilket uttryckligen också slås fast i språklagen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)