Under de senaste veckorna har det varit en livlig debatt i tidningarna om samarbetet mellan Skåne och Själland.  Öresundsregionen ska bland annat marknadsföras gemensamt under ett nytt modernt namn. Namnet Öresundsregionen är tydligen förlegat. Därför vill man att regionen ska marknadsföras som exempelvis Greater Copenhagen, Copenhagen Southern Sweden eller SweDaneCopenhagen. Detta är tre namnförslag som har dykt upp i debatten. Samtliga förslag är givetvis på engelska.

Varför inte istället hitta på ett originellt och trevligt skandinaviskt namn eller en fiffig förkortning på (nya) Öresundsregionen? Eller helt enkelt bara København-Malmö region?

Undertecknad  ser gärna fram emot nya trevliga skandinaviska namnförslag.

C-G Pernbring  

(Insändaren publicerades i Sydsvenska Dagbladet den 13/10, Skånska Dagbladet den 14/10  och i en längre version i Helsingborgs Dagblad den 6/10 – här med skribentens tillstånd)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Texten bekräftar naturligtvis än en gång att en del svenskar inte är så bra på engelska som de tror. Det är nog säkrast att även korrekturläsa en kort text på engelska, eftersom den kan fotograferas och läggas ut på nätet. Fler språkgrodor hittar man här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Älvdalsk ordbok är baserad på en korrigerad version av den tryckta ordboken "Material till en älvdalsk ordbok" av Lars Steensland, utgiven år 2010, ISBN: 978-91-978943-0-2.

Det skriftliga materialet har gjorts tillgängligt på internet av Martin Wiss och Lars Steensland. Hemsidan har programmerats och tillhandahålls av Martin Wiss medan Lars Steensland ansvarat för hemsidans språkliga innehåll.

Den tryckta ordboken innehåller till skillnad från denna digitala ordbok även uppgifter om de älvdalska ordens uttal och böjning. Där finns också en stavningstabell, källförteckning m.m

Under denna länk finns dessutom en lista med flera tusen andra älvdalska ord med översättningar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

To: babel@svt.se
Subject: Islandsreportage
Date: Sun, 11 Oct 2015 22:57:04 +0200

Hej,

Varför intervjuar ni islänningar på engelska? Isländska är ju vår språkliga kusin. Många islänningar talar utmärkt svenska eller i alla fall "skandinaviska". Det gjorde t.ex Laxness. Eller så får väl reportern anstränga sig lite och kanske använda tolk. Varför kan vi inte få höra lite härlig skandinaviska eller mustig isländska i ett program som Babel? Engelska får vi ju nog av ändå.

Mvh

Ola Nilsson

Subject: SV: Islandsreportage
Date: Mon, 12 Oct 2015 11:54:14 +0000

Hej Ola,        

jag förstår vad du menar.

Vår reporter på Island talade inte isländska, men det gjorde däremot fotografen som själv är islänning. De intervjuade fick själva välja om de ville svara på engelska, isländska eller svenska. Som du märkte var en del av svaren på isländska, men de flesta på engelska. Ingen ville däremot tala "skandinaviska".

Nästa gång får vi kanske försöka med tolk.

vänliga hälsningar
Marie (Nyreröd)
Babel

(Denna nätdagbok äår knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

I en ny bok från Språkrådet berättar Barbro Ehrenberg-Sundin och Maria Sundin om det svenska klarspråksarbetets långa historia.

Krångelspråk blir klarspråk är berättelsen om det svenska klarspråksarbetet. Det moderna klarspråksarbetet inleddes på 1970-talet, och har drivits på av riksdag och regering tillsammans med språkvetare, jurister, journalister och myndigheterna själva.

Barbro Ehrenberg-Sundin arbetade under många år som språkexpert i Regeringskansliet. Maria Sundin är språkkonsult med lång erfarenhet av klarspråksarbete på myndigheter.

Olika perspektiv och erfarenheter

I boken berättar de hur allt började, hur författningsspråket moderniserades och hur Regeringskansliet gick i bräschen för att förändra mönstren för en rad viktiga texter. Vi får en inblick i hur myndigheternas klarspråksarbete kom igång och en beskrivning av alla turer som ledde fram till en samordnad statlig språkvård och en språklag. Vi får också möta många av de personer som varit drivande i arbetet och ta del av deras olika perspektiv och erfarenheter.'

Nya medier och nya krav på tillgänglighet innebär nu nya utmaningar. Hur ska det framtida klarspråksarbetet bedrivas? Och vilken forskning behövs? I slutet av boken bidrar några forskare och språkvårdare med tankar och förslag.

Internationella klarspråksdagen

Boken presenteras den 13 oktober, på den internationella klarspråksdagen, på ett seminarium anordnat av Språkrådet i samarbete med Uppsala universitets uppdragsutbildning. Seminariet kommer att filmas och i efterhand läggas upp på vår webbplats.

Läs mer om seminariet

Klarspråksdagen 13 oktober 2015

Läs mer om boken

Norstedts: Krångelspråk blir klarspråk

(Denna nätdsagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I måndags besökte Sofia Kristina Hellqvist, numera prinsessa, Älvdalen. Enligt Dala-Demokraten avslutade hon ett tal med ett löfte:

– Dalarna har en speciell plats i mitt hjärta och det är Älvdalen som format mig till den jag är. Jag lovar att jobba på min älvdalska så jag i framtiden kan föra en dialog som en äkta älvdaling."

En frivillig privatlärare anmälde sig genast:

"För en dam i publiken var det sistnämnda av extra betydelse.

– Behöver prinsessan hjälp med dialekten är det bara att komma hem till mig, säger Uls Gerda Werf."

Dalarnas Tidningar hade en liknade bevakning av prinsessans officiella besök i Älvdalen. Reportern intervjuar Inga-Britt Pettersson som reder ut skillnaden mellan älvdalska och svenska. Hon påpekar bland annnat att älvdalskan använder sig av nasala vokaler (som i franskan) och att dessa till och med har försvunnit i  isländskan. Hon liknar nasala vokaler vid "kyldrag i näsan".

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Renata Flores Rivera sjunger Michael Jacksons “The Way You Make Me Feel” på quechua. Quechua var det dominerande språket i det gamla inkariket. Quechua, som är den största inhemska språkfamiljen i Latinamerika, talas i flera varieteter av åtta till tio miljoner människor i Peru, Bolivia, Colombia, Ecuador, Chile och Argentina. 

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret  skrev ett remissvar till betänkandet ”Översyn av lagen om skiljeförfarande (SOU 2015:37)" den 10/9 2015. Lars Fredriksson har gått igenom de remissyttranden om lagen som ligger ute på nätet och funnit att två av dem i likhet med Språkförsvarets tar upp frågan om engelska som rättegångsspråk. Det ena har skrivits av Justitiekanslern och det andra av Göta Hovrätt. Nedan återges de relevanta avsnitten i respektive remissyttrande.

Justitiekanslern:

”Rättegångsspråk i klanderprocesser (avsnitt 6.6 i betänkandet)                      

Justitiekanslern delar betänkandets bedömning att det inte bör införas en möjlighet att använda engelska som rättegångsspråk med avseende på hela klanderprocessen, innefattande bl.a att domar och beslut skulle författas på engelska. Såväl principiella som praktiska skäl talar med styrka emot en sådan ordning (jfr betänkandet s. 141 ff.).

Även lämpligheten av det förslag som lämnas i betänkandet, att rättegången på parts begäran i lämplig omfattning ska kunna äga rum på engelska, kan emellertid ifrågasättas.

För det första kan frågan ställas om den föreslagna regleringen innebär någon påtaglig förändring jämfört med vad som idag gäller vid handläggningen av klandermål. Som anförs i betänkandet förekommer det redan att handlingar i målen ges in på engelska, att hovrätten tillskriver parterna på engelska samt att vittnesförhör hålls på engelska utan tolkning – under förutsättning att alla är överens om en sådan ordning och ingen åhörare finns i salen (se betänkandet s. 137). De problem som vid denna typ av handläggning kan uppkomma, med hänsyn till att offentlighetsprincipen torde kräva att allmänheten ges möjlighet att ta del av allmänna handlingar och förhandlingar på svenska, undanröjs inte heller genom den föreslagna regleringen (se betänkandet s. 145 f.). Vad som egentligen tillförs genom förslaget är därmed möjligheten för part att begära att en översättning av hovrättens avgörande, protokoll och beslut ska tillhandahållas av domstolen. Med hänsyn till att kostnaden för översättningen föreslås bekostas av parterna kan det ifrågasättas om denna reglering är särskilt angelägen, den part som önskar en sådan översättning kan ju redan idag själv ombesörja att översättning sker.

För det andra kan det ifrågasättas om det är motiverat att införa en särlösning just för klanderprocesser. Enligt utredningens egen bedömning kan det uppskattas att endast cirka fem klandertvister per år kommer att avslutas genom prövning i sak, där engelska används som rättegångsspråk i den omfattning som medges enligt förslaget (se betänkandet s. 138). Det förekommer dock, som anförs i betänkandet (se s. 144), även i andra måltyper – t.ex i kommersiella mål och patentmål – att bevisning och andra handlingar som är avfattade på engelska ges in till domstol utan att översättning sker. Om lagstiftaren anser att det bör införas möjligheter för parter att i viss utsträckning använda engelska som rättegångsspråk bör det övervägas att införa en sådan möjlighet generellt avseende de måltyper som är lämpade för en sådan ordning och där det finns ett behov. Det är svårt att se några principiella skäl som talar för att just klandertvister bör särbehandlas i detta avseende.”

Göta Hovrätt:

” Hovrätten ställer sig tveksam till om det behöver införas en ordning med engelska som rättegångsspråk, detta mot bakgrund av att det synes röra sig om ytterst få fall per år även om måltypen koncentreras till en hovrätt. Frågan ska ses mot bakgrund av att den föreslagna ordningen innebär ett avsteg från regeln om att svenska är rättegångsspråk och att den därmed i viss mån får återverkningar i offentlighetshänseende.” (sid 7 – 8).

Obsaervatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)