Språkförsvaret

Språkbytesexperimentet i svensk skola

- engelska till varje pris?

Per-Åke Lindblom, Arne Rubensson (redaktörer) 

ISBN 978-91-519-6917-6

sprakforsvaret@yahoo.se

Språkförsvaret är ett nätverk som diskuterar engelskans expansion på svenskans bekostnad. Nätverket bildades 2002, 2005 blev Språkförsvaret en förening. Nu har man gett ut sin fjärde bok, en samling av 18 olika artiklar. Medverkande är lärare, samhällsvetare, journalister och författare och andra. Den här gången är det frammarschen av den Internationella Engelska Skolan (IES) som är bokens huvudämne. Hur förhåller sig  pedagogiken inom IES till verkligheten? Och, hur är det möjligt att en friskola kan breda ut sig så enormt? Vid sidan om dessa mera granskande artiklar behandlas även språkets betydelse i sig. Att behärska landets huvudspråk och kultur innebär att man kan delta i samhällslivet och dess utveckling som likvärdig och på demokratisk grund.     

Friskolorna har till och från varit omdiskuterade allt sedan friskolereformen 1992. Sedan dess är det möjligt med skolor som drivs som bolag med skattebetalarnas pengar, unikt i världen! IES, Sveriges största friskolekoncern idag, har ett fyrtiotal grundskolor i hela landet, ytterligare fyra kommer att öppnas till hösten 2021. En gymnasieskola finns i Stockholm. I december 2020 hamnade IES i blåsväder genom sina försäljningsturer, vinster på skattebetalarnas bekostnad. I dagarna gick det genom nyheterna att IES vill betygsätta eleverna redan efter årskurs fyra istället för årskurs sex. En ansökan har lämnats in.

Sverige är i all synnerhet genomsyrat av engelskan genom internet, film, reklam och musik bland annat. Engelska är första – ofta enda – främmande språk. På högskole- och universitetsnivå skrivs alltfler avhandlingar på engelska. Är det så att svenskan marginaliseras när IES propagerar för den globaliserade världen där engelskan fungerar som ”lingua franca” för handel och vandel? Nej. För de allra flesta unga i Sverige väntar en framtid i Sverige och arbete som alltmer kräver god behärskning av svenska språket, påpekar Bo Alvberger, språklärare och frilansskribent. Även författaren Björn Ranelid bekräftar på sitt sätt att engelskan är överskattad – bara med tanke på antalet människor på jorden som använder det språket i ord och skrift.       

Tvåspråkighet nås bara i ursprungslandet, inte genom skolan i ett annat land, det skriver Olle Josephson, professor i nordiska språk och Ewa Wallin, lärare, med stort engagemang på språkfrågor anser rakt på sak att föräldrar och elever har gått på en rejäl blåsning. IES håller på med ett språkbytesexperiment utan någon som helst vetenskapligt beprövad grund, bara som affärsidé.

Men varför prioriteras IES av så många föräldrar? Här är Johan Enfeldt mycket tydlig: elevunderlaget är mycket mera homogent än i den kommunala skolan. Läsovana föräldrar – ofta invandrare som själva måste tackla svenskan – söker sig inte dit. Fristående skolor får säga nej till elever när de anser att det är fullt. Sådant får inte kommunen göra. Felet ligger alltså inte vid IES utan hos politikerna som är felunderrättade och bidrar till segregering. Istället måste personalstyrkan öka och jämbördig utbildning  ges för samma chans åt alla i dagens mångkulturella Sverige.

Språkbytesexperiment i svensk skola är en ögonöppnare. Sedan 2009 finns en språklag som fastställer att Sverige visserligen har erkända fem minoritetsspråk (inte engelska) men att huvudspråket är svenska. Eller finns det en risk att vi blir ett kolonialland, berövat sitt eget språk.

Susanne Gerstenberg

Vår anmärkning: Språkbytesexperimentet i svensk skola - engelska till varje pris? - ISBN 978-91-519-6917-6 - kan beställas direkt från sprakforsvaret@yahoo.se för 120 kronor - porto för 44 kronor i vanligt brev eller för 59 kr i förpackning tillkommer. Antologin kan också beställas från nätbokhandlare eller från välsorterade fysiska bokhandlare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Programmet Språket skriver:

”Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.”

Lyssna här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det har de senaste veckorna blossat upp debatt om de skattefinansierade privata friskolorna som exempelvis "Internationella engelska skolan/IES" i medierna.Många skribenter och opinionsbildare menar att skolan främst måste regleras statligt i ett demokratiskt samhälle. Skolsystemet i Sverige kommunaliserades 1989.

Låt oss gå tillbaka i historien. Det var dåvarande utbildningsminister Göran Persson (S) som genomdrev kommunaliseringen med minsta möjliga majoritet i riksdagen, med bara få rösters övervikt. Han fick mycket kritik för detta av både utbildningsexperter, lärarfack och inte minst gymnasielärarna. Han ignorerade dock helt kritiken och uppnådde sitt mål. Göran Persson fick mycket god hjälp av vänsterpartiet (Vpk) som räddade propositionen i riksdagen.

Intressant var att Vpk vid den tiden också hade stor möjlighet att fälla den socialdemokratiska regeringen och därigenom stoppa propositionen. Av någon oförklarlig anledning avstod vänsterpartiet? Som det då hette ville vänsterpartiet inte fälla en socialdemokratisk "röd" regering. Vpk: s ursprungliga önskan var ju att behålla skolan statligt reglerad.

Hur många gånger de senaste 30 åren har jag inte läst och hört att svensk skola borde återförstatligas? Oftast är det vänsterpartister men även socialdemokrater som i debattartiklar och insändare önskar att svensk skola åter blir förstatligad.  Minns de inte sin egen historia?

Dessutom ville Folkpartiet/Liberalerna  också på 1980-talet behålla skolan i statlig regi. Men de avstod ändå från att stoppa kommunaliseringen och propositionen i riksdagen. Partiet ville antagligen inte äventyra det dåvarande borgerliga samarbetet? De hade ju möjlighet att stoppa kommunaliseringen, men missade "medvetet" chansen. Detta har tydligen väldigt många vänsterpartister, socialdemokrater och liberaler under årens lopp ångrat och ångrat. Nu börjar tydligen Liberalerna åter agera mer kraftfullt i frågan.

Kommunaliseringen blev ett direkt avstamp till bildandet av friskolor/privatskolor i Sverige. De genomfördes sedan av den borgerliga regeringen (Alliansregeringen) på 1990-talet. Skolan blev, som det hette, äntligen"avreglerad". Hur bra det blev, har vi ju "bittert" fått erfara – segregerad utbildning, betygsinflation, svag löneutveckling för lärare etc. etc...

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                                                    

Helsingborg  

(Insändaren publicerades i en närmaste identisk version i Skånska Dagbladet den 11/1 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nina Wormbs skriver om Wikipedia i dagens Svenska Dagbladet:

"Wikipedia är oerhört omfattande med sina 55 miljoner artiklar på 300 språk. Svenskspråkiga Wikipedia har knappt 3,5 miljoner artiklar vilket gör den oproportionerligt stor i relation till språkets storlek. Som jämförelse hade den tryckta Nationalencyklopedin från 1996 170 000 artiklar. En förklaring är att över 80 procent av artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia är skapade av robotdatorprogram, så kallade botar. Det gäller främst djur, växter och svampar och annat som finns tillgängligt i öppna källor."

Det betyder att nästan sju procent av artiklarna på Wikipedia är på svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna finländska film är svenskspråkig, som sig bör. Jansson var ju finlandssvensk.

Andra kända nutida filmer i den kategorin är "Framom främsta linjen", från 2004, "Drakarna över Helsingfors, från 2001 samt "Underbara kvinnor vid vatten" från 1998

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det var mycket intressant att läsa Barbara Bergströms, grundare av Internationella engelska skolan/IES, debattartikel i AB den 10 januari.

Med rubriken: "Flumskolan har fel - betyg är bra för barn". Därför kommer IES att införa betyg från årskurs fyra, säger hon.Håller i detta fall helt med Barbara Bergström i betygsfrågan. Helt rätt, fru Bergström!  Men som vanligt undviker hon och samtliga IES- representanter alltid den viktigaste frågan på skolan, anser jag. Nämligen engelskan!

Engelska (och givetvis också andra utländska språk) ska givetvis förbjudas som första officiella undervisningsspråk i samtliga skolor i Sverige, oavsett skolform. Dessutom måste exempelvis anglosaxisk kultur (eller motsvarande) undvikas i skolornas undervisning. Ämnet Engelska ska givetvis finnas kvar på IES-skolan men i mer normal "undervisningsform", precis som övriga språk på skolan som franska, tyska m.fl språk.

Bergström undviker dessutom i hennes debattartikel, Finansieringen! av skolan via (skattefinansierade) skolpengen. Friskolor i Sverige ska givetvis inte skattefinansieras. Föräldrarna ska självabetala sina ungdomars skolgång i dessa privata friskolor. Kommunerna erbjuder sedan decennier skattefinansierad skolundervisning i hela Sverige. 

Passar inte dessa kommunala skolor, då får föräldrarna söka alternativa skolor för sina ungdomar. Men då måste föräldrarna givetvis också själva få betala skolavgiften. Så fungerar finansieringen av privata skolor/friskolor i andra europeiska länder.

Så enkelt är det. Däremot har jag i övrigt inga invändningar mot IES-skolan. Jag väntar bara på EU-språkskolor i Sverige. De behövs snart också i Sverige. Storbritannien står ju nu definitivt utanför EU, efter brexit den 31 december 2020. Därför behövs nu också kunskaper i andra europeiska/EU-språk. Eller ska vi kanske göra en "Swexit/Svexit" och istället bilda en union med Storbritannien och USA?

PS. En fundering om undervisningen på IES: Studerar och läser studenterna på IES också svensk litteraturhistoria och klassiska svenska verk av exempelvis August Strindberg i engelsk översättning? Det vore intressant att veta.

C- G Pernbring                                                                                                                                                                                    

Helsingborg                                                                                                                                                                                               

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår fick jag ett utbrott på Coop på Sveavägen. När jag kom in hade de i butiken just tvättat alla golvytor som därför var hala och våta. En bock hade satts upp med varningstext: Be careful. Wet floor!!! På båda sidor av bocken. Ingen annan text alls!!!! Vilka är det främst som riskerar falla och bryta höfter etc??? Det är gamlingarna – som ofta inte kan engelska.  Men även för alla som kan engelska är det ju skandal att inte få upplysning på svenska när du kliver in i butiken) !!!! Jag var rosenrasande. Bad om ursäkt till butiksbiträdet, som höll med mig, men jag uppmanade henne att snarast klaga hos sin chef. Jag kommer att skriva till Coops chefer.

Tove

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i gårdagens Svenska Dagbladet argumenterar Anders Q Björkman för att självkolonisering är en bättre beskrivning av orsaken till engelskans växande inflytande i Sverige. Han skriver:

”Den där parentesen – ’mer eller mindre påtvingad’ – gör att det är svårt att beskriva den anglosaxiska dominansen i Sverige som kulturimperialism. Forna kolonier i Afrika kan nog nog sägas ha tvingats på fransk eller brittisk kultur, men det är ju faktiskt ingen som beordrar oss svenskar att titta på Hollywood-filmer och brittiska deckare. Kanske tycker vi helt enkelt att de är bra? Eller ser dem av gammal vana?

Egentligen är självkolonialisering en mer träffande beskrivning av den svenska situationen, inte minst om man betänker vad det anglosaxiska övertaget i förlängningen har fått för följder  för vårt språk – stadsdelar ges engelska namn, svenskan får sta tillbaka i undervisning ochg forskning, butiker saluför billiga walking shoes under den sale som kallas Black Friday – och all annan svengelska som omger oss”

Han noterar också att utbudet i nio tv-kanaler en viss dag i veckan utgjordes av 59 procent engelskspråkigt material och 34 procent svenskt:

”De sista 7 procenten är en handfull nordiska program och en polsk långfilm (som ironiskt nog har den engelska titeln ”Cold war”). Resten av världen lyser med sin frånvaro.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)