Expressen publicerade igår en artikel, ”Det växande hatet mot svensktalande i Finland”, skriven av tre studenter vid JMK:s universitetsutbildning (Journalistik/Media/Kommunikation) vid Stockholms universitet. Artikeln bygger på en enkätundersökning som författarna låtit genomföra (se vidare information om hur undersökningen genomfördes i artikeln). Nedan sammanfattas resultatet:

”Att känna sig hotad som finlandssvensk i Finland är Siri Rosenström inte ensam om. Det framkommer i en kartläggning som JMK (enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet) gjort, där 412 finlandssvenskar svarat på enkätfrågor.

295 av 412 uppger att de någon gång känt sig hotade eller utsatta på grund av sin finlandssvenska identitet.

244 av 412 har någon gång blivit hotade eller utsatta för fysiskt eller verbalt våld på grund av sin finlandssvenska identitet.

Ett läge som inte ser ut att bli bättre – fler än hälften tycker att situationen har förvärrats de senaste tio åren.

I enkäten är det många som pekar ut det politiska partiet Sannfinländarnas framväxt som en orsak till att situationen för finlandssvenskar har blivit mer otrygg.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mötet äger rum i Mälarsalen, Årsta Folkets hus, Årsta torg, Årsta (en närförort i Stockholm) onsdagen den 26 oktober kl. 18. 00 – 20.00

Mötet kommer att ske i form av fem-sex inledningar à 10 minuter från en panel, varvid en timme avsätts för diskussion och frågor.

Vi återkommer fortlöpande med ytterligare information.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag passerade igår i bil en restaurang vid Hornstull på Södermalm (Stockholm). Jag lade märke till det lekfulla namnet, därmedpasta. Det finns hur många möjligheter som helst att leka med det svenska språket. Om sammansättningen ska tolkas som därmed pasta eller där med pasta, vet jag faktiskt inte. Man måste nog fråga innehavaren.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ni har väl märkt att på svenska OS-truppens kläder stod det Sverige (inte Sweden). På t. ex Tysklands stod det Germany. Det tycker jag är värt en Guldmedalj från Språkförsvaret till hela vår OS-trupp.

Ulf Parde

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna undertecknarkampanj gäller visserligen norska förhållanden, men det finns en risk att liknande idéer tar sig österut över Kölen. Svenska underskrifter kanske inte räknas i detta sammanhang, men ingenting hindrar att man visar sitt stöd genom att underteckna kampanjen.

Byrådet i Oslo har nylig vedtatt å opprette klasser på Manglerud skole der all undervisning skal foregå på engelsk. Dette sender meget uheldige signaler om at engelsk er en form for offisielt språk i Norge, på linje med norsk, samisk og de andre offisielle språkene i landet (som det ikke engang gis skoleundervisning på).

Fellesspråket og hovedspråket i Norge er, og har alltid vært, norsk. Det er ikke den offentlige skolens oppgave å finansiere at barn i Norge skal få skoleundervisning på andre språk enn norsk og samisk. Det gis allerede massevis av engelsktimer i den norske skolen, der dette språket læres, og all forskning viser dessuten at det er lettest å lære når undervisningen foregår på elevens morsmål.

Det er også viktig at skoleelever i Norge får lære om norsk administrasjon, geografi, natur og kultur på norsk, med det ordforrådet som hører til, som ofte ikke er ord man hører hjemme i familien: "odelsting", "stortingsrepresentant", "kvadratrot", "tregrense", "aktor", "varetektsfengsling" og "lengdegrad" er bare noen få eksempler på ord barna på denne skolen kanskje aldri vil lære seg på norsk. Barn av fremmedspråklige foreldre (som nettopp er noen som vil kunne søke sine barn til denne skolen) vil knapt lære seg norsk i det hele tatt når all skoleundervisning skjer på engelsk.

Dette er et forsøksprosjekt fra Oslo kommunes side, men mange foreldre tror dessverre at alt som er engelsk automatisk er bedre, og dermed kan dette fort bli permanent, noe som vil bidra sterkt til å svekke norskens stilling i en allerede globalisert og anglifisert verden. Det finnes allerede privatskoler med andre undervisningsspråk enn norsk i Oslo, men dette er ikke noe den norske offentlige skolen bør imitere.

Signér kampanjen for å vise Oslo kommune at dette er en dårlig idé!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Just nu pågår en festival i Göteborg, som går under namnet Gothenburg Fringe Festival. Frågan är varför den inte har ett svenskt namn. Är ”fringe” oöversättligt?

Fringe betyder enligt min engelsk-svenska ordbok 1a) frans, fransar, fransflätning; bård; b) lugg; 2) utkant (skogs)bryn; 3) marginal, periferi, ytterkant. Det förekommer i ett antal sammansättningar: fringe area ytterområde; fringe benefit extraförmån, tjänsteförmån, fringis; fringe group marginalgrupp, yttergrupp; fringe theatre fri (experimentell) teater; fringe time (radio eller tv) sändningstid före (efter) bästa sändningstid; fringe lunatic fanatisk extremistgrupp, fanatiska extremister .

Rikstermbanken anger två ersättningsord för fringe: fransbindning i stället för fringe (har här med vävning att göra) och randbebyggelse för fringe development.

Det finns också en presentation på svenska och som lyder:

”Gothenburg Fringe Festival är en så kallad open access scenkonst-festival, vilket innebär att det inte finns en urvalskommitté.”

Varför inte kalla festivalen för Göteborgs öppna scenkonstfestival?

Det är naturligtvis irriterande att engelska titlar används rakt av på bekostnad av titlar på svenska, som alltså får stryka på foten. Konsekvensen blir att svenska språkets ställning undergrävs i fall efter fall. Det finns ett mycket enkelt sätt att lösa denna fråga, nämligen att ange titeln på svenska först eller överst och ange den engelska titeln på andra plats eller under.  Därtill kommer problemet att fringe är ett mångtydigt ord. Det är också viktigt att ha separata språkversioner, en på svenska och en på engelska och inte att blanda språken. Det är väl inte så att festivalsarrangörerna inbillar sig att deltagarna och besökarna blir förvirrade över att två olika titlar används, så att de inte hittar till festivalplatsen(-erna)? Om den engelska titeln behålls som sekundär titel, upprätthålls ändå eventuella förbindelser med utländska s.k fringefestivaler.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Filippinerna, som har drygt 94 miljoner invånare, talas inte mindre än 187 språk. Nittio procent av hushållen har dock något av de tio största språken som modersmål. Det största av dem är tagalog, vilket nästan 40 procent av invånarna har som modersmål.

Den som vill veta mer om språksituationen i Filippinerna kan utforska denna sida.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eftersom svenska är huvudspråket i Sverige, tycker jag det är trist att se GOTLAND ART WEEK i en för övrigt svenskspråkig text. Hade hela texten varit på engelska  vore naturligtvis GOTLAND ART WEEK i sin ordning, men språkblandningen är småaktigt tanklös. Även i internationell marknadsföring vore t ex begreppet GOTLANDS KONSTVECKA (eller KULTURVECKA) lämpligt för att visa att Sverige och Gotland har ett lockande kulturellt, historiskt och språkligt egenvärde som något unikt att erbjuda världen och jag ser dessutom att programmet i stort sett är svenskspråkigt. Skäms ni för att använda svenska i Sverige? Mina icke-svenska bekanta skulle lockas mer av GOTLANDS KONSTVECKA än av GOTLAND ART WEEK.

Och varför just engelska om ni vill framstå som internationellt medvetna? Ryska, tyska och franska är större modersmålsspråk i Europa än engelska. Men, som sagt, svenska är huvudspråk i Sverige. Engelska erkänns inte ens som minoritetsspråk i Sverige.

Vänliga hälsningar

Lars Nordberg

Vallentuna

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)