2014 utkom Islänningasagorna: Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar.

Islänningasagorna innehåller nyöversättningar av samtliga släktsagor inklusive tåtar (kortsagor). Här finner man den mäktiga skådeplatsen som berättar om människor i Norden under medeltiden och deras världsbild. Det är historierna om märkliga kvinnor och män, skalder och fredlösa, stridsmän och skojare som med äran och hedern som rättesnöre tävlar om kärleken och makten.

“Utan överdrift kan man beteckna de isländska släktsagorna som Nordens enda samlade originella insats i världslitteraturen.” (Peter Hallberg)

Det är berättigat att tala om Norden i detta sammanhang. Även om huvudskådeplatsen är Island, förgrenar sig handlingarna till hela Norden och kulturen är också gemensam för Danmark, Färöarna, Island, Norge och Sverige. Islänningasagorna är fortfarande mycket läsvärda. Det är helt enkelt stor litteratur.

På Saga förlags webplats finns en utförlig presentation

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten, egentligen förordet, är hämtad från Terminologins terminologi: ordlistan )

Terminologins terminologi: ordlistan omfattar de mest centrala begreppen inom områdena terminologilära och terminologiarbete. Varje begrepp i ordlistan beskrivs i en termpost som innehåller följande information: den rekommenderade termen, dess ekvivalenter på engelska, finska och franska, ev. synonym, definition och ev. anmärkning. Relationer mellan alla begrepp som definieras i ordlistan åskådliggörs med hjälp av begreppsdiagram, (Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen). Terminologins terminologi: ordlistan är den svenska versionen av publikationen Nordterm 13 Terminologins terminologi på nordiska. Nordterm 13 skapades i ett gemensamt projekt där terminologer från alla nordiska länder deltog. Som underlag till Nordterm 13 användes ordlistan Nordterm 2 Terminologins terminologi (1989) samt de internationella standarderna ISO 1087-1:2000 Terminology work – Vocabulary – Part 1: Theory and application och ISO 704:2000 Terminology work – Principles and methods. Nordterm 13 omfattar samma begrepp som i denna skrift samt termer och synonymer på danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, norska (bokmål och nynorska) och nordsamiska. Definitionerna i Nordterm 13 finns förutom på svenska också på danska, finska, isländska, bokmål och nynorska. Nordterm 13 finns i databasform och kommer inom kort att vara tillgänglig genom länk från Nordterms webbplats (http://www.nordterm.net)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Maskstav (också maskstolpe) är en fackterm, som många av oss inte känner till. Den som vill ta reda på vad det är kan enkelt besöka Rikstermbanken på nätet.  Definitionen lyder ”följd av trikåmaskor, som är orienterad i maskinled”. Om man fortfarande inte förstår vad det är, finns det en illustration, som förmodligen skingrar eventuell okunskap.

Dessutom får man reda på vad företeelsen heter på danska, engelska, finska, franska, norska och tyska. Det är lätt att förstå varför så många översättare uppträdde till Terminologicentrums (TNC) och Rikstermbankens försvar, när Näringsdepartementet vill skära ner på anslagen till TNC hösten 2014.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Webbplatsen Lajkat.se har publicerat ett test som kan avgöra var i Sverige du kommer ifrån.

Det heter: ”Sättet man pratar på och orden man använder avslöjar ofta var i landet man kommer ifrån. Nu hoppas vi kunna avgöra var du växt upp eller bor  – baserat på 9 enkla frågor.”

Det kunde i varje fall avgöra att undertecknad var norrlänning.

Norrlänning

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Kungsholmen anordnas enligt ”Vårt Kungsholmen” en gatufest under rubriken ”Neighborhood Crush”. Men vad betyder det egentligen? Neighbourhood betyder grannskap; omgivning, trakt,omnejd; stadsdel, kvarter  enligt ordboken. Crush som substantiv kan betyda 1) krossande; kläm, pressning, 2) trängsel; massa folk, folkmassa, 3) svärmeri, och 4) fruktdryck, fruktdrink.

Den välvilligaste tolkningen är att det betyder grannskapssvärmeri – välj bland de mer elaka som t.ex fruktdryck i grannskapet. Eller spelar det ingen roll hur rubriken ska tolkas?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Till

Studio Ett, Sveriges Radio

Förutom ekosändningarna tillhör ert program de jag mest lyssnar på i radio. Enligt min uppfattning är programmet kvalitetsmässigt mer eller mindre bra. Ibland händer det förstås att jag blir besviken. Jag förstår att ni inte kan tillfredsställa alla lyssnares intressen i ämnesvalet eller programinnehållet. Dock antar jag att vissa grundläggande principer gäller, t.ex att ingen lyssnare skall diskrimineras. Det borde vara självklart, och framgår dessutom i villkoren för sändningstillståndet.

Men - många med mig känner sig ofta diskriminerade när vi tar del av radio- och TV-utbudet. Vi utgör ändå en stor del av allmänheten som ni ska tjäna, ja majoriteten skulle jag tro.

Vilka är då vi i detta sammanhang? Jo, det är vi som har svenska som modersmål och som inte behärskar engelska språket.  Det kan bero på flera orsaker, och argumentet att vi får skylla oss själva köper jag inte.

Ofta får man intrycket att vissa programredaktioner inte vet att vi finns, trots att säkert många med mig har försökt göra er/dem uppmärksamma på hur det förhåller sig.

I dagens (tisdag d. 24 maj)sändning fanns ett inslag på c:a 15 minuter där USA:s  ambassadör i Stockholm intervjuades. Språkfördelningen svenska/engelska var ungefär 2/8.  Återigen ett brott mot villkoren för sändningsrätten och ett exempel på att ni är antingen ovetande om vår existens, eller medvetet negligerar oss. Redaktionellt hade detta enkelt gått att lösa genom att spela in intervjun innan sändning och översätta både intervjuarens frågor och ambassadörens svar till svenska för en senare sändning.

Man kan också lägga in en demokratisk aspekt på hur ”publik service-SR” behandlar oss som inte behärskar engelska språket till fullo.

Det torde inte vara okänt för någon på SR att det finns en ideell förening vars verksamhet bl.a (men inte endast) går ut på att värna det svenska språket, nämligen ”Språkförsvaret”. För mig framstår det som märkligt att denna förening inte fått någon uppmärksamhet, åtminstone inte mig veterligt, i ett radioprogram som exempelvis Studio Ett!

Skärpning, tack!

Bengt Blomberg

(obildad 75-åring i Munkedal)

24/5 2016

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)