Friskolekoncernen Dibber har infört engelska som första undervisningsspråk utan tillstånd på en skola i Sollentuna och en i Helsingborg, enligt en artikel i Dagens Nyheter. Det kom som en total överraskning för såväl föräldrar och elever.

”På Dibber international i Sollentuna hade mellanstadieelever lärare som inte kunde ett ord svenska. Barnen har också berättat att de var förbjudna att prata svenska med varandra på lektionerna.”

Vissa lärare kunde inte ens svenska:

”Så när elever som gick i mellanstadiet kom till skolan efter sommaren hade de lärare i NO, SO och matematik som inte bara undervisade på engelska, de kunde inte ett ord svenska.

– Våra barn kom hem och var alldeles chockade, ’pappa, allt är på engelska och jag fattar ingenting’, säger Jonas Sandberg som har en elvaårig son i skolan.

Utbildningsministern är ”starkt kritisk”:

”Utbildningsminister Anna Ekström (S) är starkt kritisk till att friskolekoncernen Dibber dragit igång undervisning på engelska utan tillstånd.

– För eleverna är det viktigt att ha lärare som undervisar i och lyfter fram svenskan, säger Anna Ekström.”

Vi väntar därför med spänning på resoluta motåtgärder. Charlataner tycks kunna härja fritt på ”skolmarknaden”.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Undertecknad har mejlat dem beröm och har fått glatt svar! Det kan och borde fler göra!  Likväl som vi språkförsvarare ska slå ner på dålig språkhantering så ska vi uppmuntra och berömma god dito.

Det finns alltid goda exempel - det gäller bara att registrera även dem.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Just när jag hade slängt mina sopor i sopcontainrarna körde en originell röd och gul bil förbi. På sidan och framrutan stod det ”ASSISTANCEKÅREN”. Tyvärr hann jag inte få upp mobilen för att föreviga svengelskan, men till min glädje saktade bilen in i slutet av gatan för att till sist stanna helt. En kvinna hade fått punktering på bilen och behövde hjälp.

Jag skyndade dit för att fotografera assistansbilen. Efter att ha tagit några kort frågade jag mannen varför företaget heter ”Assistancekåren” och uttalade ”Assistance” på engelskt vis. Han störde sig på mitt engelska uttal och sade: 

”Eller så säger man Assistans.”

”Varför är det engelsk stavning med ce i slutet?” undrade jag. 

”Det ska du inte fråga mig”, svarade mannen. ”Det är bestämt högre upp. Företaget finns i hela Sverige.” 

Han ville veta vad jag skulle ha fotona till. Jag berättade att jag tänkte skriva om det svengelska företagsnamnet i Språkförsvarets nätdagbok, eftersom Språkförsvaret försöker motverka engelskans spridning i det svenska samhället. Mannen på Assistancekåren gav mig tummen upp. Han ogillade också i hög grad att engelskan tar för sig på svenskans bekostnad.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan ”GÅR DU I MOHV-TANKAR?” ställdes på en lapp som låg på hallgolvet. Fortsättningen löd: 

”Vi har precis haft hand om en försäljning i ditt område och hjälper gärna dig med din bostadsaffär. MOHV är ett mäklarföretag som stöttar både säljare och köpare genom en av sina livs största affärer. Vi är engagerade och proffsiga och vet vad som krävs för att få våra kunder att känna sig trygga och nöjda. Så, går du i flyttankar? Varmt välkommen att kontakta oss.”

”MOHV” syftar naturligtvis på engelskans ”move” för ”flytta”. En mäklarfirma med ett sådant fånigt namn skulle jag aldrig anlita.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Karlsson - Balladen om briggen Blue Bird av Hull (2006)

Vraken tala

Första vraket: 

Jag var en gång Columbina, 

barkskeppet från sant Ives

och min redare var vicekonungen av Indien.

Så sjönk jag här vid Kap Frio

med en last gott té 

och sjutton man

och vicekonungens bästa papegoja.

Andra vraket:

Don Miguel silverskatt var tung,

tung av blod och tårar.

Och de ädla tårarna längta till jorden.

Månen skrattar över Kiwireven.

Men silver tynger mitt sjuka hjärta,

och glimmar ondskefullt

när hajarna simma genom det stora såret i min sida.

Tredje vraket:

Jag var bara en sälfångare,

med svart skrov

och traniga svarta segel.

En vår drev jag bort med isarna i Temple Bay

och endast gud och jag själv vet vart jag tog vägen.

Harry Martinson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Facebook-sidan "Kämpa mot särskrivningar*" har försett sin sida med denna etikett. Om den existerar i verkligheten eller om den bara skapats för att illustrera sidans syfte, låter vi vara osagt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göteborgs-Posten rapporterar:

”Musikvideon till Håkan Hellströms ’Alla drömmar är uppfyllda’ har blivit nominerad till bästa internationella rockvideo av brittiska UK Music Video Award.

De andra nominerade i samma kategori är ’Bad decisions’ och ’Ode to the mets’ av The Strokes, ’Good luck’ av Broken Bells, ’Obsession’ av Joywave och ’The Hills’ av Leonard Cohen.

– Otroligt glad för att denna video som framförs på ett språk som ingen förstår når en internationell publik, säger regissören Filip Nilsson i ett pressmeddelande.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vart jag än går i Stockholm möts jag konstigt nog av skåpbilar med engelsk text, som den här på fotot med ordet ”brandworks”. Vad betyder egentligen ”brandworks”? Min första tanke var att det var en ny sorts brandbil, att det brann någonstans och att brandarbeten pågick. ”Brand” har dock bland annat betydelsen ”varumärke” på engelska, så jag antog att det trots allt inte var fara å färde. 

Under ”brandworks” stod det ”INREDNING/ MÄSSOR/ EVENT”. När jag senare googlade på ”brandworks” fann jag att ”Brandworks AB” är ett mediaföretag i Stockholm. 

Pluraländelsen -s finns inte i svenskan, men på grund av engelskans koloniala frammarsch i Sverige, som ibland kallas Lilla Amerika och sägs vara USA:s närmaste bundsförvant i EU, ser man plural-s hela tiden i den offentliga miljön. 

Det är en synnerligen trist utveckling med engelskan som likt ett coronavirus sprider sig i det svenska samhället.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)