”Finns det några svenska ord som inte går att översätta till andra språk? Ja, självklart, och vi listar några favoriter bland oöversättbara svenska ord, såsom “sällskapssjuk” och “våldgästa”. Men vad menar man egentligen med “oöversättbara ord”? Är inte alla ord oöversättbara i någon mening, eller går det alltid att hitta en motsvarighet på andra språk? I det här avsnittet tar vi också upp de två klassiska oöversättbara svenska orden “lagom” och “fika” och förklarar varför allt prat om det svenska och oöversättbara i de orden egentligen är ganska dumt. Lagom betyder inte riktigt det som alla vill att det ska betyda. Eller gör det det nu?

Lysande lagom är en podcast om det svenska språket, den svenska kulturen och om att lära sig svenska. ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För ett tag sedan när jag var på väg hem, kånkande på en gammal kista, blev jag varse en orangefärgad bil som var parkerad utanför min port. På bilens sida stod med stora, vita bokstäver ordet ”Best”, och därunder stod med mindre bokstäver ”besttransport.se”. 

Vad transporterade detta fordon? Vilddjur, rovdjur, odjur, vidunder, monster? Eller var det helt enkelt det engelska ordet som spökade? Varför i så fall inte skriva ”Bäst” som det heter på svenska, det officiella språket i landet där bilen rullar? 

Jag skyndade in med kistan och rusade ut för att ta ett foto på den orangefärgade bilen, men till min besvikelse hade den kört i väg. När jag googlade på besttransport fick jag i alla fall träff.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkföprsvaret)

Tack för ert svar den 30/8 2020 på vår skrivelse av den 30/6 2020!

Vår skrivelse utgick från vad ni själva skriver på er webbplats:

"På Nordic International School utgår undervisningen från den svenska läroplanen men vi använder engelska som vårt primära språk, både i klassrum och på raster (vår fetstil). Alla medarbetare ska tala mycket god engelska. Upp till hälften av all undervisning ska vara på engelska i de högre årskurserna."

Det heter också på webbplatsen:

”En skola där det engelska språket används i vardagen (vår fetstil) och där eleverna förbereds för ett liv i en allt mer internationell värld.”

Nu menar Anna Forsell i sitt svar att Nordic International School inte har något påbud om att engelska ska användas i första hand i såväl klassrum som på raster. Men det står faktiskt på er webbplats – se citat ovan – att engelska är ert primära språk både i klassrum och på raster. Menar ni att er egen beskrivning är falsk? Eller menar ni att denna rangordning har uppstått rent spontant, utan skolledningens tillskyndan? Eller menar ni att majoriteten av era elever har engelska som modersmål? Om ni verkligen menar vad ni säger, följer att det är omöjligt att åstadkomma att engelska fungerar som primärt språk i klassrum och på raster utan att skolan medvetet eftersträvar detta. Om nu Nordic International School inte medvetet eftersträvar att engelska ska användas som primärt språk i såväl klassrum som på raster, bör ni så fall genast ändra er beskrivning på webbplatsen. Vi utesluter inte att ni exempelvis har velat profilera er gentemot Internationella Engelska Skolan, det vill säga att ni är mer ”engelska” än den skolan, eftersom era elever till och med talar engelska på rasterna.

Varför har ni för övrigt ett engelskt namn på skolan?

Vi ser fram emot att få ta del av er undersökning av språkförhållandena på Nordic International School.

P.S Om ni vill diskutera vår brevväxling muntligt, kan ni ringa ordföranden Per-Åke Lindblom – 070 - 7782302.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För att ta del av Språkförsvarets öppna brev från den 30/6 2020 och Nordic International Schools svar från den 30/8, gå till Senaste uppdateringar på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Söndagens svenskspråkiga sång

Staffan Percy - Drömmens skepp 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Dikt tillägnad Bo Setterlind

Blond poet - 

självutnämnd kung i ordens rike,

ditt solsvärd blixtrar genom mörka blad,

dina blå ryttare spränger ordvallar.

En kaskad av lysande metaforer föds,

och dikten öppnar sin hemliga port.

Befriad från de dunkla orden i ditt rike

slungas ditt svärd

genom ett blommande mörker.

Margot Sachitzki

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Lind Palicki skriver bland annat i Svenska Dagbladet:

”Nationsnamnet Belarus har varit en het potatis under många år, och i juni i år beslutade sig flera medier, bland annat Svenska Dagbladet, tillsammans med Språkrådet för ett byte. Bytet hänger ihop med politiska ställningstaganden. Belarus vill visa självständighet gentemot Ryssland och frigöra sig från oönskade historiska band. Vitryssland har använts i svenskan sedan 1600-talet, men under de senaste åren har namnformerna förekommit parallellt, vilket onekligen har väckt en del förvirring. Belarus är numera den officiella svenska formen i regeringen, i EU och andra mellanstatliga sammanhang – och i medierna.

Politik har alltid en språklig dimension. Och språk har ofta en politisk.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Helsingfors East?? Anglofåneriet grasserar även i grannländerna!! 

Språkintresserad medborgare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej

Mitt namn är Nima Andacheh. Jag skriver till er med anledning av att SVT på www.svt.se använt det engelska Blockbuster beträffande filmen Tenet. Jag anser att det är onödigt med ett engelskt ord. Det finns redan en etablerad motsvarighet på svenska: kioskvältare.

Svenska språket är ständigt utsatt för angrepp från engelskan. Inget blir bättre av att SVT gör vårt vackra språk en björntjänst genom anglifiering.

Vänligen tillse att svenska ord används på Sveriges Television i framtiden.

Med vänlig hälsning

Nima Andacheh

25/8 2020

Hej Nima!

Tack för att du hör av dig till oss. 

Engelskans inflytande på svenskan är en av språkvårdens största frågor just nu. Och då menar vi inte att vi tycker att engelska lånord är av ondo (att vi tar in ord och uttryck från ett annat språk är ju inget konstigt i sig), utan mer att vi arbetar mycket med att få dem att passa in i det svenska språksystemet, och med att hitta svenska motsvarigheter där det passar etc.

I mediespråket, där begripligheten är extra viktig, bör vi inte slänga oss med uttryck som är otydliga för målgruppen i fråga. Samtidigt måste vi använda ett språk som speglar verkligheten, och i det svenska språksamhället förekommer idag väldigt mycket engelska.

Det är inte vår uppgift att vända den utvecklingen (inte för att vi skulle kunna, även om vi ville), utan i stället att ge språkliga rekommendationer som tar hänsyn till just begriplighet och t.ex svensk stavning och böjning. Vilket inte alltid är så lätt eftersom bruket ofta spretar kring nya ord!

Om det finns ett likvärdigt ord på svenska rekommenderar vi det i första hand. I annat fall försöker vi ibland att skapa och lansera ett nytt, men ibland kommer engelska synonymer in för att de tillför en nyansskillnad. I andra fall vill vi kanske bara ha en synonym till att kunna variera oss med.

Deal kan vara ett sådant ord. Det är inget fel på överenskommelse eller avtal (och vi använder dessa ord också), men deal har sedan 80-talet kommit att bli ännu en synonym även på svenska. Böjs enligt SAOL helst så här: deal, dealen, dealar, dealarna.

Som språkvårdare utgår vi alltid från flera olika kriterier när vi rekommenderar vilket ord, uttryck eller stavning som bör användas i svenskan. Hur begripligt är ordet? Är det fack- eller allmänspråkligt? Hur utbrett är det i bruket? Hur accepterat är det av publiken och av språkauktoriteter (ordböcker, språkvårdare, lärare m.fl.)? Hur väl stämmer det överens med svenska traditioner och det svenska språksystemet?

Många aspekter ska sålunda beaktas, och därför är det svårt att alltid hantera det engelska inflödet på ett och samma vis. Vi  jobbar mycket med balansen mellan svenska och engelska, och om du hittar andra exempel där du tycker att vi hamnar fel får du gärna höra av dig igen!

Vänligen, 

CJ, Kommunikatör

Sveriges Television

Vi jobbar med att göra SVT mer tillgängligt och välkomnande genom att svara och lyssna på våra tittare och föra deras röster vidare inom SVT. Tillsammans gör vi SVT bättre.

27/8 2020

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)