I Expressen den drar två debattörer,  Roland Andersson och Martin Lindbom, följande slutsatser med anledning av att bland annat så många som 87 procent av eleverna på introduktionsprogrammen i Malmö blir utan gymnasieexamen:

”Det är grundläggande att barnen ges en god träning i svenska språket på alla nivåer. Elever som saknar förutsättningar att få en gymnasieexamen bör få en yrkesutbildning med teoretiska krav begränsade till vad som behövs för det yrke som de utbildas till, så att de kan motiveras i sina studier och få ett arbete för att försörja sig.   Vi föreslår att tvååriga yrkesprogram med en yrkesexamen inrättas för dessa elever parallellt med de treåriga yrkesprogrammen. Utbildningen för elever på två års yrkesprogram bör i hög grad bestå i en praktik som lärlingar, förlagd till företag.

Utredaren bör få tilläggsdirektiv om att utforma sådana yrkesprogram som snarast bör introduceras i skolan.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 ...ett centrum och ingenting annat!

Deras "beach" klarar jag mig utan - sju dagar i veckan.

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Monica Zetterlund - Sakta vi gå genom stan

Söndagens svenskspråkiga dikt

Stockholmsbild

Nu ljuflig Junidag

Med dröjande behag

För några korta timmar afsked tager

Och Mälarns fagra stad

Står i ett ljusens bad

Med gyllne stänk i solnedgångens dager,

I rosenfärgadt flor

Höjs glimmande och stor

Ur huskonturer Katarinas kupa,

Af master och af rår

En skog i skugga står

Inunder strand, dit södra bergen stupa.

De höga fönstrens rad

I lejongul fasad

Utåt Norrbro från kungaborgen glindrar,

Då tända lyktors sken

I strömparterren re’n

Emellan trädens gröna massor tindrar.

Ur hvirfveln under bron

En dämpad, sällsam ton

I farten följer med den snabba strömmen.

Musik i fjärran hörd,

På lena fläktar förd,

Försmälter i den ljusa sommardrömmen.

Kring lummig Kungsträdgård

Med fullare ackord

Orkestern genom mänskovimlet brusar.

I skymningen förblir

En punkt af silfverskir,

Där midt i dunkel park fontänen frusar.

Från fuktig mull och grus

En doft liksom ett rus

Känns eggande i ljumma luften simma;

I denna mänskoflod

Finns farligt ungdomsblod

Och ögon spela och cigarrer glimma.

Men himlens djupblå fält

Är likt ett florstunt tält,

Där morgonrodna’n jämt på dörren gläntar.

Bak fjärran Djurgårdsberg,

Med ständigt högre färg,

Står nästa dag otålig re’n och väntar.

Carl Snoilsky

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som jag har skrivit förut har jag blivit miljöskadad av all engelska som översköljer oss. Företaget Mathem, som levererar mat hem till dörren, tolkade jag först som en förkortning av det engelska ”mathematic”. När jag sedan insåg att det var en svensk sammansättning bestående av ”mat” och ”hem” blev jag glad. Ännu gladare blev jag när jag studerade matleveransbilen som hade idel svensk text överallt - bortsett från ”online” som gott kunde ha hetat ”på nätet”.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidningen näringsliv intervjuade Jesper Wigardt från Northvolt den 5 maj, varifrån vi citerar:

”Eftersom det i nuläget inte finns någon storskalig batteriproduktion i Europa måste företaget söka globalt för att rekrytera de bästa. De största och svåraste grupperna att hitta är ingenjörer och operatörer.

– Tyvärr finns inte den kompetensen i någon större skala i Sverige. Hälften av de vi behöver rekrytera tror vi finns utanför regionen, inklusive i andra länder.

Det är också ett av skälen till att Northvolt har varit drivande i Engelska skolans etablering nära fabriken.

– En engelskspråkig skola för de som flyttar hit från andra länder är helt avgörande för att lyckas attrahera kompetens. Vi måste ha ett fungerande näringsliv och ekosystem för övrigt i Skellefteå.”

Northvolt driver naturligtvis frågan om etablering av Internationella Engelska Skolan i Skellefteå utifrån rent egenintresse. Vissa frågor inställer sig: Ska de ingenjörer och operatörer (och deras barn) som Northvolt försöker rekrytera bara komma till Skellefteå för att sedan vända hem igen? Kommer Northvolt att rekrytera enbart arbetskraft, som har engelska som modersmål? Om det är meningen att den utrikes rekryterade arbetskraften och deras barn ska stanna vid Northvolt i Skellefteå, så vinner väl alla på att dessa barn lär sig svenska? När det gäller alla andra invandrare förväntas de lära sig svenska, ja, de flesta riksdagspartier kräver idag att invandrare ska uppvisa vissa svenskkunskaper innan svenskt medborgarskap ska kunna erhållas.

Varför denna gräddfil? Men det är förmodligen skillnad på folk och fä.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skolvärlden publicerar i sitt senaste nummer en genomgång av hur mycket lärarna tjänar. Det visar sig naturligtvis att lärarna på friskolor tjänar mindre än sina kollegor i de kommunala skolorna. Internationella Engelska Skolan (IES) sticker ut mest.

En förstelärare på IES i Stockholms län tjänade 42 810 kr i månaden vt 2020, medan en förstelärare i den kommunala skolan tjänade 47 265 kr, en skillnad på 4 455 kr.

Lönesättningen på IES hänger naturligtvis ihop med målsättningen att generera största möjliga vinst och kunna expandera verksamheten, t.o.m utomlands – se detta konstaterande i samma artikel:

”INTERNATIONELLA ENGELSKA SKOLAN (IES) ägs sedan i fjol av bolaget Peutinger AB, vars största ägare är den Luxemburgbaserade fonden Paradigm Capital. Koncernen är en kommersiell och ekonomisk framgång. Sedan starten 1993 har antalet skolor ökat kontinuerligt och uppgår i dag till 37 i Sverige och 7 i Spanien.

”Vår strategi är att fortsätta växa med två till tre skolor per år i Sverige. Vi ser också en möjlighet att växa genom att utöka verksamheten med lägre årskurser”, skriver koncernens VD Anna Sörelius Nordenborg i den senaste årsredovisningen.”

Vinsten i en friskola uppstår genom att kostnaden per elev understiger skolpenningen, d.v.s skattemedel. Ju mer kostnaden hålls nere, desto större blir vinsten.  IES vinst har varit tillräckligt stor så att koncernen har kunnat expandera utomlands i Spanien. Men i Spanien är det fråga om uppköpta privatskolor, som finansieras med elevavgifter – inte med statliga subventioner.

Observatör

(Denna nätdagbokbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bert Hoflund skriver på Språkförsvarets vänner:

"Nu duger det inte med svenska styckningsdetaljer längre utan det ska vara amerikanska.

Coop erbjuder Flat Iron Steak. Extra dumt eftersom beteckningen även varierar i engelskspråkiga länder. Wikipedia: Flat iron steak (US), butlers' steak (UK), feather blade steak (UK) or oyster blade steak (Australia and New Zealand) is a cut of steak cut with the grain from the chuck, or shoulder of the animal."

 

"Om man använder Wikipedias översättning får man: Luffarstek."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...men det är i vart fall svenskt!

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten til nätverket Språkförsvaret)