Söndagens svenskspråkiga sång

Svante Thuresson - Leva mitt liv

Söndagens svenskspråkiga dikt

ELIE HIMMELSFÄRD 

Här åker sankt Elia upp till himmelens land 

i en kärra så blänkande ny. 

Han bär gravölshatt och skinnpäls, han har piska i sin hand, 

och mot knäna står hans gröna paraply. 

Hög och värdig är hans uppsyn, ty han far från jordens dal 

dit där domarbergets säten stå i ring. 

Han är kallad av sin lagman: "Du skall sitta i min sal 

som en tolvman på rättfärdighetens ting." 

Ja, hans konung själv har skickat sina hästar och sin vagn 

och sänt budskap: "Du gode danneman, 

jag har sport din stora vishet; den kan vara mig till gagn. 

Låt oss rådslå för mitt rike med varann!" 

Och nu rullar vagnen uppåt, och Elias breda hand 

vinkar avsked åt hans jordelevnads bygd; 

och vi se det är ett stycke av vårt eget dalaland 

i de drömmande furubergens skygd. 

Här är blänk av stora vatten, här är stranden röd och gul 

som en örtasäng av mödrar och mör, 

och små piltar peka upp emot de flygande hjul: 

"Se på grannasfar, så vådligt han kör!" 

Här står Leksands kyrktorn som en lök, och stapelns Falumalm 

ringer sabbat vid den saliges färd, 

och han åker ur den klangen in i bruset av en psalm 

från evinnerliga orgelekars värld. 

När du sitter, o Elia, vid din mästares bord 

och ser ned på vår ondska och vår nöd, 

fäll i domarns öra milda och förlåtande ord, 

bed för dalarna, som hungra, om bröd! 

Nu går solen bakom Sollerön, men trygg i rymdens natt 

far profeten vid de vänliga små ljus 

som den gode Gud Fader utmed vägen haver satt, 

vilken leder till hans gästfria hus. 

Högt i fjärran öknar skrider väl den onda Skorpion, 

där går Hunden med sitt ödsliga skall, 

där ha Lejonet och Björnarne och Ormen sina bon, 

men de bringa ej Guds fålar på fall.

Det står eld ur deras näsor, det är eld i deras ben, 

genom rymderna framila de så fort, 

tills de hinna Vintergatan, denna gyllenträdsallén, 

som går ända fram till paradisets port. 

Och vår Herre stiger ut på sin förstugutrapp: 

"Stig här in, du min heliga profet!" 

Och han vinkar åt en ängladräng, som kommer flink och rapp 

och för svettiga kamparna i bet. 

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska språkets ställning i Sverige är inte alls självklar längre. Ett språk skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är unikt för Sverige och Finland.  

Idag hotas emellertid svenskans överlevnad främst genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning liksom reklambranschen och sociala medier. Detta beror framför allt på de senare decenniernas utveckling av satellit-tv, datoriseringen och internet, de anglosaxiska massmediernas hegemoniska ställning och USA:s status som ekonomisk, politisk, militär och kulturell supermakt. Engelskans inflytande är bara ett knapptryck borta.

Språkförsvaret startade som en privat webbplats 2002, men omvandlades till ett nätverk 2005. Språkförsvaret är ett ideellt, partipolitiskt obundet nätverk. Språkförsvaret står språkpolitiskt på tre ben:

1. Vi försvarar svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion;

2. Vi förordar mångspråkighet och

3. mellannordisk språkförståelse.

I likhet med FIB-Kulturfront  finansieras Språkförsvarets verksamhet helt och hållet av medlemsavgifter.

Språkförsvaret bedömer alla politiska partier och deras språkpolitik utifrån denna plattform. Det betyder att vi ömsom kan stödja olika partier, ömsom kritisera dem för deras utspel. Det är viktigt att vi inte kan associeras med något särskilt parti. Därför tar Språkförsvaret som organisation heller inte ställning i frågor som går utöver vår språkpolitiska plattform.

Det första benet. Redan i samband med bildandet av nätverket bestämde vi oss för att kampen för en svensk språklag var nätverkets huvuduppgift. Det avgörande var att försvara svenskans ställning och förhindra ytterligare domänförluster, det vill säga statusvård. Språkvård är en sekundär fråga, och gäller i första hand anglicismer, ett symptom på engelskans expansion. Språkförsvarets medlemmar började sommaren 2005 skicka debattartiklar till dagspressen på temat att det fanns fem officiella minoritetsspråk i Sverige, att svenska var nationalspråk i Finland men inte i Sverige. Denna opinionsyttring fångades upp av de borgerliga partierna och miljöpartiet, som reste kravet på en svensk språklag. Under 2006 utarbetade medlemmar i Språkförsvaret till och med ett eget utkast till språklag. Den borgerliga regeringen beslutade 2006 att utarbeta språklag, vilken antogs av en enhällig riksdag 2009. Även om språklagen var ett fall framåt, ansåg Språkförsvaret att den hade klara brister, eftersom den enbart var en skyldighetslag – och inte en kombinerad rättighets- och skyldighetslag – och inte heller innehöll några bestämmelser om sanktioner.

För närvarande bedriver Språkförsvaret en kampanj mot engelskspråkiga friskolor, eftersom dessa innebär ett skattefinansierat språkbyte som undergräver svenskans status.

Det andra benet. Språkförsvaret förordar mångspråkighet. I detta inryms flera saker. Det räcker inte med att svenska medborgare lär sig bara ett främmande språk, nämligen engelska. Enligt en undersökning som Eurobarometern gjorde för flera år sedan var den vanföreställningen utbredd i Sverige och Bulgarien. Målsättningen bör vara två främmande språk utöver det egna modersmålet. Engelska enbart är inte nyckeln till världen; flerspråkig spetskompetens är det däremot.

Språkförsvaret respekterar de officiella, redan beslutade, minoritetsspråkens och hemspråkens ställning, det vill säga rätten att studera sitt hemspråk, i Sverige. Vi sparkar inte neråt. Det märkliga är att vissa partier, som hårt driver krav på bestämda språkkunskaper för svenskt medborgarskap, samtidigt inte gör ett dyft för att motarbeta de engelskspråkiga friskolorna. Språkförsvaret har också energiskt stött Ulum Dalskas kamp för att älvdalskan ska erkännas som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige.

Språkförsvaret anser att alla språk har ett egenvärde och rapporterar om alla hotade språk i världen på vår webbplats. Att vi särskilt försvarar svenskan, beror på att den råkar vara vårt modersmål eller huvudspråk.

Det tredje benet. Språkförsvaret förespråkar mellannordisk språkförståelse. Svenska, danska och norska är tre sinsemellan förståeliga språk. Vi får alltså två språk till skänks. Dessutom förstås något av dessa språk av de flesta islänningar, färöingar och av cirka 40 procent av finländarna. Detta innebär att det nordiska språkområdet omfattar betydligt mer än 20 miljoner invånare. Den mellannordiska språkförståelsen fungerar som motvikt till engelskan och därför är det extra viktigt att försvara den, eftersom den har försvagats på senare tid.

Grannspråkspråksundervisningen måste stärkas i alla nordiska länder, särskilt i Sverige, och det måste bli möjligt att se nordiska tv-kanaler i alla nordiska länder.

En vanlig plattityd är att språket alltid förändras. Men Språkförsvaret är emot en vulgärdeterministisk hållning som anser att varje språklig förändring är oundviklig och av godo. Det skulle innebära fritt fram för kommersiella krafter och aningslösa och devota anglofiler att styra språkutvecklingen i Sverige.

Språkförsvarets målsättning är att bidra till att vinna över 95 procent av svenska folket för ett aktivt försvar av svenska språket. I motsats till statliga institutioner inriktar vi oss på att skapa opinion och mobilisera underifrån, vilket sker genom offentliga möten, bokutgivning, debattartiklar, insändare och brev direkt till myndigheter och företag.

Språkförsvarets webbplats – http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/ - är Nordens största språklänksamling, som uppdateras med cirka 1000 länkar per år, numera totalt mer än 15 000 länkar. Webbplatsen fungerar som en kunskapsresurs, ett virtuellt bibliotek, som också rekommenderas av flera nordiska universitet. Den länkar till dokument på svenska, danska, norska, engelska, tyska, franska och spanska. Språkförsvarets medlemmar och sympatisörer kan inte avfärdas som en samling språkpoliser eller okunniga bonnläppar.

Gå med du också! Medlemsavgiften för yrkesarbetande är 200 kr per år och 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer.

Per-Åke Lindblom

Ordförande för Språkförsvaret

(Artikeln publicerades i Folket i Bild Kulturfront nr 5/2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Svar på insändare av Lars Carlsson (S) och Lars Nyander (S) med rubriken "Skolgården lika viktig som inomhusmiljön", publicerad den 9 maj:

Tack Lars Carlsson(S) och Lars Nyander(S) för bra svar på min insändare om Internationella engelska skolan/IES den 21 april. Vi kommer ju bra överens. Det var bara det där problemet med skolgården på den planerade Engelska skolan i Ängelholm. Håller med er att skolgården/utemiljön också är mycket viktig för eleverna (enligt Barnkonventionen).

Tycker däremot att denna fråga borde vara relativt enkel att lösa. Den ska man väl ändå inte behöva "dra i långbänk" i kommunen? En rekommendation till Ängelholms politiker: Gör gärna ett studiebesök på nya Kungsfiskareskolans väldigt fina skolgård i Klippan. Det är en ny låg- och mellanstadieskola i kommunen. Där är en stor skolgård med plats för många aktiviteter och med gott om lekredskap.

Men skattefinansieringen och språkfrågan (engelskan) på IES torde vara mycket svårare att lösa för Ängelholms politiker. Det är inte bara en kommunal fråga utan också en fråga på riksnivå. Det är en fråga för riksdag och regering. En valfråga 2022?

Däremot skadar det inte alls om denna fråga även debatteras och diskuteras ingående i kommunerna och inte minst i lokalpressen. Håller helt med Lars Carlsson och Lars Nyander som i sitt inlägg citerar statsminister Stefan Löfvens förstamajtal:

"Sverige måste göra upp med marknadsstyrningen och återupprätta skolan som en gemensam samhällsinstitution". 

Jag håller helt med statsministern. Men Stefan Löfven och Socialdemokraterna har ändå haft ganska god tid på sig att lösa denna svåra skolfråga. Ännu har ingenting hänt!

C-G Pernbring

Politiskt neutral

(Insändaren publicerades i HD/NST den 14/5 – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 21 april skrev C-G Pernbring en insändare i Helsingborgs Dagblad, i vilken han kritiserade två socialdemokratiska lokalpolitiker i Ängelholm för att de endast kritiserade Internationella Engelska Skolans illa dimensionerade skolgård. I sitt svar ”kommer” de båda politikerna, Lars Carlsson och Lars Nyander, ”ut” som motståndare till Internationella Engelska Skolan och skriver bland annat:

”Vi ifrågasätter ägarstrukturen i Internationella Engelska Skolan (IES). Vi tycker naturligtvis inte att skattemedel ska rinna ut ur landet och i händerna på riskkapitalister. Det är en fråga som står högt på vår dagordning och under nästa mandatperiod vill vi se en ändring.

I ett antal interpellationer har vi starkt ifrågasatt anledningarna till att den politiska majoriteten i Ängelholm så ivrigt vill att IES ska etablera sig i vår kommun. Risken för dränage av den kommunala skolan, den låga andelen legitimerade lärare och att utbildningen till stor del sker på engelska bekymrar oss.

Skolpengen, som den fördelas idag, överkompenserar friskolorna. Det måste förändras och friskolor som etablerar sig i Ängelholm ska göra det på samma villkor som de kommunala skolorna.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När St: Eriks ögonsjukhus för en tid sedan flyttade från Fleminggatan till att bli granne med "Nya Karolinska", ni vet "världens dyraste sjukhus", så måste en (eller flera) politiker tyckt sig ha fått en snilleblixt (inte) och "drog till med" "Eye Center of Excellence", utöver det tidigare namnet.

Än så länge (?) är dock St: Eriks ögonsjukhus med på ett hörn - Både bokstavligen och bildligen. Till och med dubbla hörn...

Låt oss bevaka att det förblir så. Jag skulle personligen inte fälla  en enda tår om "snilleblixttillägget" försvann - för gott!

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En medlem i Språkförsvarets vänner har idag citerat en debattartikel i SvD in extenso.

Ur Svenska Dagbladet idag:

"Handelshögskolan i Stockholm har nyligen fått en donation på 60 miljoner kronor från stiftelsen The Hans and Barbara Bergstrom Foundation, för att inrätta en professur i ”school effectiveness research”. Stiftelsen är en av de största aktieägarna i företaget som driver skolkoncernen Internationella Engelska Skolan (IES), där Handelshögskolans rektor Lars Strannegård även är styrelseledamot. Enligt ett press­meddelande från IES ska professuren bedriva forskning på området organisation och ledarskap i skolan och utbildningssektorn.

Socialdemokratiska ekonomklubben vid Handelshögskolan (SEK) ser uppenbara faror med denna professur och dess uppkomst. Att privata medel finansierar forskning är inte ett problem per se. Viktiga framsteg inom akademin har möjliggjorts tack vare privata donationer till lärosäten, som exempelvis Handelshögskolan. Att näringslivet bekostar forskning på områden som företagsekonomi, nationalekonomi eller marknadsföring för forskningsfälten framåt, och länken mellan forskare och finansiär behöver inte vara kontroversiell.

Det finns dock en överhängande risk att denna professur blir ett tillfälle för IES att använda akademin som ett verktyg för att tjäna sina egna intressen, och legitimera privata aktörers inflytande över skolans organisering. Institutioner som bedriver oberoende forskning bör göra allt för att värna sitt rykte som oberoende, och aldrig hemfalla åt lobbyism. Givet omständig­heterna kring school effectiveness-professuren verkar det dessvärre vara just lobbyism som kommer att bedrivas. IES har ett uppenbart intresse av att en viss typ av forskning i skolfrågor bedrivs, där en viss typ av styrform föreskrivs som mest effektiv och lönsam.

Under de senaste tjugo åren har marknads­logiken, genom privata aktörers etablering i välfärden, fått en allt större roll i styrningen av den svenska skolan. Så har inte alltid varit fallet, men numera har marknads­ekonomiska principer som fri konkurrens, utslagning och konsumentteori i allt större utsträckning överskuggat skolans grundläggande syfte som samhälls­institution. Privata aktörers incitament jämfört med kommunala skolor är att ”kunderna” ska hållas nöjda, vinst ska betalas ut till aktieägarna, och om verksamheten inte visar sig lönsam ska den stängas ned. Dessa incitament skiljer sig från det kommunala skolväsendet, där det främsta målet är att alla barn, oavsett uppväxtort och socioekonomisk bakgrund, ska förses med en likvärdig utbildning.

Med den pågående debatten om skol­styrning och vinster i välfärden blir frågan om skolans organisering en politiskt laddad fråga. Genom professuren tillåts en friskole­koncern likt IES använda sig av akademin i syfte att rättfärdiga den egna, omtvistade, verksamheten. I press­meddelandet från IES betonas hur professuren ska ”bedriva oberoende forskning om skolors ledning och framgångsfaktorer”. Under rådande omständigheter förefaller ett sådant påstående inte trovärdigt. Akademin är fri, förvisso, men här har ämnet tydligt dikterats utifrån finansiärens egenintresse – att cementera marknadslogiken i skolväsendet med hjälp av Handelshögskolans goda forskningsanseende.

Dessutom är professuren, genom stiftelsens indirekta ägarskap i IES, delvis finansierad av skattemedel. Resurser som egentligen skulle gått till grundskolan har genom donationen nu flyttats till högre utbildning.

I slutet av april försvann plötsligt Lars Strannegård från listan över styrelse­ledamöter på IES:s hemsida. Vi undrar varför.

Privata företag ska inte, och får inte, tillåtas inskränka den akademiska friheten för att gynna sina egna intressen i sakfrågor. I denna situation borde Handelshögskolan inse att inrättandet av school effectiveness-professuren får många att höja på ögonbrynen. Vi i SEK kommer med skarpa ögon följa forskningsresultaten från denna professur.

Styrelsen för Socialdemokratiska ekonomklubben vid Handelshögskolan:

Shannon Felländer-Tsai

ordförande

Ville Löthén

kassör

Jeffrey Clark

ledamot

Mika Lindgren

ledamot

Hannes Ludvigsson

ledamot

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Marcus Larsson skriver i artikeln ”Reglera skolmarknaden nu – eller ge makten till koncernägarna, för evigt” på tankesmedjan Balans bland annat:

”Koncernbolaget KMPG har räknat på effekterna av att en koncernskola (Internationell Engelska Skolan) etablerar sig och kommit fram till att varje elev som lämnar den kommunala skolan skapar behov av kortsiktigt behov av nedskärning på ca 90 000 kr per år. De konkreta effekterna av det här ser vi när vi läser kommuners konsekvensbeskrivningar av friskoleetableringar. Lärare i den kommunala skolan får ökad undervisningstid, elever som behöver stöd av fler vuxna än läraren blir av med det stödet och det finns mindre resurser att lägga på t ex läromedel.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har tidigare publicerats på Språkförsvarets vänner på Facebook)

Det är klart att vi ska låna ord från andra språk. Svenskan har utvecklats genom att importera bra och nödvändiga ord och uttryck. Men de senaste årtiondena har många engelska ord tagit sig in i språket fast det redan finns bra svenska ord. Här presenteras en rad exempel på temat “finns det ett svenskt ord för..?”, eller som Språkförsvarets vänner uttrycker det: “säg hellre”.

Avsnitt 1. Finns det ett svenskt ord för ACCESS? Svar ja: tillgång, tillträde, åtkomst.

Avsnitt 2. Finns det ett svenskt ord för AIRBAG? Svar ja: krockkudde.

Avsnitt 3. Finns det ett svenskt ord för AIRCONDITION? Svar ja: luftkonditionering, ventilation, klimatanläggning.

Avsnitt 4. Finns det ett svenskt ord för ALL INCLUSIVE? Svar ja: allt inkluderat, inklusive allt, allt ingår, helpension.

Avsnitt 5. Finns det ett svenskt ord för ALL TIME HIGH? Svar ja: kursrekord (i börssammanhang)

Avsnitt 6. Finns det ett svenskt ord för ANTI-AGE-CREAM? Svar ja: (anti)rynkkräm.

Avsnitt 7. Finns det ett svenskt ord för APPROACH? Svar ja: infallsvinkel, angreppssätt, förhållningssätt, inställning, synsätt, taktik, perspektiv, ansats.

Avsnitt 8. Finns det ett svenskt ord för ATLET (av eng. athlete) som ofta används i sportsändningar? Ett exempel: ”Valerie Adams är friidrottsvärldens mest överlägsna atlet i dagsläget.” (Adams är zeeländsk friidrottare som tävlar i kulstötning.) Svar ja: friidrottare.
Den andra och vanliga betydelsen av atlet är denna: Atlet i betydelsen "(mans)person med stor kroppsstyrka", "han ägde atletens smidiga, breda kroppsbyggnad" (Nationalencyklopedin) är belagt sedan 1859 och kommer ursprungligen från grekiskan.

Avsnitt 9. Finns det ett svenskt ord för BACKLASH? Svar ja: bakslag, (häftig) motreaktion, rekyleffekt, oväntad motgång, bumerangeffekt.
Exempel från svenska dagstidningar:
Enligt flera kvinnorättsorganisationer har det skett en backlash när det gäller våld mot kvinnor.
Skulle fler liknande förslag genomföras är jag rädd för en politisk backlash som snabbt skulle resultera i en mycket restriktiv migrationspolitik i Sverige.

Avsnitt 10. Finns det ett svenskt ord för BAG-IN-BOX? Svar ja: boxvin, lådvin, kartongvin. Uttrycket "bag-in-box" säger inte mer än att det finns en påse i en låda... I Norge kallas lådvin för ”pappvin”.

Avsnitt 11. Finns det ett svenskt ord för BAKE OFF (om bröd)? Svar ja: butiksbakat, förgräddat, halvgräddat, förtidsgräddat . Många affärer har gott butiksbakat bröd som levererats dit halvfärdigt för att på plats i butiken bakas, värmas, färdigt.

Avsnitt 12. Finns det ett svenskt ord för BENCHMARKING? Svar ja: verksamhetsjämförelse. Det handlar alltså om att jämföra sin egen bransch, företag, förening med något/någon som är bra.

Avsnitt 13. Finns det ett svenskt ord för CANCELLERAD? Svar ja: inställd, avbruten, avbokad, återkallad. På en fråga i Dagens Nyheter för en del år sedan om ordet cancellera finns i svenska språketåket, svarade kulturredaktionen så här: ja, ordet finns belagt i svenska ordböcker. Det stavas kancellera och kommer från latinets cancellare, som betyder 'förse (något) med galler, överkorsa (skrift)'. Det är ålderdomligt och knappast i bruk längre. Annullera är betydligt vanligare. Ofta är det dock tydligast att precisera innebörden, och skriva till exempel ställa in, slänga, ogiltigförklara eller liknande.

Avsnitt 14. Finns det ett svenskt ord för CHICK LIT och LAD LIT? Svar ja: tjejlitteratur, killitteratur.

Avsnitt 15. Finns det ett svenskt ord för CLIFFHANGER? Svar ja: spänningsslut, spänningspaus, klipphängare. Ordet "cliffhanger" brukar användas när till exempel ett avsnitt av en TV-serie slutar med en dramatisk höjdpunkt där ovissheten blir hängande i luften: hur blir fortsättningen? "Klipphängare" är väl inte så dumt.

Avsnitt 16. Finns det ett svenskt ord för COACH? Svar ja: tränare, instruktör, lagledare. Har i svenskan även blivit psykologisk handledare eller rådgivare inom olika områden. Ordet coach är idag flitigt använt, man talar exempelvis om träningscoach, businesscoach, jobbcoach och hälsocoach. Exempel från svenska dagstidningar: Rina Meri anländer till Milan på lån och får sin förre coach Rafael Benitez som tränare. Nu får hans mentale coach lära sig hantera situationen.

Avsnitt 17. Finns det ett svenskt ord för CRED eller KREDD? Svar ja: erkännande, eloge, renommé, trovärdighet, uppskattning, beröm, förtroende. Exempel från dagspressen:
"Själv ville Margaret Thatcher aldrig ge kvinnorörelsen k r e d d eller uppbackning." "Initialt tyckte många användare att utbudet var skralt men i och med lanseringen av sina egenproducerade serier har Netflix vunnit både k r e d d och kunder."

Avsnitt 18. Finns det ett svenskt ord för DEADLINE? Svar ja: frist, tidsfrist, manusstopp, stoppdatum, slutdatum, lämning (vi har lämning 21.15 – tidningsredaktioner). En del tycker att deadline är så inarbetat att det ska accepteras.

Avsnitt 19. Finns det ett svenskt ord för FEEDBACK? Svar ja: återkoppling, gensvar, svar, reaktion. Naturligtvis ska vi låna ord från andra språk - men undvika o n ö d i g a lån när det redan finns bra svenska ord.

Avsnitt 20. Finns det ett svenskt ord för GIVEAWAY? Svar ja: presentartikel (som reklam), presentreklam.

Avsnitt 21. Finns det ett svenskt ord för FOODIE? Svar ja: matälskare, matentusiast, matvän.

Avsnitt 22. Finns det ett svenskt ord för HIGHLIGHTS? Svar ja: höjdpunkter, smakprov, godbitar.

Avsnitt 23. Finns det ett svenskt ord för HINT? Svar ja: vink, antydan, fingervisning, tips. Här har engelskan ett enda ord, svenskan minst fyra. Ordet hint verkar få en allt större spridning i svenskan, är ett kort rubrikord och smyger sig därmed in i rubriker också.
Ordet tips har funnits i svenskan sedan 1894 och är ett låneord från engelskan.

Avsnitt 24. Finns det ett svenskt ord för HOT SPOT? Svar ja: surfzon; aktivt område; (politiskt) oroligt område; inneställe, innekrog, nöjesområde; het zon osv. När ordet hot spot används är det ibland oklart vad som menas. Här har engelskan ett enda ord, svenskan många. Därmed blir svenskan mer precis i detta sammanhang.

Avsnitt 25. Finns det ett svenskt ord för INFLUENCER? Svar ja: influerare, påverkare. Antalet influerare ökar stadigt liksom användningen av ordet influencer. Men här finns ett bra svenskt ord. Influerare går också att böja: influerarna visste inte till sig av förtjusning... Jämför: influencerna visste inte till sig av förtjusning...

Johan Klintberger

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)