Wikipedia berättar:

”Holly Lapsley Fletcher föddes den 7 augusti 1996 i York, norra England. Hennes andranamn ’Lapsley’ är hennes mors flicknamn. Hennes skotska släktband med Skandinavien och det estetiska utseendet var en orsak till tillägget av bokstaven å i hennes namn.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Det svenska språket har stor betydelse för hur sången låter. David Lundblad har disputerat på en avhandling om svensk körklang som visar att särskilt vokalerna har stor betydelse.

David Lundblad är dirigent för Falu kammarkör och husdirigent och kormästare för Dalasinfoniettan med kör. För Pernilla Eskilsdotter berättar han om begreppet svensk körklang som är känt långt utanför rikets gränser.

– Det svenska språket påverkar jättemycket, vi har alldeles superhärliga vokaler att sjunga på, de är enkla rena och det är samma vokalljud från början till slut. De är extremt lämpade att sjunga i kör på.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Det görs, oavsett partitillhörighet, knappt ett politiskt uttalande – eller skrivs en debattartikel  – nuförtiden, utan att vikten av att behärska svenska påtalas.

Ändå tillåter majoriteten av våra politiker i dagsläget att koloniala språkbytesskolor, med undervisning på ett i landet icke-officiellt språk (engelska), får härja och växa till sig inom det svenska skolväsendet.

Svenska är dessutom sedan 10 1/2 år tillbaka, vid det här laget, lagstadgat huvudspråk i landet och är därmed givetvis självskrivet som det språk som undervisningen i Sverige ska bedrivas på.

Avslutningsvis: Svenska elever presterar i världstopp i engelska, även utan språkbytesskolornas "förtjänster". Däremot är det sämre ställt med svenskkunskaperna. Hur skevt är det inte att vi skattevägen tvingas finansiera skolor, vars verksamhet undergräver det lagstagade huvudspråket i landets ställning? Inget annat land tillåter en sådan kolonial verksamhet - inget!

Fler som saknar den röda tråden?

Protestera och bilda opinion mot denna anomali!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ursprungligen publicerad i Dagens Nyheter den 4/12 och hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten – lätt redigerad  – är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Språkrådet vid Isof presenterade igår resultatet av två olika undersökningar, båda med stark koppling till språklagen, som i år firar 10 år.

Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 2009, och innebar bland annat att svenska fick officiell status som Sveriges huvudspråk.

Rapporten Språklagen och medborgaren undersöker språklagens betydelse, samt medborgarnas förståelse av den. Detta har bland annat skett genom en analys av mejl från medborgare till myndigheter, där språklagen eller dess rättsområden aktualiseras.

Språk­lagen uttrycker även att offentlig verksamhet har ett ansvar för enskildas tillgång till språk: svenska, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket och andra modersmål.

Rapporten Svenskan är den fasta inredningen undersöker hur flerspråkighet synliggörs i offentlig miljö i Sverige. Vilka språk som syns i det offentliga rummet är betydelsefullt för samhället, både ur ett kommunikativt perspektiv och som en signal om vilka språk som uppfattas som betydelsefulla. I undersökningen har ett antal bibliotek och vårdcentraler runt om i landet besökts och språken som används på bland annat skyltar och informationsmaterial har dokumenterats.

Under­sökningarna är ett led i Isofs uppdrag att följa upp språklagen, och att regelbundet ­undersöka användningen av svenska och andra språk i Sverige.

Här kan du läsa och ladda ner rapporterna:

Språklagen och medborgaren (pdf, 1 MB)
Svenskan är den fasta inredningen (pdf, 19.5 MB).

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ett reviderat förslag till norsk språklag kommer att föreläggas Stortinget våren 2020 tillsammans med en språkrapport.  Enligt det första utkastet till språklag skiljer sig den norska språklagen på en viktig punkt från den svenska, nämligen i fråga om att statsorgan och statliga företag måste rådfråga Språkrådet angående namngivning. Språkrådet skriver:

”Plikt til rådføring i navnesaker

Etter lovforslaget skal Språkrådet gi statsorganer råd om skrivemåte og navneskikk før de gjør vedtak om navn eller navneendring. Språkrådet mener det bør tydeliggjøres i lovteksten at statsorganene har en selvstendig plikt til å rådføre seg med Språkrådet før de gjør slike vedtak. Plikten bør gjelde også for virksomheter som er eid av staten, eller som staten er majoritetseier i.”

Språkförsvarets utkast till språklag 2006 gick ännu längre:

”13 §

Namngivning

1. Namn på platser och orter skall enbart ges på svenska utom i områden, där meänkieli eller samiska av hävd har talats, varvid parallella namn kan användas.

2. Namn på institutioner, allmänna organisationer, byggnader, projekt och så vidare, som initierats eller bekostats av svensk myndighet skall ges på svenska. Parallell namngivning på främmande språk kan ske om det är befogat, men under förutsättning att det svenska namnet står först.”

Den som vill bekanta sig med utkastet till norsk språklag kan söka sig hit!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

... på en skattefinansierad språkbytesskola i Sverige är 2019?

Nej, dessbättre bara ingången till den avdelningsansvarige på en ICA-butik!

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)