”Ebba Busch

@BuschEbba

· 2 juli

Inte förstått grejen med att partiledare lägger ut bilder på vad dem äter i parti och minut. Men däremot har jag nu förstått storheten i Småländsk kebabsås. Den här var mycket god på Rendez Vouz i Smålandsstenar. Uppfattat att det finns lokala variationer. Var finns den bästa?”

Även partiledare bör nog korrekturläsa vad de skriver på Twitter. Eller tillhör Ebba Busch den lilla skara som anser att formerna de-dem ska ersättas med ett enhets-dem? Frågan är också om kebabsåsen är ett egennamn eller om den bara är framtagen i Småland. Detta avgör stavningen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförhållanden bland grundskoleelever i Järvaområdet beskrivs av en skribent i Expessen enligt följande:

”Men den enskilt största utmaningen är språket. En majoritet av sexåringarna börjar skolan utan att kunna tillräckligt med svenska för att hänga med i undervisningen. På vissa skolor rör det sig om så många som 90 procent, uppskattar Hilmarsdottir. 

En majoritet av eleverna i Järvaområdet läser därför svenska som andraspråk, trots att många av dem är födda i Sverige. Detta borde vara chockerande uppgifter."

Det finns sex stadsdelar i Järvaområdet: Rinkeby, Tensta och Hjulsta (Södra Järva); Kista, Husby och Akalla (Norra Järva). De är alla segregerade – läs det övervägande flertalet invånare utgörs av första och andra generationens invandrare. Kista är förmodligfen minst segregerat.

Men det går att vända utvecklingen:

” Samma enkla samband ligger bakom skollyftet i Järvaområdet under senare år. Det är ingen mirakelmetod som har satts in, utan hårt arbete med fokus på det mest grundläggande, nämligen undervisningen…

En av områdets skolor – Hjulsta grundskola – rankades länge som en av Sveriges sämsta skolor och i en larmrapport till Arbetsmiljöverket listades en rad allvarliga incidenter som cykling inomhus, välta bänkar, stryptag mellan elever och dödshot.

I dag ligger gymnasiebehörigheten på Hjulstaskolan på runt 80 procent, vilket kan jämföras med snittet i Stockholm på 87,9 procent. Även de övriga skolorna i Järva har fortsatt att klättra uppåt och nådde efter vårterminen ett snitt på 216 meritpoäng (att jämföra med 248,8 för staden i stort).”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Johan Eriksson - Malung

Söndagens svenskspråkiga dikt

Älven -

min barndoms älv,

min vuxenhets älv

min kärleksälv.

Den har präglat mig

genom alla år

som årsringarna i ett träd.

Den har gett mig styrkan

att återvända.

Som ett oföränderligt silverband

flyter den

genom min barndoms

och ungdoms marker.

När jag lämnar allt

skall jag veta

att denna älv finns kvar.

Den minns mina steg

vid stranden

och mina ögons ljus,

förlorade i vattnets solglitter.

Margot Sachitzki

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

PC för alla skriver:

”Franska hotellägare. Bosniska resebyråer. Spanska mäklare. Brasilianska dejter. Det finns många människor vi vill kunna prata med, på deras eget språk.

Ja, alla som har kontakter i utlandet upptäcker snabbt att engelska inte alls är lika gångbart i andra länder som det är i Sverige (vår fetstil). Ett välkommet hjälpmedel kan vara översättningstjänsten Microsoft Translator.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det här seminariet har undgått oss, men vi kan åtminstone berätta att det har ägt rum. Texten är hämtad härifrån:

Nordiskt språkseminarium: Kan smarta appar öka språkförståelsen i Norden?

Hur kan tekniska lösningar bidra till ökad nordisk språkförståelse? Kan smarta appar öka ungas intresse för de nordiska språken? Vilken roll spelar engelskan för trenden minskade kunskaperna i grannländernas språk hos unga? Den 27 juni arrangeras ett spännande nordiskt språkseminarium i Reykjavik som även direktsänds digitalt.

Språkförståelse i Norden är ett ofta debatterat ämne i det nordiska samarbetet och många gånger handlar det om den skandinaviska språkförståelse. Måndag den 27 juni bjuder Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur i samarbete med Föreningen Norden på Island in till ett språkseminarium med fokus på hur man också kan främja internordisk kommunikation.

Arrangemanget äger rum i Veröld – hús Vigdísar, "Vigdís Finnbogadóttir Institute of Foreign Language" vid Islands universitet och det är också möjligt att följa med på distans då eventet sänd direkt online.

Tekniska lösningar och konkreta exempel

Ömsesidig språkförståelse underlättar rörligheten mellan de nordiska länder och stärker banden ländernas invånare. Med utgångspunkt i den utmaning med en minskad nordisk språkförståelse som de senaste årens rapporter och debatter har uppmärksammat är seminariet uppdelat två delar: Språklig produktion i Norden och Språkteknologiska hjälpmedel. 

I dag kan man använda sin telefon till att översätta både tal och skrift mitt i handlingen, nästan simultant så en central fråga är om telefonen fortsatt kommer att vara vårt främsta dagliga verktyg i språkkommunikation om 10 år? Andra frågeställningar på seminariet handlar bland annat om hur teknologin kan användas för att öka ungas intresse för de skandinaviska språken? Både i undervisningen och andra sammanhang. Och, finns det hopp för en riktig nordisk språkförståelse eller kommer vi alla att prata engelska med varandra i framtiden? 

Se programmet här

Forskare, politiker, lärare, språkexperter och Nordplussare

På scenen i Veröld presenteras en rad nordiska forskare, politiker, lärare, språkexperter, elever och Nordplussare sina erfarenheter och perspektiv på de utmaningar och möjligheter som framtiden erbjuder för det nordiska språksamarbetet och språkförståelsen. Det är möjligt för deltagarna att ställa frågor.  

Deltagare:

• Camilla Gunell, ordförande i Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur 
• Viktor Ingi Lorange, ordförande i Ung norræn, Föreningen Norden Islands ungdomsförbund
• Auður Hauksdóttir, professor i danska, Islands universitet
• Mikael Hiltunen, Svenska Nu
• Atli Geir Halldórsson, tidigare folkhögskoleelev i Danmark och Nordplus-stipendiat 
• Ragnheiður Helga Þórarinsdóttir, Föreningen Norden Island och tidigare avdelningschef vid utbildningsdepartementet Island 
• Kolbrún Friðriksdóttir, adjunkt i isländska som andraspråk vid Islands universitet och har forskat om s.k CALL (Computer Assisted Language Learning)
• Dagbjört J Þorsteinsdóttir, grundskollärare sedan 25 år. Undervisar i danska på Norðlingaskoli
• Jón Yngvi Jóhannsson, moderator

Seminariet genomförs på skandinaviska, finska och isländska och tolkning görs till samma språk.  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)