Rubriken skulle lika gärna kunna gälla alla de språkbytesskolor som tillåts att verka i Sverige.

IES, Dibber, Nordic International School, Futuraskolan, Raoul Wallenbergskolan: 

Listan är lång numer och kan göras ännu längre. Vid dessa skolor drillas barnen både med undervisning på ett främmande och i Sverige icke-officiellt språk, engelska, och ofta även i diverse utländska (anglosaxiska) traditioner.

Engelskan har till och med företräde gentemot svenskan såsom varande arbetsspråk vid skolorna.

Inget annat land tillåter denna typ av språkbytesskolor utan har det det språkliga betydligt hårdare reglerat än i Sverige. Det nationella språket(n) ges en starkare ställning än här.

Ovanstående i kombination med engelskans redan mycket starka ställning och "häftighetsfaktor", framförallt bland unga, har en förödande inverkan när det gäller svenska språket. 

Visst, barnen kan ofta svenska ändå men sämre och de har blivit så marinerade i engelska att de ofta föredrar att tala det även privat och utanför skolan. Man kan med fog tala om ett reellt byte av "känslomässigt förstaspråk" bland många av dessa elever.

Allt bekostnat av samhällsgemensamma skattepengar. Överskottet av språkbytesskolekoncernernas "verksamhet" går till riskkapitalister och ofta också utomlands - Istället för till skolverksamhet som ju skattepengarna är ämnade för. Man tar sig för pannan!

Jag har själv och allt oftare sett ett otal exempel på ovanstående fenomen bland elever från språkbytesskolor. Senast nu i helgen besökte jag en idrottsanläggning i Stockholm tillsammans med mitt barn. 

Jag har aldrig mötts av så många barn och ungdomar som väljer att tala engelska (eller snarare amerikanska som det numer oftast är med avseende på uttalet) sinsemellan. Under tiden vi var på plats fick jag också klart för mig att i princip alla dessa barn kunde och förstod svenska. De flesta pratade som infödda. Föräldrarna pratade svenska med dem och jag talade naturligtvis svenska. Då svarade de på svenska. För att sedan övergå till engelska - I Sverige! Utöver det talades en mängd andra språk men lite svenska. I och med att svenskar ofta talar tyst jämfört med människor från andra länder så förstärktes känslan av "avsaknad av svenska" ytterligare.

Jag blev både arg och ledsen för att vi de facto språkligt blev en minoritet på idrottsanläggningen - I vårt eget land! Mitt barn kunde inte spontanleka med flera av barnen,  eftersom hen (naturligtvis) vill prata svenska. Hur bakvänt är inte det?

Snacka om att våra politiker gräver en grop när det gäller svenska språkets ställning och fortlevnad.

Alla goda krafter måste samverka inför valet i höst för att få upp språkfrågan som en viktig valfråga.

Vi har en språklag i Sverige sedan 2009 - Det handlar nu om att omsätta denna i praktiken men lagen måste samtidigt stärkas.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En läsare har rekommenderat denna text, Ett bokkapitel om demokratin, samhället och AI, som avhandlar ett vetenskapligt ämne på föredömlig svenska. AI står för artificiell intelligens.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidigare ville partiföreträdaren Jonas Naddebo förvandla en gammal järnvägsvall till "Stockholm Low Line". (C tvingades då dock att komma på andra tankar efter klagomål från bland annat Språkförsvaret).

Nu verkar det vara på gång att "gå i brallorna" för, likaledes C-företrädaren Martin Ådahl, som vill förvandla Järvafältet till "Central Park".

Vad ska det tänkta namnet bli denna gång?

Dags att dra i handbromsen igen!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...i gamla "smestan"!

Internationella engelska skolan och Britsh Junior undervisar på engelska och Fröslundaskolan... på arabiska?

Ännu ett bevis på att alltför många av våra folkvalda, såväl på riks- som lokal nivå, har tappat huvudet fullständigt när det gäller att värna vårt, sedan 2009, officiella huvudspråk.

Hur kan de? Svenska är även deras språk och i de allra flesta fall även modersmål.

Medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätdagboken Språkförsvaret)

Göran Lund skriver på Språkförsvarets vänner:

”Jag har roat mig med att påpeka fel i engelskan på IES olika Facebooksidor. Kongruensfel är frekventa (’both were there and sayS’, till exempel). Konstruktionsfel där svenskan lyser igenom (’He told us about his work as principal’, där det krävs artikel i engelskan till skillnad från i svenskan), eller helt enkelt Autumn med stort A - månader, veckodagar och helger har versal, men inte årstider, om de inte är ’poetiskt personifierade’ (’the Summer said to the Winter’).”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en debattartikel med denna rubrik i Expressen berättar Ann Heberlein och Anna-Karin Wyndhamn om en skola som har börjat ransonera med svenskan som undervisningsspråk. Det heter i ingressen:

”Mirakelkuren för att få upp studieresultaten: Eleverna bedöms inte på svenska, utan på sina respektive modersmål i NO, SO och matematik. Fröslundaskolan sviker sitt kärnuppdrag, att ge samtliga elever tillräckliga kunskaper för att hantera sitt liv som medborgare i Sverige.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Alf Hambe - Visa i Molom

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vingen

Vi går alla omkring med en vinge 
som vi inte kan flyga med
som blir till en puckel för oss 
som vi måste smyga med.
Vi hade nog kunnat flyga 
om inte alla självutnämnda vicevärdar, 
skolmästare, konstaplar 
och alla de praktiska, taktiska, 
nitiska, kritiska, 
anemiska, akademiska
felfinnarna med pekpinnarna 
hade sagt:
Du kan väl inte flyga! 
Håll dig på marken, din envingade djävel!

Och drömmer du ens om att våga
med ett enda vingeslag 
pröva din flygförmåga
så tar vi din vinge en dag!
Vi går alla omkring med en vinge, 
en dröm, en längtan, en sång.
Tänk om våra vingar finge 
flyga tillsammans en gång!
Så om du ser en vinge 
flaxa över taken
ska du inte springa hem och bli nervös
du ska bara stanna och begrunda saken
och sen tänka:
”Där är en som sluppit lös.”

Kent Andersson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I radions p1-morgon i går fredag kåserade Cecilia Uddén över hur ordet "fin" på sistone har börjat användas frekvent i olika uttryck och kopplade samman det med bristen på artiga uttryck i svenskan. Hon gav exempel på hur ord som Oj och Va och Öhh, du..., i engelskan motsvaras av artigare och långt mer mångordiga uttryck, och påstod att det finns en hel lista med engelska uttryck som översätts med ett enda ord på svenska. Och apropå korta ord och fraser på svenska som uttrycks mer mångordigt på andra språk kan jag bidra med ett eget exempel: "Få" som motsvaras av "be allowed to" på engelska. Exempelvis såg jag i en engelskspråkig film "Are we allowed to do that?" översättas med "Får vi det?" på textremsan. Verbet Få är ett kort och behändigt verb med flera olika betydelser som saknas i engelskan och även i romanska språk. I betydelsen "vara tilllåten att" finns "dürfen" i tyskan, men det ordet är ju lite längre. Andra verb som saknas både i tyska, engelska och romanska språk är Orka och Hinna, som måste uttryckas mer mångordigt där.

Radioinslaget kan höras här, strax före 2.23 in i programmet. 

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)