Svar till Ingvar Gustafsson (C), Hans -Åke Jönsson och Ulla Hamilton NST 9/4, 16/4 och 21/4:

Jag vidhåller att föräldrar med barn på privata friskolor själva ska betala skolavgiften (terminsavgiften) för sina barns utbildning. Har föräldrar och barn valt privata friskolealternativ, då har de också automatiskt accepterat att själva betala för utbildningen. Detta är ju valfrihet!

Det är väl ganska självklart. Hans-Åke Jönsson hävdar i sitt inlägg den 16/4 att det inte är något problem med att vinster hamnar i utlandet. Det är inte alls ovanligt, påstår han. Det är emellertid inte fel att dessa skolbolag och riskkapitalbolag i utlandet gör vinster, under förutsättning att föräldrarna själva får betala skolavgiften och undervisningen. Då är det helt okej, anser jag. Som jag har påpekat tidigare: "Varken privata friskolor eller andra privata verksamheter ska direkt (behöva) skattefinansieras i Sverige".

Som vanligt, när det handlar om skolan/friskolor, debatteras oftast bara ekonomin. Däremot debatteras sällan eller aldrig innehållet i skolornas undervisning. En fråga:

Vad anser Gustafsson, Jönsson och Hamilton om att flera privata friskolor, inte minst Internationella engelska skolan/IES, bedriver undervisning i huvudsak på engelska?  

PS. I detta sammanhang vill jag också tacka skribent Linda Larsson för hennes alldeles utmärkta insändare om privata friskolor i NST, Ängelholm den 7/4.

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                                        

(Insändaren publicerades den 25/4 2022 i NST/HD, Ängelholm)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Erick Löfdahl skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag inledningsvis:

”I december förra året annonserade regeringen ett ettårigt lärar­program för att bland annat få in fler behöriga språklärare och därmed öka kompetensen för undervisning på grundskola och gymnasium. Programmet, som lanseras nu till hösten, uppvisar redan flera brister. Den största bristen är att franska och tyska inte finns representerade, ämnen som är grund­läggande i svensk skol­undervisning sedan långt tillbaka.

Efter Sveriges medlemskap i EU 1995 öppnades en stor möjlighet för oss svenskar att förbättra vår språkkompetens genom att fritt studera och arbeta i hela Europa. När jag vid samma tidpunkt började att läsa ett tredjespråk på grund­skolan stod valet enbart mellan franska och tyska. Spanska fanns inte som tillval. När jag började på gymnasiet, valde jag att även läsa spanska, främst för att jag har släktingar i Argentina. Men då var det bara jag och två studenter till som läste språket.

Under de tjugo år som har gått sedan dess har spanskan i stället blivit det enda dominerande tredjespråket i svensk skola, ett språk som i dag håller på att äta upp resurserna för franska och tyska på lärosäten runtom i landet. När regeringens nya ettåriga lärarprogram nu endast erbjuder spanska som ämnesval är det en utveckling som är ytterst beklaglig, inte minst när franskan och tyskan har blivit alltmer dominerande i EU sedan Brexit. Den nya säkerhetspolitiska situationen och ett eventuellt framtida Natomedlemskap, gör även att Sverige snabbt kan behöva en ökad kompetens inom dessa och andra främmande språk i framtiden.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Mikael Wiehe - Strö all min kärlek

Söndagens svenskspråkiga dikt

En haikudikt:

Ljumma vårvindar 

smeker körsbärsblommorna. 

Rosa överallt. 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Se slagordet "För att få ordning på Sverige måste vi få ordning på skolan"!

Ett, minst sagt, magstarkt budskap för att komma från ett av de partier som är mest positiva till de för Sverige världsunika och fullt skattefinansierade språkbytesskolorna, i vilka ett främmande och icke-officiellt språk (engelska) i kolonial stil har tillåtits att ersätta vårt eget officiella huvudspråk som första undervisningsspråk.

Dessa skolor trycker inte bara hårt på engelska språket utan också på anglosaxisk kultur. De kan med andra ord gott och väl liknas vid koloniala verksamheter.

Bland befolkningen i gemen finns en stor majoritet som är emot vinstdrivande och skattefinansierade skolor, till vilka språkbytesskolorna tillhör.

När tänker M och andra språkbytesskolevänliga partier lyssna på väljarna, det vill säga alla de människor som har gett våra folkvalda sina uppdrag.

Kan det rentav finnas en anledning till att inget annat land tillåter skattefinansierade språkbytesskolor!?

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna insändare finns i dagens UNT. 

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från tankesmedjan Balans den 14/12 2021)

”Värmdö kommun

Som avslutning på den här granskningen – och som komplement till alla tidigare granskningar av skolmarknadens konsekvenser för den kommunala skolan – ska vi dela med oss av några dagsaktuella citat från Värmdö kommuns delårsrapport, där konsekvenserna av Internationella Engelska Skolan etablering sammanfattas. 

Grundskolan visar i tertial 2 ett underskott mot budget på 4 763 tkr för perioden januari-augusti. Årsprognos för grundskolan är ett underskott på 7 020 tkr.

Antal elever har minskat mer än vad som var förväntat i prognosen i tertial 1. Skolorna behöver på nytt se över hela sin verksamhet för att anpassa den till det nya elevantalet och därmed lägre elevintäkter. Andelen av Värmdös elever som går i egen regi har minskat från 72% (snitt 2020 till och med juni 2021) till 66% (september 2021). Det motsvarar en minskning av 370 elever (ca 15 700 tkr).

För verksamhetsområde grundskola inklusive förskoleklass behöver kostnader för bemanning avseende i huvudsak undervisning, administration och måltid harmoniseras med intäkterna.

Nödvändiga åtgärder och anpassningar i organisation och bemanning för att nå en budget i balans medför i vissa fall förändringar i den personalgrupp som möter barn och elever. 

Enheterna i egen regi har svårt att anpassa kostnaderna i den takt som behövs för att hålla en budget i balans kopplat till den omfördelning av elever som nu sker. För de mindre skolorna är det svårt att genomföra ytterligare besparingar. Elever med behov av särskilt stöd har ökat inom grundskolan i egen regi under läsåret, vilket påverkar budgeten för enskilda skolor.

När Internationella Engelska Skolan startade på Värmdö minskade antalet elever i kommunens skolor vilket ledde till ett stort underskott i budget. Nu måste Värmdös skolor skära ner på bland annat bemanning. Det här kommer att leda till att en del av kommunens elever blir av med sina nuvarande lärare. Trots att kommunens skolor har färre elever har antalet kommunala elever i behov av särskilt stöd ökat. Det här beror sannolikt på att det främst är elever som inte har behov av särskilt stöd som söker sig till Internationella Engelska Skolan. 

Enligt Skolinspektionens nuvarande tolkning av etableringsfriheten är det här exempel på konsekvenser som inte ska tas med i beslut om godkännande. I kommun efter kommun öppnar nu skolkoncernerna nya skolor, vilket skapar sämre möjligheter till en bra utbildning för de elever som går kvar i den kommunala skolan. Lärare på de kommunala skolorna blir av med jobbet, omplaceras eller får ökad undervisningstid för att de kommunala skolorna ska kunna klara av att hålla budget.

Samtidigt som det här sker uppehåller sig en stor del av skoldebatten vid vilka kläder IES grundare har på bilder i tidningen och vad som egentligen hände när hon torkade av sig efter att ha varit på toaletten. Men för barnen i den kommunala skolan kvittar det om skolkoncernernas ägare bär päls eller foppatofflor. De – och deras lärare – är de stora förlorarna i den världsunika svenska marknadsskolan. 

Åsa och Marcus – Tankesmedjan Balans”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Institutet för de inhemska språken)

Små språk förbises lätt i den språkteknologiska utvecklingen. Delta i enkäten om språkteknologi som stödjer europeiska språk.Språkteknologi tar en allt större plats i vår vardag. Den används bland annat för maskinöversättning, taligenkänning och blir allt vanligare på olika digitala plattformar på nätet och i vår vardag. Digitala tjänster via webben eller per telefon sköts ofta av bottar och maskiner. I den här utvecklingen saknar mindre språk ofta det stöd som stora språk får. Det leder till att användarna försätts i en ojämlik ställning beroende på vilket språk de talar.

AI, artificiell intelligens, bygger bland annat på taligenkänning och annan språkteknologi. Att den utvecklas för ens eget språk är ingen självklarhet. Därför kartläggs läget i ett europeiskt jämlikhetsprojekt. Inom ramen för det europeiska jämlikhetsprojektet European Language Equality kartläggs nu det språkteknologiska stödet. Genom att svara på en kort enkät kan du bidra till att ditt språk har förutsättningar att hävda sig också i den digitala tidsåldern.

Enkäten finns på ett tiotal olika språk, bland annat finska och svenska. Den tar bara ett par minuter att besvara. Du hittar den här:

* Enkät om stöd för språkteknologiska lösningar på svenska (European Language Equality) - gå till originaldokumentet!

* Kysely kieliteknologisesta tuesta suomeksi (European Language Equality)

* Take a 3-minute survey to help your language survive in the digital age (European Language Equality)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)