Erik Guldager Nielsen, medlem i Föreningen Norden, skriver i ett läsarinlägg på webbplatsen bland annat:

”Alle er stort sett for nordisk samarbeid, men den største fare er at alle tar samarbeidet som en selvfølge. Derfor blir nordisk samarbeid ofte nedprioritert til fordel for saker som oppleves mer akutt. Dette er uheldig da vi risikerer at samarbeidet forvitrer.

Som grunnlag for samarbeidet ligger det skandinaviske språkfellesskapet. Likevel har språkforståelsen gått ned blant skandinavene, og hvis vi ikke passer godt på språkfellesskapet risikerer vi å miste det. Dette skjedde for eksempel med det norrøne språkfellesskapet mellom Skandinavia og Island/Færøyene på 1300-tallet, på grunn av en massiv påvirkning fra nedertysk.

Foreningen Norden arbeidet i sin tid for Nordsat, en satellitt, som skulle overføre de nordiske allmennkringkasteres kanaler til hele Norden. Det prosjektet ble dessverre aldri gjennomført. I stedet fikk vi satellitter som sender programmer fra «hele» verden. De nordiske kanalene ble kodet så seere i andre nordiske land ikke får tilgang, eller må betale dyre abonnementer for at få et lite utvalg av nabolandenes kanaler. For kabelnett er situasjonen den samme. ”

Han har också en rad förslag för att ta tillvara på språkförståelsen i Norden:

”• Tekster på de andre skandinaviske språk bør inngå naturlig i alle relevante fag i hele undervisningen fra barneskolen til universitetet.
• Vanlig kinodistribusjon i hele Norden av de nominerte filmene til Nordisk Ra?ds Filmpris. Dette ville forhåpentlig skapt interesse for å importere andre nordiske filmer.
• En innkjøpsordning for nordisk litteratur i original språkdrakt, slik at de ble distribuert til bokhandlere og folkebiblioteker. Det kunne kanskje bli starten til et felles skandinavisk bokmarked.
• Tilgang til de nordiske allmennkringkastere (også finske og islandske) i hele Norden, både i det digitale bakkenettet, på satellitt og kabel og selvsagt via strømming.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skoldebattören Linnea Lindquist skriver i sin bok  ”En tickande bomb”:

”Några skolkoncerner har språkprofil, till exempel engelskspråkig profil. Skollagen tillåter att undervisningen bedrivs på ett annat språk och i och med det behöver inte alla lärare som undervisar ha svensk lärarlegitimation. Det betyder att skolorna kan rekrytera lärare från andra länder som inte har svensk lärarutbildning och därmed sänka lönekostnaderna. Lärare kan bara arbeta på skolor på denna profil eftersom de saknar svensk lärarlegitimation. Det gör att lärarbehörigheten på dessa skolor är låg. Vi kan ta Internationella Engelska Skolan som exempel som 2019 hade ett snitt på 37,2 % lärare med svensk lärarexamen på sina skolor. Genom att starta en skola med språkprofil maximerar koncernerna sin vinst genom att:

• Rekrytera lärare från andra länder och därmed pressa lönerna.
• Attrahera ett mindre resurskrävande underlag eftersom skolans profil är internationell.
• Ett mindre resurskrävande elevunderlag möjliggör en större vinst per elev eftersom en mindre del av elevpengen går till elevens behov.

Fristående skolor har cirka 25 % elever med utländsk härkomst men de har ofta föräldrar med högt HDI vilket betyder att de länder eleverna kommer ifrån hr en hög utbildningsgrad samt ett högt mått av välstånd.” (Sid. 73 – 74)

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svar till  insändarna "Nya lösningar krävs för att utveckla skolan" av Sven-Ingvar Borgqvist (M), 11/3 och "Okunskap bakom upprop" av rektor Bosse Wahlin, 14/3 i NST/Ängelholm:

De senaste veckorna har det uppstått en livlig debatt i NST/HD om privata friskolor i Ängelholms kommun. Ytterligare en skola ska nämligen snart byggas i kommunen. Huvudfrågan kvarstår dock: Blir det en kommunal skola eller en friskola? Valfrihet och segregation är ord som ofta dominerar skoldebatten idag.

Men i dagens inlägg vill jag även bifoga orden "skattefinansiering och skolpeng". Det talas i dessa sammanhang sällan om detta. Här kan jag emellertid citera rektor Bosse Wahlins insändare: "I Sverige får alla elever välja skola utan att det kostar föräldrarna något, det är unikt".   Det är helt rätt vad han säger. Det är faktiskt bara i Sverige, inom EU, där privata friskolor skattefinansieras (skattesubventioneras) med en skolpeng. 

Personligen har jag inget emot friskolor, men de bör absolut inte skattefinansieras via skolpengen. Väljer föräldrar/elever de privata friskolealternativen, då ska de själva också få betala skolavgiften. Kommunernas "skolpeng" bör därför avskaffas.Det är för mig självklart! Det blir dessutom dyrt i längden för kommunerna. Varför ska privata verksamheter överhuvudtaget skattefinansieras??Varför ska föräldrar som har barn i kommunala skolor också finansiera friskolor med sina skattepengar? Det är inte logiskt!

Flera friskolor i Sverige kör idag en stor del av undervisningen på engelska. Varför? De är så kallade "språkbytesskolor". Nej, undervisningen i allasvenska skolor ska givetvis alltid bedrivas på svenska. Däremot bör både engelska och viktiga EU-språk även ingå på schemat.

C-G Pernbring 

Helsingborg                                                                                                                                                    

(Publicerades i Helsingborgs Dagblad HD/NST den 20/3 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Marianne Mörck - Putte du är min ögonsten

Söndagens svenskspråkiga dikt

Kyssen 

Jag kysser dig och ledsnar ej.
Och skall jag nå’nsin ledsna? Nej! 
Nu, goda flicka, svara mig,
Hvad sällhet kyssen skänker dig? 

Du älskar den så väl som jag:
Nu säg, hvad utgör dess behag?
Jag frågar nu, jag frågte nyss
Och får till svar blott kyss på kyss. 

Om i min läpp man honung gömt, 
Du kysste den ej mera ömt;
Om galla vore stänkt derpå,
Du kysste lika ömt ändå.

Se till, hvad förebär du väl,
Om någon frågar efter skäl,
Om någon oblygt kommer nu
Och frågar: hvarför kysses du?

Och folket dömmer strängt, min vän,
Hvad skall det säga då om den,
Som annat ej än kyssa gör,
Och sjelf ej en gång vet hvarför?

För min del jag ej hittat på,
Hvad godt i kyssen finnas må;
Men jag vill dö, om jag en stund
Skall stängas från din purpurmun. 

 Johan Ludvig Runeberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...om ett tragiskt ämne!

Så mycket bättre att språkbytesskolornas framfart äntligen på allvar börjar att kritiseras.

1. Två språkbytesskolor tvingas att lägga ned – en i Stockholm och en i Göteborg.

2. Dessutom: Före detta elever är rejält besvikna på språkbytesskolornas språkbytesskola, "Internationella" engelska skolan.

Rösta bort dessa skatteparasiterande dödgrävare av det svenska språket, vårt lagligen fastslagna officiella huvudspråk, vid valet i höst. 

Se till att tvinga partierna att ta upp den språkliga aspekten i den svenska skolan och rösta sedan på partier som vill stärka svenskan i skolan.

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mig gör det inget - tvärtom!

I min värld är det självklart att svenska skattemedel naturligtvis endast ska gå till grundskole- och gymnasieverksamhet - på svenska!

Medlem 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Borås Tidning heter det inledningsvis:

”En spontan fråga från en elev för fem år sedan blev en aha-upplevelse för rektorn Anders Nilsson på Sven Eriksonsgymnasiet. Eleven var en av deltagarna på den frivilliga sommarskolan som erbjuds till elever som av olika skäl är i behov av det. Hen frågade:

'Varför är det så många elever från just min gamla skola här på sommarskolan?'

Frågan fick Anders Nilsson att börja föra statistik över eleverna på teknikprogrammet, som han ansvarar för. I en så kallad kvalitetsbedömning till ansvarig förvaltning 2019 frågade han sig om situationen visar en tillfällighet eller om det snarare visar på en problematik som behöver lyftas.

Senare fick han höra att en kollega på Bäckängsgymnasiet hade gjort en liknande observation om eleverna från Internationella engelska skolan och dessutom fört en liknande statistik.

– Jag kan inte säga att de sätter för bra betyg. Det kan också bero på att eleverna får undervisning på engelska på högstadiet och att det uppstår en begreppsförvirring. Men jag kan se att det från Internationella engelska skolan är dubbelt så många elever som inte klarar sig på teknikprogrammet jämfört med elever från andra skolor, säger Anders Nilsson.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)